”Det har blivit ett mantra att man måste ha FTX”

Publicerad 24 nov 2020, 10:10 | Uppdaterad 31 mar 2021

Vilket ventilationssystem är det bästa – FX eller FTX? När Skanska undersökte saken blev resultatet inte vad de förväntat sig.

Harry Matero, installationsstrateg på Skanska, tycker att bygg- och installationsföretag visar upp en flockmentalitet i frågan om systemval. FTX har varit det som gällt även för Skanska.

Läs också:
Stridsfrågan som delar branschen i två läger

Kanske inte så konstigt när energispecialister och beräkningsmodeller visar att FTX-aggregat ganska enkelt klarar energikraven, medan FX inte gör det.

Harry Matero, installationsstrateg, Skanska
Harry Matero, Skanska

– Det har blivit ett mantra att man måste ha FTX och att FX inte klarar energikraven, men jag är inte för eller emot något av systemen, säger Harry Matero och hänvisar till att Skanska gjort en egen utredning i frågan.

Detta för att en gång för alla ta reda på vilket system som i flerbostadshus i Stockholm är det bästa ekonomiskt, energimässigt och ur kundperspektiv.

Men resultatet blev inte riktigt vad man förväntat sig.

– Inget av de nybyggda allmännyttiga bostadshusen med FTX i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm, förutom ett plusenergihus med bergvärme, klarar kravet på 55 kWh/kvadratmeter och år, säger Harry Matero, som själv är med i en arbetsgrupp för att åtgärda energinivåerna i området.

Läs också:
”Ventilationssystemet har dykt upp som en dark horse”

Tidigare var Harry Matero installationsansvarig på det kommunala bostadsföretaget Stockholmshem och drog för några år sedan igång ett omskrivet energirenoveringsprojekt av flerbostadshus byggda 1961–1963 vid Valla torg i Årsta.

– Där skulle man sänka energianvändningen med 60 procent och klarade målet med FX. Man har en energiprestanda på 50 kWh/kvadratmeter. Det visar sig vid en jämförelse med FTX-hus i Norra Djurgårdsstaden att husen i Valla torg har en bättre energiprestanda.

Skanska har också jämfört ett 30-tal nybyggda projekt med FX med nyproducerade hus i Norra Djurgårdsstaden med FTX. Harry Matero visar ett diagram där beräknad energi är mycket lägre för FTX-husen.

Läs också:
Så slutade energimatchen

Samtidigt visar grafiken att fler FX-hus än FTX-byggnader klarar energikraven när det handlar om verklig, uppmätt energianvändning.

– Det här stämmer inte alls med uppfattningen att det bara är FTX som klarar energikraven. Undersökningen visar att FX-husen har en energiprestanda som är 10 procent bättre än de beräknade värdena och tvärtom för husen med FTX-system, med en uppmätt energiprestanda som är 10–15 procent sämre än de beräknade värdena.

Skanska har ännu inte gjort någon djupare analys för att ta reda på varför det ser ut så här. Harry Matero är också noga med att poängtera att undersökningen är utförd i Stockholm och att resultatet sannolikt skulle se annorlunda ut i exempelvis Ystad eller Kiruna.

– Jag säger inte att FTX är dåligt, utan att FTX kanske inte är bättre än FX. Helt klart är dock att de nya energikraven slår till FTX fördel. Efter att vår undersökning blev klar har vi valt FX i två projekt. Det är kontroversiellt att göra så, men faktum är att det kostar ungefär 30 000 kronor mer per lägenhet att installera FTX, konstaterar han och tillägger att de boendes uppfattning om systemen också skiljer sig åt.

– Vi har tittat på vad hyresgästerna har felanmält till hyresvärden. Det var fler som gjorde felanmälningar avseende inomhusklimat i hus med FTX jämfört med i FX-hus. Dessutom handlade anmälningarna om olika saker. Boende i FX-hus gjorde framförallt felanmälningar om drag, medan hyresgästerna i FTX-husen klagade på kondens på fönstren, ljud från ventilationssystemen och lukter, säger Harry Matero.

Han lyfter också fram forskningsrapporten ”Asthma, Allergy and Eczema among Adults in Multifamily Houses in Stockholm” från 2014 av bland andra Dan Norbäck, docent vid Institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet.

Tvärtemot den rådande uppfattningen att FTX-hus ger en bättre innemiljö hävdar forskningsrapporten att de boende i FTX-hus har mer diagnosticerad allergi än de som bor i FX-hus.

Stämmer det? Vi frågar rapportförfattaren:

Dan Norbäck, Uppsala universitet
Dan Norbäck, Uppsala universitet

– Det stämmer i den här studien, men det är lite olika resultat i olika studier. Om man har mer problem med tilluftssystem kan det bero på smutsiga filter eller tilluftkanaler, säger Dan Norbäck och tillägger att man däremot hittade färre sjuka hussymtom (SBS) i FTX-hus i Stockholm, jämfört med i hus med enbart frånluft eller självdrag.

Fler FX-hus än FTX-byggnader klarar energikraven när det gäller verklig uppmätt energianvändning. Grafik: Max Tran, Skanska