Ytterligare steg mot nära-noll

Publicerad 8 dec 2016, 14:14

Nu har regeringen beslutat om ändring av Plan- och byggförordningen (PBF) så att Sverige ska uppfylla åtaganden kring nära-nollenergibyggnader. Detaljerade krav kommer att tas fram av Boverket under våren 2017.

– Beslutet i dag kommer att driva på och stödja en fortsatt utveckling för energieffektivisering inom byggbranschen. Det är bra, men jag vill samtidigt passa på att be om ursäkt till byggindustrin för både den förra och den nuvarande regeringens senfärdighet i genomförandet av detta EU-direktiv, eftersom det beslutades 2010 och det kommer ta sju år innan de konkreta svenska reglerna finns färdiga från Boverket. Tidsutdräkten försvårar naturligtvis ett smidigt genomförande i det praktiska arbetet, säger Peter Eriksson (MP), bostads- och digitaliseringsminister, i ett pressmeddelande.

Beslutet träder i kraft 1 april 2017 och efter detta ska Boverket ta fram föreskrifter och skicka ut dem på remiss. Föreskrifterna kommer att bestå av två olika delar. Den första delen är de nära-nollkrav som kommer att ställas på byggnader som börjar byggas när föreskrifterna träder i kraft. Den andra delen består av preciserade krav på en nära-nollenergibyggnad 2021.

Dagens beslut innebär att regeringen på ett övergripande plan fastställer vad en nära-nollenergibyggnad är och hur energiprestandan ska beräknas men att Boverket även fortsättningsvis sätter nivåerna på vilken energiprestanda som måste uppfyllas. Boverket tar också fram en detaljerad beräkningsmetod.

Enligt EU-direktivet om byggnaders energiprestanda ska alla nya byggnader vara nära-nollenergibyggnader senast 31 december 2020. Nya byggnader som används och ägs av offentliga myndigheter ska vara nära-nollenergibyggnader efter 31 december 2018.

Enligt tidningen Byggindustrin går beslutet i linje med det förslag för definition av NNE-byggnader som Boverket presenterade sommaren 2015. En byggnads energiprestanda ska även i fortsättningen definieras som mängden köpt energi som används för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och fastighetsdrift.

El från lokala förnybara energikällor, till exempel solceller, ska inte räknas med. Dessutom skrivs det in i PBF att en byggnad ska ha ”en mycket hög energiprestanda”, ”särskilt goda egenskaper när det gäller hushållning med el” och ”en klimatskärm som är sådan att endast en låg mängd värme kan passera igenom”.

En nyhet är införandet av primärenergifaktorer som Boverket senare ska precisera.

– Vi vill verkligen ha en dialog med Boverket om primärenergifaktorerna. De kommer att styra valet av värmesystem till byggnaderna. Man skriver att man vill ha teknikneutralitet, men om det blir det beror helt på vilka nivåer det blir på primärenergifaktorerna, säger Maria Brogren, energi- och miljöchef på Sveriges Byggindustrier, till Byggindustrin.