Stridsfrågan som delar branschen i två läger

Publicerad 24 nov 2020, 06:00 | Uppdaterad 31 mar 2021

Från- och tilluft med värmeåtervinning eller frånluft med värmeåtervinning? Frågan delar branschen i två läger. Vi har talat med förespråkare för de olika systemen – och besökt bygget som valt både FTX och FX.

Inne på Kajplats 6 kontrolleras systemens injustering samtidigt som folk flyttar in det 26 våningar höga bostadshuset som kröns av en lyxrestaurang högst upp med en milsvid utsikt över Stockholm.

Kjell-Åke Henriksson, JM
Kjell-Åke Henriksson, JM

– I ett sådant här högt hus måste vi ha FTX, annars skulle det blåsa rakt igenom, förklarar Kjell-Åke Henriksson, installationsspecialist och energiansvarig på JM, som projektutvecklar bostäder.

Läs också:
”Ventilationssystemet har dykt upp som en dark horse”

Orsaken är enkel – det blåser mer ju högre upp man kommer. Ett FX-system skulle inte klara av de hårda vindarna, som det handlar om. Men i det intilliggande låga huset har JM valt FX. Såväl Kajplats 6 som K7 har kombosystem med både FX och FTX i samma fastighet.

Därmed står Kjell-Åke Henriksson med ett ben i varje läger i en infekterad branschfråga. Det har funnits en hel del kontroverser i VVS-branschen genom tiderna, men frågan är om inte den pågående fejden mellan FX- och FTX-anhängare är en av de mest infekterade.

För att börja från början. FX står för frånluftsventilation där värmen i frånluften utnyttjas för uppvärmning av varmvatten och värmesystemen, via en frånluftsvärmepump.

FTX är från- och tilluftsventilation med återvinning där den uppvärmda frånluften, genom en värmeväxlare, förvärmer den kalla inkommande tilluften.

Läs också:
”Det har blivit ett mantra att man måste ha FTX”

Vad handlar då striden mellan FX och FTX om?

Förutom att både FX och FTX är ventilationssystem fungerar bägge också som olika återvinningssystem. X:et i förkortningarna står för värmeåtergivning. Dessutom drivs bägge systemen med el, men FX är kopplat till en frånluftsvärmepump och drar därmed mer el än FTX.

Debatten handlar både om vilket system som är mest energieffektivt och vilket som ger bäst innemiljö.

Före millennieskiftet var Liljeholmskajen vid Årstaviken i södra Stockholm en anonym och öde plats, mest känd för Vin & Sprits huvudkontor och lagret på 47 000 kvadratmeter i det intilliggande bergrummet.

Nu äger byggföretaget JM marken och har byggt i princip alla bostäder i området där det bor omkring 7 000 människor.

– Det här höga huset, Kajplats 6, har både FTX och FX, precis som K7. Men det ena systemet är inte bättre än det andra, det beror på projektets förutsättningar, menar Kjell-Åke Henriksson och pekar på JM-husen vid Liljeholmskajen, som han har som virtuell bakgrund på datorn.

I Kajplats 6 har ventilationsföretaget Luftkompaniet Sjöblom AB installerat FTX-ventilation på två ställen, dels i källaren, dels i ett fläktrum på plan 23 i höghuset.

Ron Sjöblom, Luftkompaniet Sjöblom
Ron Sjöblom, Luftkompaniet Sjöblom AB

– Höghuset ventileras via två FTX-system, som delar huset på två, säger Ron Sjöblom, vd på Luftkompaniet Sjöblom.

Ventilationsföretaget Metag AB installerade FX-ventilationen i garageplan (våning 2) i det låga huset.

– Frånluft från lägenheterna återvinns till värmepumpar och skickas sedan in i garaget varifrån de sedan evakueras ut i bergutrymmet bakom husen, säger Erik Larsson, projektledare på Metag, och tillägger att projekteringen följer JM:s standardkoncept för FX system.

Totalt sett på JM handlar det om fördelningen 70–30 till FX-systemets favör i nyproduktion, då småhusområden ofta ligger utanför fjärrvärmeområden.

En annan förklaring till övervikten av FX är att systemet har en lägre installations- och byggkostnad jämfört med FTX. Och dessutom kräver FTX dubbelt så mycket schaktyta som FX, vilket de boende får betala.

Vid trafikerade områden installerar JM alltid FTX för att säkerställa luftkvaliteten. Och finns det lokaler och restauranger i husen, som kräver stora luftmängder, är det FTX som gäller.

Men de nya byggreglerna BBR 29, som började gälla första september i år, har blivit ett problem för det värmepumpsanslutna FX-systemet, då elanvändning straffas i de nya reglerna.

– Det kan vara svårt för FX att klara energikraven i BBR, om man inte kompenserar med solceller, konstaterar Kjell-Åke Henriksson, som annars anser att det är lättare för både fastighetsägaren och de boende att sköta ett FX-system.

– Problemet är att lagstiftningen pratar om kilowattimmar per kvadratmeter för att klara energimålen i Sverige, medan fastighetsägare mest är intresserade av driftskostnader.

Det kommer troligen att bli allt mer FTX med anledning av de nya energikraven, menar Kjell-Åke Henriksson.

På JM kan det till och med bli omvända proportioner, 70–30 till FTX-systemets fördel.JM analyserar nu effekterna av de nya BBR-kraven.

Liljeholmskajens skyline har på några decennier gått igenom en jättelik ”make-over”. De höga husen med FTX varvas med de mindre byggnaderna med FX. Det är tätt, stadsmässigt byggt och snyggt, stjärnarkitekten Gert Wingårdh ligger bakom två av husen som speglar sig i Årstavikens lugna vatten.
JM:s platschef Joakim Flagstad står på kajen framför det 26 våningar höga huset, som folk har börjat flytta in i.

Joakim Flagstad, JM:s platschef
– Inflyttningen sker etappvis, istället för att vänta och låta alla flytta in samtidigt, för att minska risker för problem vid inflyttning, säger han och tillägger:
– I höghuset är det brandsäkerheten som sticker ut. Från och med 16:e våningen blir det krav på sprinkler, säger han och tillägger att man har två evakueringshissar som är trycksatta med fläkt till Kajplats 6, en hiss till de boende och en hiss till restaurangen högst upp.

Vilket system på Liljeholmskajen har då bäst energiprestanda?

– Det är inte helt enkelt att svara på, eftersom en byggnad ska räknas som en helhet enligt de nya byggreglerna.

Kjell-Åke Henriksson på JM bjuder på avancerad sifferexercis med beräknade värden:

Vid Kajplats 6, har den låga delen med FX en energiprestanda på 58,5 kWh/kvadratmeter och år, Atemp, medan den höga med FTX har 50,1 kWh/kvadratmeter, Atemp.

Vid K7 var energiprestandan 58,8 kWh/kvadratmeter, Atemp i den låga delen med F,  jämfört med 46,0 kWh/kvadratmeter, Atemp i den höga delen med FTX.

Den totala primärenergianvändningen för Kajplats 6, inklusive FTX och FX, är 56,1 kWh/kvadratmeter, Atemp.

Motsvarande värde för K7 blir 51,7.

FTX har i båda fallen en lägre energiprestanda än FX. Allt enligt de nya byggreglerna.

Men med de gamla byggreglerna hade FX-delarna av husen haft en lägre och FTX en högre energianvändning än med de nya reglerna.

Ett FX-aggregat vid Kajplats 6 i Liljeholmskajen.

FAKTA/FX-system

  • FX står för mekanisk frånluft med värmeåtervinning. Systemet utvinner värmen i den utgående ventilationsluften med hjälp av en frånluftsvärmepump.
  • FX-systemet skapar ett undertryck som suger in luft genom tilluftsdon i fasaden. Luften filtreras av donen och förvärms via radiatorerna.

    Fördelar med FX

    + Det är enklare att forcera flödet i spisfläkten, tack vare tilluftsdonen.

    + FX innebär en lägre totalkostnad än FTX räknat per lägenhet i ett hus.

    Nackdelar med FX

    FX är känsligt för om trycket ändras av att exempelvis fönster öppnas.

    Frånluftsvärmepumpen i FX-systemet drivs av elenergi, vilket gör att FX använder mer el än FTX-systemet och därmed också kan få svårt att klara de nya energikraven.

    Filterbyte är besvärligt i FX-systemet. Ett flerbostadshus med 30 lägenheter har omkring 100 filter som ska bytas årligen.

    Ett FTX-aggregat vid Kajplats 6 i Liljeholmskajen.

FAKTA/FTX-system

  • FTX står för mekanisk från- och tilluft med värmeåtervinning. Systemet använder värmen i frånluften för att värma upp tilluften med en värmeväxlare.
  • Systemet drivs av eldrivna fläktar i ventilationsaggregaten.

Fördelar med FTX

  • FTX kallas ofta för balanserad ventilation.
  • Filtren i FTX sitter centralt i luftbehandlingsaggregatet och är därmed enkla att byta.

Nackdelar med FTX

  • Ljudet från FTX-fläktarna kan upplevas som ett störande problem för de boende, inte minst i sovrummen.
  • FTX kräver relativt stor plats då värmeväxlaren, fläktar till ventilationskanalerna och till- och frånluftskanalerna ska kopplas ihop.
  • FTX kan ge upphov till fuktskador och lufktproblem vid felaktig luftbalans. Övertryck trycker ut fukt i fasaden och lukt i trapphus.