Här ska det vaskas kilowattimmar ur avloppet

Publicerad 22 mar 2021, 20:29 | Uppdaterad 30 mar 2021

Avloppsvärmeväxlare har en dold potential att sänka energikostnaderna för fastighetsägarna. Men många är skeptiska till att hämta energi ur avloppsvatten.

Byggkranarna sträcker sig upp mot de nedfallande snöflingorna runtom i Rosendal, Uppsalas nya, miljösmarta stadsdel, som ska vara färdigbyggd 2025.

Läs också:
Här återvinns 95 procent av spillvattenenergin

Läs också:
”Var fjärde minuts duschning blir gratis”

Flerbostadshuset Docenten med upp till tio våningar i rött tegel sticker ut av flera skäl.

Docenten håller på att byggas med en tydlig miljöprofil. Foto: David Lagerlöf

Dels är det första gången i sin drygt hundraåriga historia som byggherren SKB (Stockholms Kooperativa Bostadsförening), bygger kooperativa hyresrätter utanför Stockholms län.

Dels har Docenten en ovanligt tydlig miljöprofil med joniserat vatten i tvättstugan så att man kan tvätta utan tvättmedel, ett stort cykelgarage, sedumplantering och solceller på taket som genererar el till huset och avloppsvärmeväxlare som återvinner energin ur spillvattnet från hela huset.

Peter Svahn, SKB.

– Vi valde systemet med avloppsvärmeväxlare i första hand för att vi inte fick borra för bergvärme eftersom huset är placerat i ett vattenskyddsområde. Det gjorde det svårt för oss att nå våra egna krav och mål för energianvändning i ett nyproducerat flerbostadshus som Docenten, säger Peter Svahn, projektledare på SKB.

Hur mycket energi och pengar räknar ni med att kunna spara tack vare systemet?

– Vi räknar inte så när det gäller nyproduktion. Det viktiga är inte att det ser bra ut i beräkningen, utan att det verkligen fortsätter över tid i driftskedet, säger Peter Svahn.

SKB fastnade för ett system från företaget Ecoclime. Tekniken är en patenterad ETX-värmeväxlare. Systemet har vuxit fram från 2013 då Ecoclime köpte ett företag med en produktionsanläggning för tillverkning av polymera värmeväxlare.

Fyra år senare, 2017, introducerades det cirkulära energisystemet med avloppsvärmeväxlaren som i dag är ett av kärnsegmenten bakom företagets omsättning på drygt 155 miljoner kronor och 80 anställda.

Peter Bodin, Ecoclime

– Visionen är att göra fastighetsägare 100 procent självförsörjande på förnybar energi, säger Peter Bodin, företagets försäljningschef, där vi står nere i Docentens källare.

Avloppsvärmeväxlaren har fått ett eget utrymme på omkring 25 kvadratmeter. På långsidorna står stora, svarta tankar på rad. De är själva hjärtat i systemet och tillverkade företagets fabrik i Vilhelmina.

Först tas spillvattnet om hand av bufferttankar, som lagerhåller värmen och därefter av kollektortankarna, där värmeväxlaren återvinner energin mot en värmepump.

Buffert- och kollektortankar i avloppsvärmeväxlarsystemet. Foto: David Lagerlöf

Bebo, som är ett samarbete mellan Energimyndigheten och ett antal fastighetsägare, konstaterar i en förstudie att energiåtervinning ur spillvatten kan ge en årlig energibesparing på cirka 1,5 terawattimmar om samtliga flerbostadshus i Sverige återvinner 30 procent av värmen från avloppsvatten.

Men i dag finns det endast ett fåtal flerbostadshus med avloppsvärmeväxlare i Sverige och motståndet mot tekniken är stort. Många fastighetsägare är tveksamma när det gäller lönsamheten och energibesparingen. Skepsis råder också vad gäller systemens robusthet och långtidsegenskaper, enligt en rapport från Bebo.

På Ecoclime tvivlar man dock inte, tvärtom har företaget planer på att expandera verksamheten.

– Nu siktar vi på den internationella marknaden, säger Peter Bodin.

Han syftar framför allt på Tyskland som en kommande stor marknad. I Tyskland finns det till och med en intresseorganisation för avloppsvärmeväxlare.

Ikea i Berlin installerade exempelvis en sådan redan 2009.

En potentiell marknad är också Schweiz, som har en utbredd användning av avloppsvärmeväxlare.

Energiexperten Roland Jonsson.

Energiexperten Roland Jonsson är en entusiastisk anhängare av energiåtervinning ur spillvatten. Själv föredrar han att använda begreppet spillvattenvärmeväxlare istället för det mer vedertagna avloppsvärmeväxlare, eftersom avlopp kan bli missvisande då systemet även inkluderar dagvatten och dränvatten.

– Det är inga nya grejer vi håller på med – system för energiåtervinning ur spillvatten har funnits länge, konstaterar han och berättar om en värmeväxlare för spillvatten från 1947 som upptäcktes vid renoveringen av Forsgrenska Badet på Medborgarplatsen i Stockholm.

Hur stor är potentialen för energiåtervinning ur spillvatten i Sverige?

– Den är enorm. Det är mer lönsamt att åtgärda installationerna än att göra åtgärder med fasaden. Här borde verkligen VVS-branschen hålla sig framme.

Hur mycket energi kan man spara?

– Omkring 25 procent med enbart värmeväxling för spillvatten. Har man dessutom ett snålspolande duschmunstycke kan man halvera energianvändningen. Energiåtervinning ur spillvatten är oftast husets minst utnyttjade resurs.

Varför går det då så trögt?

– Man har häcken full och hinner inte börja med något nytt. Konsultsidan vill göra som vanligt, något som bromsar utvecklingen. Jag vet heller ingen annan VVS-produkt som det finns så många motargument mot. Jag funderar på att ordna ett seminarium där deltagarna får försöka hitta så mycket fel som möjligt så att jag kan beta av motargumenten och förklara hur det ligger till.

Roland Jonsson funderar på att samla all kritik mot energiåtervinning ur spillvatten i en liten svart bok. Här är några exempel på vad som skulle kunna ingå i den och som han fått svara på.

”Tekniken är oprövad”, hävdar en skeptiker.

– Det finns anläggningar i Sverige som har varit i drift redan på 1940-talet. Det finns flera anläggningar i drift nu som visar bra resultat. Värmeväxling är ingen okänd teknik. Det har vi jobbat med länge, svarar Roland Jonsson.

”Avloppsverken godkänner inte att man kyler avloppsvattnet”, påpekar en annan kritiker som får rätt av Roland Jonsson.

– Det stämmer att man inte får kyla avloppsvattnet mer än vad det inkommande kallvattnet håller för temperatur. Så det är ok att återvinna all energi man själv har tillfört kallvattnet.

”Det fungerar inte ihop med IMD, individuell mätning och debitering av varmvatten”, menar en annan kritisk röst.

– Det kan till viss del stämma eftersom det inte finns någon definition på hur länge lägenhetsinnehavare äger varmvattnet de har betalat för. Hur hanterar man den värme man släpper ut från tvätt och diskmaskin? Ska man krediteras för detta?

”Det är en för liten marknad”, menar ”Vän av ordningen”.

– Det är naturligtvis en fråga om hur man räknar och vilket resultat man vill redovisa. Per person använder vi i genomsnitt en megawattimme energi för varmvatten per år. Med tio miljoner människor i Sverige så finns det redan där en möjlighet att återvinna tio miljarder kilowattimmar. Till detta kommer spillvärme från disk och tvättmaskiner, butiker, lokaler och industri.

Ackumulatortanken ses över av Anders Mikaelsson från Ecoclime. Foto: David Lagerlöf

Från kanten av ackumulatortanken vid pumpgropen i Docentens källare tittar installatören Peter Skoglund upp. Han och Anders Mikaelsson, fabrikschef från Vilhelmina, har bråda dagar med att få till de sista finjusteringarna av systemet som ska kopplas in i maj och sen driftsättas efter sommaren.

– Systemlösningen är väldigt enkel, det finns få saker som kan gå fel, säger Peter Bodin och visar en bit av ett värmeväxlarblad.

Peter Bodin kan inte säga vad kostnaden är för ett sådant här system – ”allt beror på förutsättningarna” – men payoff-tiden är på högst ett år och fastighetsvärdet ökar med 80–200 procent.

Samma värmeväxlare använder Ecoclime till sina komforttak med individualiserad ventilation.

Men Martin Johem, projektchef på Ecoclime, vill inte visa hur det ser ut där värmeväxlaren är installerad i systemet.

– Nej, det är hemligt. Sammansättningen och värmeväxlaren som möjliggör det här konceptet, är just det som vi är unika på.

– Potentialen är oändlig. Bostadsfastigheter kan återvinna tre terawattimmar energi, enligt Energimyndigheten. Det är mer än fyra gånger så mycket som solenergin producerar. Så snacka inte om att solceller skulle vara häftigare än avloppsvärme. Det ska vi ändra på!

Läs också:
Ska jag rekommendera avloppsvärmeväxlare till kunderna?

SKB:s projektledare Peter Svahn är helt övertygad om att man valt rätt som satsade på avloppsvärmeväxlare.

– Enligt gemensamma beräkningar är systemet tillräckligt för att vi ska nå dit vi vill.

FAKTA/SÅ FUNGERAR AVLOPPSVÄRMEVÄXLAREN

  • Spillvattnet från dusch och bad, disk, tvätt och WC leds från avloppsstammen, via en pumpgrop, till ackumulatortankar där det samlas upp.
  • Värmeenergin i vattnet utvinns via en underhållsfri polymer värmeväxlare, som överför värmeenergin och som är anpassad för aggressiva miljöer.
  • När energin utvunnits spolas spillvattnet ut i avloppsstammen och har då samma temperatur som det inkommande kallvattnet, vilket följer gällande regelverk.
  • Värmeenergin som återvunnits återförs tillbaka till fastigheten genom uppvärmning av varmvattnet och bostäderna.
  • Energi tillförs avloppsvattnet även via externa elvärmekällor som disk- och tvättmaskiner.
  • Det går att sammankoppla solcellerna på taket med avloppsvärmesystemet, för att lagra el och göra systemet självförsörjande på el och utjämna eleffektbehoven vintertid.
  • I dag är man integrerad med fjärrvärme som nyttjas som spets och i geoenergisystem som spets och återladdning vid värmeenergiöverskott.
  • Styrsystemet kan producera data i realtid till fastighetens driftsystem där en app för telefoner, surfplattor och datorer kan visa hur mycket energi som återvinns och hur mycket koldioxid och kostnader som sparas.