Hammarby Sjöstad. Foto: David Lagerlöf

Nya bostäder sviker energilöftet

Publicerad: 22 november 2018 Text: Marie Granmar

ENERGILÄCKAGET Bara vart tredje nybyggt flerbostadshus i Sverige klarar energikraven. I Hammarby Sjöstad tvingas de boende nu själva ta upp jakten på kilowattimmarna.

Två bostadsrättsföreningar, byggda 2003, i stadsdelen Hammarby Sjöstad i södra Stockholm har nyligen genomfört åtgärder för att minska energislöseriet där.

Willly Ociansson, energistrateg.

– Det pågår väldigt mycket här just nu. Många vill minska sin energinota, säger energistrategen Willy Ociansson.

Redan för nio år sedan larmade forskare på KTH om energisvinnet i Hammarby Sjöstad. En del av husen i den miljöprofilerade stadsdelen använde då dubbelt så mycket energi som byggreglerna föreskrev, runt 200 kilowattimmar per kvadratmeter och år.

Läget har bekräftats i flera efterföljande rapporter, bland annat från Stockholms stad och Bebo.

Läs mer: "Oacceptabelt att nya hus läcker energi"

Även nyare hus missar sina energimål. Bara 29 procent av landets flerbostadshus byggda mellan 2009 och 2016 klarar säkert energikravet.

Övriga missar målet, eller så är det osäkert. Det framgår av en ett år gammal rapport från Boverket med namnet ”Tillsynen och efterlevnaden av energihushållningskravet”.

Några bostadsrättsföreningar i Hammarby Sjöstad har tröttnat på de höga energiräkningarna och tagit saken i egna händer.

Willy Ociansson hjälper ett 15-tal föreningar som vill borra för bergvärme. Utöver detta blir det olika lösningar för återvinning av värme från lägenheter och lokaler, åtgärder av belysning och solceller på vissa tak.

Rolf Johansson, boende i Hammarby Sjöstad.

Ordföranden i Brf Sjöstaden 2, Rolf Johansson, är nöjd med åtgärderna. Han räknar med att föreningen kommer spara en hel del pengar framöver. Investeringen på åtta miljoner kronor återbetalar sig på ungefär åtta år – en miljon kronor om året sparas in.

– Det känns fantastiskt positivt att föreningen vågar gå i frontlinjen för det här arbetet – att vi har kapaciteten och medlemmarnas stöd. Efter ett års drift får vi se exakt hur mycket energi allting drar, säger Rolf Johansson.

Han är medveten om att värmepumpar ökar elanvändningen. Därför finns planer på att sätta solceller på taket, som kan minska behovet av köpt el med 20 procent. Willy Ociansson har föreslagit en ny typ av solcell, med kylslinga på undersidan, som ger mer el och har längre livslängd än andra solceller.

I energideklarationen år 2010 bedömdes föreningens energiprestanda till 129 kWh/m2 och år, varav el svarade för 11 kWh/m2. Det är högt i förhållande till liknande hus.

Efter åtgärder hoppas föreningen komma ner under 100 kWh/m2 och år. Behovet av köpt värme och kyla beräknas minska med 75 procent.

Läs mer: Dokumenten visar hur prestigebyggen bommar energikraven

Rolf Johansson tycker att energiberäkningarna vid nybyggnation borde bli bättre.

– Det känns ofta som glädjekalkyler. Helheten är också viktig och man vill veta vad huset kommer att kosta när det är färdigt. Det ska ju stå här i 100 år, och kostnaderna bör kunna hållas på en rimlig nivå, säger han.

Energiberäkningarna för nya hus har varit omdebatterade under en längre tid. Bland annat har bygg- och konsultbolagens beräkningsmodeller har fått kritik.

När husen ska bli mer energisnåla blir också felmarginalerna mindre. Förr togs sällan hänsyn till VVC-förluster från varmvattensystemen. Men sådana värmeförluster kan få stor betydelse i lågenergihus.

Kunskaperna om energiberäkning är ändå större i dag än då Hammarby Sjöstad byggdes, menar Jasenka Hot, gruppchef energisystem hos WSP. Svebys rekommendationer hjälper till, liksom nya krav från Boverket.

Om det blir stora skillnader mellan beräkning och verklighet kan det bero på bristande entreprenad, driftsättning, injustering av värmesystem, brukarbeteende och felanvänd styrning.

Björn Berggren, Skanska

Även forskaren och Skanska-medarbetaren Björn Berggren tycker att de beräkningsverktyg som finns i dag är bra. Men allt kan givetvis bli bättre. Bland annat visar hans forskning att ungefär 50 procent av de som arbetar med energisimuleringar inte har tillräcklig kompetens inom hantering av köldbryggor.

Han menar också att indata från Sveby/Boverket behöver ses över kontinuerligt och förbättras. Enligt Boverket uppgår exempelvis hushållsel till 30 kWh/m2 och år och 70 procent av den kan tillgodogöras som internvärme.

– Men de mätningar vi har gjort visar att det i verkligheten blir markant lägre och att spridningen är stor. Användningen av fel indata riskerar att ge fel förväntningar, säger Björn Berggren.

Annat som kan förbättras är arbetet med uppföljning och mätning. Genom att aktivt följa upp energianvändningen går det att korrigera och successivt bli bättre.

Björn Berggren brukar i bland jämföra det arbetssätt som många har för energiberäkning med en mindre lyckad budgetprocess för ett byggprojekt.

– Man gör en budget men följer sedan inte upp ekonomin, eller gör det bristfälligt. Naturligtvis blir det då mycket svårt att svara på varför ett byggprojekt blir dyrare eller billigare än väntat, säger han.

Läs mer om bostäderna som läcker energi i VVS-Forums e-tidning här.

Fler nyheter