Så fungerar Sveriges största bergvärmeanläggning

Publicerad 6 mar 2017, 14:35

Fastighetsbolaget D. Carnegie byter ut fjärrvärme mot bergvärme i Jordbro. Med 33 parallellkopplade värmepumpar blir anläggningen rekordstor.

Enligt installationsfirman Malmbergs är det här den största bergvärmeanläggningen i Sverige, åtminstone sett till antal borrmeter.

– Jag visste inte om det när vi började bygga. Men tydligen är vår anläggning 5–10 meter större än den tidigare ettan, säger Sune Eriksson, driftchef på D. Carnegie.

Det är 135 energibrunnar á 355 meter som ska borras. Anläggningen ska sen drivas av 33 värmepumpar som delas upp på fem anläggningar i området. Fastighetsägaren D. Carnegie genomför en totalentreprenad för att 1 100 lägenheter i Jordbro ska få värme och varmvatten med hjälp av geoenergi.

IVT Värmepumpar levererar till projektet med en sammanlagd effekt på 2 320 kW. Beräknad energibesparing i förhållande till dagens fjärrvärmedrift är cirka 66 procent. Eller 8 400 MWh som motsvarar gratisenergin som erhålls från berget.

 Sune Eriksson, driftchef på D. Carnegie. Man har valt att parallellkoppla flera maskiner i stället för att specialbygga en stor, som man till exempel gjorde i Göteborg i höstas. Det finns flera anledningar till att man valt parallellkoppling, men Sune Eriksson menar att det viktigaste är tryggheten.

– Det har främst med redundansen att göra. Får man ett haveri så har man flera andra som fungerar, den säkerheten är viktig. Är en maskin trasig så stänger man bara av kranarna till den och reparerar, säger han.

En risk med bergvärme är att man i processen kan råka frysa ned berget. Därför har man valt att behålla spetsvärme i form av fjärrvärme som man kan slå på vid behov. Den kommer även att användas som spets när utomhustemperaturen letar sig under –10 °C.

– Vi hade rätt mycket diskussioner om det och vi valde omsorgsfullt mellan 100 procent bergvärme och spets. Vi kom fram till att vi skulle ha spets i det här fallet, men vi har även anläggningar utan. Det är en säkerhetsfråga som man måste beakta, det finns alltid en risk med bergvärme, säger Sune Eriksson.

På andra anläggningar har man installerat en nödanslutning på fasaden, där man kan koppla på en extern värmekälla i en nödsituation. Sune Eriksson säger att det handlar om att känna till riskerna för att kunna förebygga olyckor.

– I de flesta fallen beror nedfrysning på att man tar i för lite när man borrar, man gör för lite hål helt enkelt. Vi vet att det finns en risk för det, men när vi har gjort vår riskanalys så har vi sett att det ska vara väl tilltaget, menar han.