Varför är det så svårt att energirenovera?

Publicerad 24 nov 2022, 06:01 | Uppdaterad 23 nov 2022

Knivstabostäder satsade stort på energirenoveringar. Trots det missade man målet vid miljonprogramsområdet Tallbacken. Vi frågade varför.

VVS-Forum har tittat närmare på fem energirenoveringar: Brogården i Alingsås, Backa Röd i Göteborg, Hållbara Hilda i Malmö, Norrbacka i Sigtuna och Kvarteret Tallbacken i Knivsta. 

De tre förstnämnda klarade målen, men både Norrbacka och Tallbacken har långt kvar.

VVS-Forum har granskat fem omtalade energirenoveringar
Så gick det sedan för prestigeprojekten

Dennis Johansson, föreståndare för Nationellt Renoveringscentrum i Lund
”Energirenoveringar halkar efter”

Kvarteret Tallbacken i Knivsta är ett miljonprogramsområde byggt 1965, som består av fem fristående trevåningshus med slammade tegelfasader och garageportar på bottenplanet. Före renoveringen var bostadsområdet nedgånget med ett värmesystem från byggåret och med tappvatten- och avloppsrör som läckte.

När fastighetsägaren, kommunala Knivstabostäder, bestämde sig för att renovera sattes målet först högt. Man ville halvera den höga energianvändningen på 153 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Senare ändrades målet till 40 procent.

– Knivstabostäder är ett litet allmännyttigt bolag som trots sin ringa storlek kan åstadkomma stora saker, som Hans-Petter Rognes, vd för Knivstabostäder, uttryckt det.

Men det visade sig vara lättare sagt än gjort.

När det gäller energieffektivisering i Knivsta framhåller Hans-Petter Rognes kommunens eget bolag för skolor och lokaler, Kommunfastigheter i Knivsta AB, som har satsat på att bygga med passivhusstandard.

– Något som ger mycket energieffektiva byggnader, konstaterar han och pekar sen på projektet Bokvar i Knivstabostäder i samarbete med Hyresgästföreningen.

– Där har vi gjort energiåtgärder som till exempel fönsterbyte, byte till säkerhetsdörrar och tilläggsisolering. Vi ser energifrågan som mycket viktig och arbetar för att få så effektiv energianvändning som möjligt, säger Hans-Petter Rognes.

Men varför nåddes inte målen vid Tallbacken? Hans-Petter Rognes har inget svar på det.

Energimyndighetens nätverk för energieffektiva flerbostadshus, Bebos utvärdering anger flera skäl.

Under energirenoveringen gick Knivstabostäder igenom en organisationsförändring, något som försvårade genomförandet av föreslagna åtgärder. Dessutom gjordes uppföljningen då injustering av värmesystemet ännu inte varit i drift i ett helt år.

”Därför gjordes ingen heltäckande uppföljning på denna åtgärd”, konstaterar Bebo i sin rapport. 

Renoveringen av kvarteret Tallbacken, som startade 2014, visade att bostadsbeståndet var i sämre skick än vad man först trott. Bland annat upptäcktes att radiatorsystemet var lika gammalt som husen, från 1967. Det handlade inte bara om att injustera värmen utan att byta ut hela systemet.

Bebo föreslog sex olika åtgärder som Knivstabostäder kunde göra för att nå målet:

  1. Injustering av värmesystem.
  2. Vattenbesparande åtgärder.
  3. Tilläggsisolering vind.
  4. Fönsterbyte samt tilläggsisolering och bröstning av balkonger.
  5. Installation av frånluftsvärmepump.
  6. Ventilation, tryckstyrda frånluftsfläktar.

Frånluftsvärmepumpen hade blivit blev den mest lönsamma åtgärden sett ur energisynpunkt, med en beräknad energibesparing på 32 kilowattimmar per kvadratmeter och år. 

Men nu valde Knivstabostäder endast två åtgärder; injustering av värmesystem och fönsterbyte. “Övriga åtgärder ingår inte i någon åtgärdsplan för kvarteret Tallbacken”, skriver Bebo i rapporten. 

Dagens energianvändning i kvarteret Tallbacken ligger på 128 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Det återstår således en hel del energi att kapa för att nå målet på 77 kilowattimmar per kvadratmeter och år.

Varför når då vissa energirenoveringar inte upp till målen? 

– I fallet Tallbacken verkar det som att man satt upp orealistiska mål. Det är svårt att nå en halvering på de två åtgärderna som genomfördes, säger Lotta Bångens som också tycker att energieffektivisering ofta får ta en orimligt stor del av den ekonomiska bördan.

Lotta Bångens, vd på EEF

– Man kan inte begära att upprustning av ett gammalt hus helt ska betalas av energiåtgärder. Det är inte rimligt att hela investeringen för ett nytt radiatorsystem ska belasta energisparkalkylen. Energiåtgärder måste räknas för sig och övriga upprustningsåtgärder för sig, säger hon.

Vilka är dina bästa råd till fastighetsägare som vill energirenovera?

– Handla inte upp till lägsta entreprenadkostnad, jobba med entreprenörer som har erfarenhet av liknande projekt och samverkan, värdera kunskap och erfarenheter högt, involvera driften och ta med deras synpunkter, säger Lotta Bångens och tillägger:

4,3 miljarder kronor var öronmärkta till energieffektiv renovering av flerbostadshus
Miljarder till renovering frös inne

– Sikta lite högre än målet ni vill nå, ha en felmarginal, ha ett arbetsklimat där fel och avvikelser kommer upp till ytan och rättas till, det är en källa till lärande inte till en ”utskällning”.

Rekommenderade artiklar