Var det fel av villaägaren att ringa jourhavande rörmokare?

Behövdes verkligen en jourhavande rörmokare? Det är frågan som ställs i en tvist om ersättning efter en utryckning till en pågående vattenläcka. 

Det är en man som bor i en villa i Helsingborg som gått till Allmänna reklamationsnämnden, ARN, eftersom han tycker att han gjorde rätt som slog larm till en jourrörmokare när olyckan var framme hemma. 

Läs också:
Hyresgästen ringde jouren vid toastopp – krävdes på 14 000 kronor

Läs också:
Jourrörmokaren gick in i väggen: ”Jag kunde vara vaken fyra–fem dygn i sträck”

Mannen drabbades av en vattenläcka och såg till att en akut VVS-utryckning gjordes som stoppade flödet. Han har en hemförsäkring och när han ville ha ersättning av försäkringsbolaget så nobbade de honom. Mannen har därför anmält saken till ARN och kräver 5 520 kronor i ersättning för vad det kostade att ringa in jourhavande rörmokare och 2 585 kronor till för besiktningskostnader.

Han hänvisar till att försäkringsavtalslagen kräver att fastighetsägaren efter förmåga hindrar eller minskar skadan. Att ringa SOS och/eller en jour när det läcker och orsaken inte är känd är helt enligt den plikten. Försäkringsbolag ska då ersätta skäliga kostnader för en sådan åtgärd. 

Försäkringsbolaget vill inte betala någonting, de tycker inte att det var nödvändigt att kontakta jouren. 

Enligt bolaget är det kunden som ska bevisa att åtgärderna rörde en skada som försäkringen täcker. Därför är kostnader för att rädda annan egendom än den som är försäkrad inte något som försäkringsbolaget har ansvar för att ersätta. Enligt besiktningsrapporten har kunden i det här fallet inte drabbats av någon ersättningsbar skada och har därför inte rätt till ersättning för undersökningen.

Läs också:
”Jag har råkat ut för massa roliga saker – man tror inte det är sant ibland”

ARN:s bedömning är att villaägaren uppfattade det som att läget var akut för att förhindra en läckageskada. Därför var det befogat av honom att ta dit en jourrörmokare för att hindra eller begränsa en eventuell skada. Att det i slutändan inte blev någon märkbar skada förändrar inte att husägaren gjorde rätt. Därför rekommenderar nämnden att försäkringsbolaget betalar honom 5 520 kronor för utryckningen. De andra 2 585 ska han däremot inte få, för ARN tycker att besiktningen i efterhand var onödig.