En framtida yrkexvuxutbildning nödvändig

ALMEDALEN. – Det som känns riktigt bra är att det vi gör i mångt och mycket har bekräftats här, var gymnasie- och kunskapslyftminister Aida Hazialics (S) spontana reflektion, efter att ha hört en panel med representanter från olika delar av näringslivet framföra sina synpunkter om framtidens yrkesvuxutbildning.

– Yrkesutbildningen, rent generellt från gymnasieutbildning till yrkesvux och till yrkeshögskolan, är viktiga delar för att folk ska komma i jobb, för att näringslivet ska få den kompetensförsörjning den behöver och för den enskilde och landets omställningsförmåga. Vår yrkesutbildning är i världsklass, även om det inte alltid låter så, menade hon.

2016 har av regeringen utsetts till Yrkesutbildningens år, ett initiativ som både LO och Svenskt Näringsliv har ställt sig bakom. Det sa Thomas Hagnefur, som arbetar med utbildningspolitiska frågor hos LO, när han inledde seminariet om yrkesvuxutbildning.

– LO har tagit fram en rapport som visar LO:s ställningstagande kring yrkesutbildningen. På grund av det minskade intresset för yrkesutbildningar på gymnasienivå så har yrkesvuxutbildningen fått en ökad betydelse. Utbudet av yrkesvuxutbildningar behöver utgå mer från arbetsmarknadens behov än från olika individers intresse för kurser och utbildningar.

Han tillade dock att rapporten inte var i fokus för just det här seminariet. I stället fick en panel bestående av Lennart Grönlund, utbildningspolitisk ombudsman på Handels, Marie Nilsson, vice ordförande i IF Metall, Mats Söderberg, gymnasie- och vuxenutbildningsansvarig från SKL, och Emil Johansson, utredare från Arbetsförmedlingen, framföra sina åsikter om yrkesvuxutbildningen innan Aida Hazialic kom upp på scenen.

På industritekniska programmet har förstagångseleverna minskat med 25 procent sedan den nya gymnasieskolan infördes 2011, konstaterade moderatorn Nina Andersson Brynja från LO:s ledningskansli, och vände sig till Marie Nilsson, som replikerade:

– Yrkesvux behövs verkligen och fyller en funktion. För att svensk industri ska kunna behålla sin internationella konkurrenskraft så är den alldeles avgörande men det handlar också om våra medlemmars möjlighet till omställning och omskolning. Vi har jobbat mycket med teknikcollege som innebär inte bara en samverkan med gymnasieskolan utan även med andra anordnare som arbetar med vuxenutbildning. Många vuxna söker sig dit och då handlar det även om en annan könsfördelning eftersom fler kvinnor söker sig till vuxenutbildningen.

Hon tryckte starkt på vikten av samverkan mellan företag och utbildning.

Även Lennart Grönlund bekräftade att det skett en avsevärd minskning av antalet sökande till Handels administrationsprogram.

– Det har reducerats med hälften, sa han.

Emil Johansson menade att Arbetsförmedlingen som ju arbetar traditionellt med arbetsmarknadsutbildning om 6 månader nu också sedan den 1 februari bland annat fått möjlighet att ge yrkesinriktad utbildning på folkhögskolor under en längre tid, uppemot 24 månader.

– Vi har stora utmaningar just nu vad gäller samverkan med Arbetsförmedlingen. Dels handlar det om trainee-jobben, dels har vi tagit fram ett antal förslag, bland annat att kombinera sfi med vuxenutbildning. Vi tror också att det är viktigt att vi får till ett samarbete om det studiestartstöd som kommer. Vi behöver också ett bättre samarbete vad gäller yrkesvux, sa Mats Söderberg.

Läs mer om seminariet om framtida yrkesvuxutbildning i nr 7/8 2016 av VVS-Forum som utkommer den 25 augusti.