Så gick det sedan för prestigeprojekten

Publicerad 24 nov 2022, 05:05 | Uppdaterad 29 nov 2022

Målen för projekten var högt satta och kommunikationen allt annat än blygsam. Men hur gick det sen med renoveringarna som skulle spara energi? Blev besparingarna så stora som som man utlovat? VVS-Forum har granskat fem omtalade projekt.

1) Brogården i Alingsås:

Nådde målet men inte passivhusnivå

Ett av landets mest kända energirenoveringsprojekt är miljonprogramsområdet Brogården i allmännyttiga Alingsåshem. Under åren 2007–2014 gjordes en omfattande renovering av bostadsområdet Brogården där husen byggdes om till passivhusstandard.

Energimålet missades vid miljonprogramsområdet Tallbacken
Varför är det så svårt att energirenovera?

En undersökning TNS Sifo gjort på uppdrag av HSB:
Nio av tio efterlyser energirenovering av bostäder

Tilläggsisolering och lufttätning av klimatskal, samt installation av FTX-ventilation gjordes. Radiatorerna byttes ut till värmebatteri i tilluften i ventilationssystemet. Individuell mätning och debitering av tappvarmvatten infördes.

Det blev mycket diskussioner om beräkningssättet på tidningarnas debattsidor och Alingsåshems vd Ing-Marie Odengren blev kritiserad. Andra ansåg dock att hon var en föregångare när det gäller att använda ett samhällsekonomiskt perspektiv i beräkningarna,

Hur gick det då? Energianvändningen har sjunkit från 216 till 76 kilowattimmar per kvadratmeter (oktober 2017), vilket innebär att energianvändningen minskat med närmare 65 procent. Därmed nådde man helt klart det egna målet på 58 procents minskad energianvändning, motsvarande 92 kilowattimmar per kvadratmeter och år. 

Samtidigt konstaterar Bebo i sin rapport att ”mätt energianvändning efter renovering är något högre än beräknad”.

Dock var projektets syfte även att kombinera nödvändig underhållsrenovering med en uppgradering till nästan passivhusstandard med hjälp av passivhusteknik och till passivhusnivå nådde man inte. 

Renoveringen kostade totalt 25 miljoner kronor, varav drygt sju miljoner kronor utgjordes av energiåtgärder. Hyresgästerna fick stå för en stor del av kostnaden i form av hyreshöjningar. 

2) Kvarteret Tallbacken i Knivsta:

Nådde inte målet 

Kvarteret Tallbacken i Knivsta består av fem fristående miljonprogramshus från 1965 med sammanlagt 126 lägenheter på totalt 4 680 kvadratmeter.

Före renoveringen, som pågick 2014–2019, låg energianvändningen på 153 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Efter renoveringen har man kommit ner till 128 kilowattimmar per kvadratmeter och år (maj 2022). 

Renoveringsåtgärderna omfattade bland annat installation av frånluftsvärmepump, injustering av värmesystem och vattenbesparande åtgärder.

Knivstabostäders mål var att uppnå en halverad energianvändning, men istället landar man på endast 16 procents lägre energianvändning.

3) Backa Röd i Göteborg:

Nådde målet trots ”olönsamma åtgärder”

Backa Röd på Hisingen i Göteborg, som består av drygt 1 500 lägenheter i höghus med 8-9 våningar, lamellhus med tre våningar och låga punkthus byggda under miljonprogrammet, har genomgått en lågenergirenovering. Målet var 65 procents minskning av energianvändningen. 

Fastighetsägaren, allmännyttiga Poseidon, övervägde att riva husen, men det ansågs inte vara realistiskt politiskt eftersom det finns en stor brist på lägenheter i Göteborg. Dessutom var det ett pilotprojekt för energirenovering, för att få erfarenheter inför kommande renoveringar.

Den första byggnaden som energirenoverades var ett punkthus med 16 lägenheter på fyra våningar.

Ombyggnaden av Backa Röd med byggår 1971 skedde 2009 och är ett prestigeprojekt för Poseidon. Här energirenoverade man allt som gick för att förvandla miljonprogrammet bli miljöprogram. 

Exempel på åtgärder var:

  • Nytt radiatorsystem med termostatventiler.
  • Temperaturgivare i lägenheterna.
  • Individuell mätning och debitering av tappvarmvatten.

· Byte från FT-ventilation till FTX-ventilation med roterande värmeväxlare, som förutom att spara energi förbättrade luftvaliteten och säkerställde rätt luftflöden året om.

Enligt fastighetsägaren var åtgärderna olönsamma. Bara hälften av energiinvesteringarna betalade sig. Men det gick ändå bra, sett till det egna energimålet.

Uppmätt årlig energianvändning för uppvärmning, tappvarmvatten och fastighetsel var före renovering 174 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Efter renoveringen är energiprestandan 57 kWh per kvadratmeter och år (juli 2018). Det är en minskning av energianvändningen med 67 procent som är snäppet bättre än målet på 65 procents minskning.

4) Norrbacka, Sigtuna:

Klarade inte halvering

Sigtunahems bostadsområde Norrbacka ligger i närheten av Märsta gamla centrum. Det innehåller ett 50-tal loftgångshus uppförda 1972–1973. 

Två av byggnaderna, Norrbackavägen 21 och 23, ingår i Energimyndighetens nätverk för energieffektiva flerbostadshus. Nätverket kallas Beställargrupp Bostäder (Bebo). 

Målet för Norrbackarenoveringen var att halvera energianvändningen, som före renoveringen låg runt 170 kilowattimmar per kvadratmeter och år.

Ombyggnaden och energieffektiviseringen av Norrbacka skulle tjäna som gott exempel. Men de förväntade energibesparingarna nåddes inte. 

De främsta orsakerna till detta var att elanvändningen ökade mer än beräknat, att det fanns osäkerheter om vilka uteluftsflöden som belastade byggnaderna, att tappvarmvattenanvändningen fortfarande var hög och att det inte fanns utrymme för en FTX-lösning i ett av husen. Istället beslutade man där att endast byta ut frånluftsfläktarna.

Andra problem tillstötte, luftspalten innanför fasadteglet till ett av husen hade fyllts med karbamidskum, som kan lösa ut formaldehyd och orsaka sjuka hus. De boende mådde dåligt och det hela klassades som inneklimatbesvär. Karbamidskum sprayades som isolering i framför allt miljonprogrammet på 1960- och 1970-talen.

Målet var att halvera energianvändningen på 163 respektive 165 kilowattimmar per kvadratmeter och år, men energiprestandan efter ombyggnaden ligger på 126  kilowattimmar per kvadratmeter och år för Norrbackavägen 21 (23 procents energibesparing) och 93 kilowattimmar per kvadratmeter och år (33 procents energibesparing)  för Norrbackavägen 23 (februari 2016). Det är långt ifrån den halvering av energianvändningen som man ville uppnå.

5) Hållbara Hilda:

Klarar målet utan problem

Under 2007-2012 pågick renoveringen av HSB:s Brf Hilda i Malmö. Det stora förnyelseprojektet gick under namnet “Hållbara Hilda”. Förnyelsen syftade till teknisk, ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet´. Målet var att spara 30 procent av energianvändningen. 

HSB:s Brf Hilda ligger i Rosengård och är Malmös näst största bostadsrättsförening, husen byggdes åren 1969–1970. Föreningen har 767 lägenheter fördelade på 16 huskroppar; åtta låghus med tre våningar och åtta höghus med nio våningar. 

Inför ombyggnaden låg energianvändningen på 164 kilowattimmar per kvadratmeter. 

I renoveringen ingick bland annat stambyte, badrumsrenovering, ny ventilation, brandvarningssystem, förberedelser för att ta till vara solenergi, system för att spola toaletterna med regnvatten och installera avfallskvarnar.

Utmärkande för Hildas renovering var att allt skedde samtidigt. De olika delprojekten som senare tillsammans blev “Hållbara Hilda” hade varit stora vart och ett för sig, men planerades för att genomföras samtidigt.

Bland annat gjordes följande åtgärder:

  • Byte av rörstammarna för varmt och kallt vatten i schakten.
  • Byte av avloppsstammar.
  • Installation av IMD för varmvattnet.
  • Installation av styrning av värme och ventilation samt varvtalsreglering av pumpar och fläktar.
  • Installation av FTX-aggregat.

Här hade man hög energiförbrukning, och kallvatten som blev varmt
Så fick de stopp på energispillet

Två större problem dök upp under renoveringen: 

Badrumsgolven bestod av betongtråg med sand, istället för genomgjutna golv som ritningarna angav. 

Det andra bekymret var att flödesriktningarna för varmvattnet i många radiatorer gick bakvänt. Det gick inte att lista ut i vilka radiatorer som flödet skulle gå åt fel håll. Identifieringen av de felvända flödena gjordes för hand. Lösningen var att installera drygt 2 000 korskopplingar i de radiatorer där flödet gick åt fel håll.

Brf Hilda har i dag i genomsnitt en energianvändning på närmare 104 kilowattimmar per kvadratmeter och år (november 2018). Det ger en minskning av energianvändningen på drygt 36 procent och Hållbara Hilda klarar därmed målet utan problem.

Fotnot: Energiprestandan för fastigheterna är hämtade från Boverkets energideklarationsregister (med datum för när den senaste energideklarationen är utförd inom parentes). Övriga uppgifter om projekten är hämtade från Energimyndighetens nätverk för energieffektiva flerbostadshus, Beställargrupp Bostäder (Bebo). Alla uppgifter om energiprestanda avser köpt energi.