Avloppvärmeväxlaren är installerad i garaget. Foto: Jan Fredriksson

Ny teknik kapade 90 procent av energianvändningen

Publicerad: 01 oktober 2019 Text: Jan Fredriksson

Så har bostadsrättsföreningen i Falun arbetat fram ett system med energismart värme.

Bostadsrättsföreningen Promenaden i Falun har drastiskt sänkt energianvändningen. Den inköpta energin är nu 90 procent lägre än 2002.

Stirlingmotor fixar el och värme i hemmet

Bakom framgångarna ligger ett systematiskt arbete och en styrelse som genom tydlig kommunikation har medlemmarnas stöd, förklarar ordförande Jan Berg:

Jan Berg. Foto: Jan Fredriksson– Det finns två sätt att driva en bostadsrättsförening. Ett sätt är att trycka investeringarna i framtiden. Det kan vara populärt för att hålla nere avgiften, och då låta en enda generation ta kostnaden för de kanske 40 år som gått. Här har vi gjort annorlunda, alla generationer ska vara med och betala. Men vi har minimerat avgiftshöjningar genom att satsa på solenergi, frånluftsvärmepump och nu avloppsvärmeväxlare. De ger så enorma besparingar på taxebundna avgifter.

Den senaste investeringen är en avloppsvärmeväxlare som hämtar spillvärme ur en fyra meter djup pumpgrop där avloppet från bostadsrättsföreningens tre hus samlas. I det gemensamma garaget är avloppsvärmeväxlaren installerad.

Det uppsamlade avloppsvattnet håller omkring 22 grader året runt innan det pumpas med hjälp av en skärande pump genom värmeväxlaren. I värmeväxlarens yttermantel flödar köldbäraren till frånluftvärmepumpen som är sammankopplade med solpaneler i värmesystemet.

Patrik Fäldt. Foto: Jan Fredriksson– Det är en väldigt enkel konstruktion som fungerar så fort det är förorenat vatten. En plattvärmeväxlare sätts igen snabbt med förorenat vatten. Den är däremot inte lika effektiv som en plattvärmeväxlare. Men tittar vi på applikationen med avlopp så fungerar den väldigt väl och har bra verkningsgrad, säger Patrik Fäldt, vd på Isakssons Rosfria.

Det är möjligt att nå 85 procent verkningsgrad när värmeväxlaren installeras i badhus och används till att förvärma inkommande kallvatten.

– I badhus ligger gråvattentemperaturen runt 32–35 grader. Så i stället för att leda in vatten med 6–8 grader i fjärrvärmeväxlaren så höjs temperaturen med 15–20 grader innan fjärrvärmeväxlaren. Där ligger besparingen, förklarar Patrik Fäldt.

– En variant är att koppla värmeväxlaren till värmepump. Där är inte avloppet separerat men temperaturen ligger ändå kring 20–23 grader. Det finns mycket energi att plocka ut från 23 ned till 5 grader, säger Patrik Fäldt.

Nippeln väcker römokarnas vrede

Det forna pannrummet rymmer värmepump, ackumulatortankar och fjärrvärmecentral. Foto: Jan Fredriksson

Enligt beräkningar för bostadsrättsföreningen Promenaden handlar det om 150–160 MWh per år.

Patrik Fäldt tror ändå att det kommer att bli vanligare att installera värmeväxlare på inkommande kallvatten, även i bostäder.

– Det blir ett väldigt enkelt system som ger minst 50 procent besparing per år, säger Patrik Fäldt.

Konstruktionen är densamma för bostadshus som för badhus. Värmeväxlaren behöver rensas regelbundet för att ta bort fettavlagringar. Det görs genom att en renspropp spolas genom det inre röret.

– Badhusen rensar en gång i veckan. Promenaden började med det, men det behövs inte så nu rensar de varannan vecka och funderar på att gå upp till var tredje vecka, säger Patrik Fäldt.

Spillvärme i stället för kolkraft

Föreningens energisparande började 2002 då de taxebundna avgifterna ökade kraftigt. Plötsligt kostade fjärrvärme, vatten och el föreningen 500 000 kronor mer om året. Några år tidigare hade också den dåvarande styrelsen dessutom beslutat att lägenhetselen skulle ingå i avgiften.

Värmeväxlaren rengörs varannan vecka. Foto: Jan Fredriksson

Föreningen började med driften av värmesystemet 2003. De bytte stam- och radiatorventiler och installerade en ny fjärrvärmecentral. Det nya systemet gav möjlighet till fjärrövervakning av värmen.

2005 gjordes ett traditionellt stambyte som drog ned energianvändningen med 13 procent. Därutöver byttes fönstren och ytterligare 11 procent sparades.

– Det fanns många droppande blandare och läckande toaletter. Vattenanvändningen minskade motsvarande 70 000 kronor per år. Men försäkringsbolaget hade också sagt att vi hade för många vattenskador, säger Jan Berg.

Värmeväxlaren har ett inre rör med 70 millimeter diameter, ytterröret är 103 millimeter. Foto: Jan FredrikssonIndividuell mätning av elen infördes 2008. Året efter hade elanvändningen minskat med 88 000 kWh.

– När de får betala själva är det inte så roligt att låta strömmen stå på. Men det dröjde ett tag innan vi gjorde det. Det var en känsla vi hade; vi avvaktar och gör den tunga stamrenoveringen först. Men det var så klart dyrt att ha en massa medlemmar som gjorde av med el, säger Jan Berg.

Ett förslag från föreningens fastighetsskötare 2007 väckte intresset för solenergi, då till tappvarmvatten och värme. Året efter tog föreningen tillsammans med en konsult fram ett koncept med 229 kvadratmeter solpaneler och två frånluftsvärmepumpar.

Så fungerar huset utan värmeanläggning

En investering på omkring 4 miljoner kronor utan att föreningen höjde avgifterna. Statliga subventioner på närmare 300 000 kronor bidrog till sol­panelerna.

Det fanns goda möjligheter att göra installationerna. De tre husen hade en gemensam kulvert, ett stort driftrum där en oljepanna tidigare varit installerad och i sopnedkasten kunde brine-ledningar mellan fläktaggregaten på vindarna och värmepumparna förläggas.

Efter förhandlingar gick det lokala energibolaget Falu Energi och Vatten också med på att direkt sänka de fasta kostnaderna trots att de normalt är avtalsbundna under två år.
Solpanelerna tillsammans med frånluftsvärmepumparna minskade inköpt energi från 575 MWh till 333 MWh per år.

På taken sitter både solfångare och solpaneler. Foto: Jan Fredriksson

2016 installerades så 700 kvadratmeter solceller integrerat i yttertaket. Även detta subventionerades med 668 000 kronor.

För elen betalar medlemmarna numera endast 45 öre per kWh utan fast avgift, allt tack vara solcellerna.

– Vi tankar ned så mycket och säljer ut på nätet. Allt vi säljer ut fördelar vi till medlemmarna. Vi subventionerar elen med ungefär 40 öre/kWh, säger Jan Berg.

Risk för legionella i varmvattenberedare

En annan energibesparande åtgärd är särskilda värmeväxlare med högre temperatur som ska ta död på eventuella legionellabakterier i tappvarmvattnet. På så sätt kan det varmvatten som skickas ut i ledningarna vara svalare än normalt, 52 grader, utan risk.

– Vi har mätt, vi har ingen legionella i systemet, VVC:n kostar oss pengar, omkring 88 000 kronor om året, och nu har tagit bort 25 000–30 000 kronor av det. Det var en miss i renoveringen att inte isolera varm- och kallvattnet men vi får ned kostnaden så långt det är möjligt, säger Jan Berg.

För solpanelerna finns fem ackumulatortankar om två kubikmeter vardera, dessutom har frånluftvärmepumparna sammanlagt ackumulatortankar på 2,1 kubikmeter, allt installerat i det gamla pannrummet.

Frånluftsfläktarna är  placerade i husens vindar. Foto: Jan FredrikssonMed facit i hand skulle Jan Berg börja i samma ände igen.

– Byta stam- och radiatorventiler ska man göra först, titta på lägenheterna och temperaturerna. Vårt system var slitet efter 30 år och temperaturskillnaderna var mellan 19 och 26 grader. Det kapade omkring 25 procent men mer går inte att nå, menar Jan Berg.

– Ventilationen är också jätteviktig så att det är rätt tryck och flöde. Medlemmarna upplever att det blivit bra miljö i lägenheterna.

Annars gav frånluftvärmepumparna den största enskilda besparingen. Värmepumpar är också en förutsättning för att avloppsvärmeväxlaren ska göra maximal nytta.

– Den kommer att gå dygnet runt under vintern, där är den största besparingen, säger Jan Berg.

Det är många olika komponenter i Promenadens system, det skull kunna orsaka komplicerad och svårbemästrad drift.

– Jag är positiv till hur det har fungerat. Det är beprövad teknik; fläktar, pumpar och ventiler som alltid har funnits, säger Jan Berg.

Föreningen har avtal med HSB om fas­tighetsskötsel.

– Det har vi nästan kopplat bort för de har inte kompetensen. Vi har gjort en kravspecifikation och kommit fram till att vi inte vill ha en fastighetsskötare, vi vill ha en drifttekniker. De här fastigheter fungerar bra och nu behövs en tekniker som kan frånluftvärmepumpar, solel och solfångare, säger Jan Berg.

När solen skiner ger solfångarna tillräcklig effekt och temperatur för tappvarmvattnet. Och med avloppsvärmeväxlaren kopplad till energisystemet ska det vara möjligt att låta värmepumparna ersätta en större andel av fjärrvärmeenergin. Foto: Jan Fredriksson

 

FAKTA

Isakssons Rostfria

Isakssons Rostfria i Borlänge startade 1922 och var ett av de första företagen i Sverige att arbeta med rostfritt stål.

Omkring 1977 började företaget tillverka värmeväxlare av rostfritt stål. Bakom den idén stod VVS-ingenjören Olof Drotse som sålde värmeväxlaren och annan reningsutrustning till badhus och liknande. Det var också han som hade kunskapen att dimensionera värmeväxlarna.

Dimensioneringen görs i dag med programvara framtagen av teknikkonsulten ÅF. Flöden, temperaturer och önskad besparing styr dimensioneringen.Värmeväxlaren består av två koncentriska rör. Ett invändigt med 70 millimeter diameter där det varma avloppsvattnet leds. Dimensionen är vald så att röret ska vara fyllt och avloppsvattnet passerar från nedifrån och upp. Utanför detta sitter ett rör med diameter 103 millimeter där vattnet som ska värmas passerar i motsatt riktning.

Rörens godstjocklek är 2 millimeter och materialet rostfritt stål, syrafast kvalitet EN 1.4404. Enligt Isakssons Rostfria är livslängden minst 50 år. Värmeväxlarna är manuellt TIG-svetsade med rotskyddsgas för att vara släta på insidan.

Från början fanns värmeväxlaren endast med längd på sex meter. För att passa fler installationer erbjuds nu även två och tre meter långa.

Storleken anpassas dessutom med antal rörslingor. Den minsta har bara ett rör, den största 20 rör.

Fler nyheter