Foto: Anneli Megner Arn

Nippeln väcker römokarnas vrede

Publicerad: 12 mars 2019 Text: Jan Fredriksson

Ema-nippeln sågas av rörmokarna. Okunskap menar tillverkaren, problemen är inte nippeln. Vi går till botten med en kontroversiell produkt.

En skrivbordsprodukt som inte fungerar i verkligheten. Det verkar vara många rörmokares erfarenheter av Ema-nippeln. En annan har mer positiva erfarenheter av liknande energioptimering med Qsec-metoden som bygger på samma princip. Det är några av åsikterna i Facebookgruppen ”Rörmokare utan gränser”.

Ema-nipplar används för att reglera flödet i radiatorsystem. Tanken bakom dem är att de ska ge optimal balans i systemet och att värmen fördelas jämt. Ingen ska heller kunna manipulera inställningarna när injusteringen är gjord.

Så klarar han sig utan el och värme

Fredrik Augustsson och Hans Wedenström har som rörmokare stött på problem och berättar om ett injusteringsuppdrag på Linköpings universitet.

– De hade haft problem med värmen i drygt 20 år. Där gjordes en övergripande undersökning av vad det berodde på. Att ställa om pumpar för större flöden hjälpte inte och då valde man att sätta in tryckstyrda stamventiler. Men det blev bara ännu sämre, säger Fredrik Augustsson.

Slutsatsen blev att det var Ema-nipplarna som var orsaken, och framför allt tillsammans med den dubbla strypningen som de nya stamventilerna innebar.

– Vi hade jättestora problem innan vi kom på det. Och eftersom Ema-nipplarna bara satt i delar av huset blev det ännu värre, säger Hans Wedenström, som påpekar att Ema-nippeln egentligen är en bra produkt men beräkningarna för värmesystemen inte alltid görs korrekt.

ARN godkänner hink för spillvatten

Enligt deras erfarenhet har radiatorvattnet i problemsystemen inte varit speciellt smutsiga. På Linköpings universitet var det bättre än vanligt.

– Det hade blivit urtappat så många gånger att det var väldigt lite smuts kvar. Vi började att spola stammarna baklänges och framlänges när vi såg att de inte blev varma, säger Hans Wedenström.

Spillvärme i stället för kolkraft

Bakom Ema-nipplarna finns numera Mikael Lundberg och företaget Värmebalans, som under andra företagskonstellationer har arbetat med metoden för injustering och balansering av värmesystem i över 30 år. Det var Mikael Lundbergs pappa Evald Lundberg som en kläckte idén bakom Ema-nippeln.

Mikael Lundberg känner inte till problemen på Linköpings universitet, men menar att om värmesystemet har fungerat så länge så har det varit en väl värd investering.

– Det spelar ingen roll om det är en Ema-nippel eller en radiatorventil om grundförutsättningarna inte är de rätta. I båda fallen handlar det om att ställa in ett kv-värde, säger han.

– Ibland ändras förutsättningarna, exempelvis byts pumpar och undercentraler, och då havererar injusteringen, oavsett nipplar eller radiator- och stamventiler. Vid injustering måste pumpen ge rätt flöde och rätt tryck. Om förutsättningarna förändras är det inte så konstigt att det inte fungerar, säger Mikael Lundberg, och påpekar att det alltid måste till en ny injustering.

Det ska vara snygga installationer

Den stora skillnaden är att Ema-nippeln låser Kv-värdet och på en radiatorventil skruvas det in, förklarar Mikael Lundberg. Varje Ema-nippel har ett eget kv-värde, nära cirkulationspumpen är det högre pumptryck och lägre kv-värde, längre bort är det tvärtom.

Enligt Mikael Lundberg klarar Ema-nipplarna högre pumpdifferenstryck. En traditionell radiatorventil klarar 10–20 kPa innan det börjar bli ljud i ventilen. För att undvika detta används stamventiler för att sänka trycket och justera in flödet på stammen.

– Med fasta kv-värden behövs de inte, Ema-nippeln klarar lätt 60–70 kPa differenstryck utan att det blir strömningsljud, säger Mikael Lundberg.

Han menar att efter 5–10 år så fungerar inte en traditionell injustering längre eftersom den är så lätt att manipulera.

En utmaning för installatörerna

Ema-nippeln ska inte vara mer känslig för smuts än radiatorventiler, snarare mindre känslig, menar Mikael Lundberg.

– Det kan sätta igen sig i Ema-nippel precis som i en radiatorventil, det är ingen skillnad.

Det är däremot svårare att rengöra Ema-nippeln, radiatorkopplet måste demonteras innan det är möjligt. Det ska också garantera att injusteringen förblir intakt, menar Mikael Lundberg.

– Blir det igensättning i en radiatorventil kan man ringa rörmokaren som öppnar strypningen, knackar på ventilen och motionerar stiftet och då släpper smutsen. Men ställer han då in strypningen igen? Kommer han ihåg vilket kv-värde det var? Troligtvis låter han den vara fullt öppen så slipper han åka tillbaka senare.

Läs mer om teorin bakom injustering av radiatorsystem i den gamla ”TA Handboken” hos IMI Hydronics.

Fler nyheter

En affärsidé som växer

16 sep 2019 | Så kallad ransomware riktar in sig på företag, sjukhus och offentliga verksamheter som har gott om pengar. Och det här är en affärsidé som växer,...