Christian Bäckvall och Anna Björn visar nya akvarier på Skansen. Foto David Lagerlöf

Fiskar kräver installationer i toppklass

Publicerad: 15 mars 2019 Text: Marie Granmar

Under våren invigs nya Östersjöcentrum på Skansen, som ställt stora krav på installatörerna. Fuktiga och torra miljöer måste hållas isär, och fiskarnas akvarievatten får inte värmas för mycket av besökarna.

I glastunneln genom rovfiskakvariet i nya Östersjöcentrum på Skansen i Stockholm omgärdas besökaren av havsmiljö liknande den på 30 meters djup. Här trivs torsk och plattfiskar som kan simma runt ett vrak, och i bergsskrevorna finns gömställen för ålar.

– Det är många människor som inte vet någonting om Östersjön. Vi har mött vuxna som inte vet hur en lax ser ut. Så det är hög tid att lägga fokus på det här nu, säger Anna Björn, enhetschef för Baltic Sea Science Center.

Hon och fyra kollegor kommer att sköta verksamheten i det nya kunskapscentret som öppnar våren 2019. Främsta attraktionen blir de 12 akvarierna med fiskar och organismer från olika Östersjömiljöer – utöver rovfiskakvariet, bland annat en miljö för stimfiskar (sill och strömming) och en som kallas ”under bryggan” där gädda, gös, mört och abborre trivs.

"Akvarievattnet ska hålla 12-15 °C samtidigt som det är rumstemperatur runtomkring, vilket värmer upp akvariet. I vanliga fall brukar man få värma akvarier, men här får vi kyla dem i stället"

Christian Bäckvall, projektledare rörteknik hos Umia

Det cirka 2 000 kvadratmeter stora huset har även två våningar för utställningar med interaktiva stationer, en filmsal och ett laboratorium.

VVS-teknik gör att fjäril vingad syns på Haga

Både besökare och djur kommer att behöva en god inomhusmiljö. Men i just det här huset är det fiskarna och organismerna som ställer de högsta kraven. Exempelvis ska här ske uppfödning av maneter som är mycket temperaturkänsliga.

För installatörerna innebär det många utmaningar utöver det vanliga.

– Akvarievattnet ska hålla 12-15 °C samtidigt som det är rumstemperatur runtomkring, vilket värmer upp akvariet. I vanliga fall brukar man få värma akvarier, men här får vi kyla dem i stället, berättar Christian Bäckvall, projektledare rörteknik hos Umia.

Fisk i karantäntankI en av undercentralerna finns kylmaskiner för ändamålet. En bergvärmeanläggning med 10 stycken, 200 meter djupa, borrhål ska också bidra med kyla. De två värmepumparna om vardera 500 kilowatt kommer huvudsakligen att användas för komfortkyla.

Villa i Falun testar behovsstyrd ventilation

Värmen från värmepumparna lagras i ett par stora ackumulatortankar, för senare användning till byggnadens varmvatten. Men bara en tiondel av bergvärmekapaciteten behövs. Under större delen av året kommer överskottsvärme från akvarierna att räcka för uppvärmning av huset och varmvatten.

– Vi förlorar en del energi på vägen via ventilationen, i frånluftkanaler och annat, men i huvudsak blir det ett kretslopp, säger Christian Bäckvall.

En förhoppning är att så småningom kunna leverera värme och varmvatten till övriga Skansen, men först måste Östersjöcentrum bli injusterat och klart.

"Målet är att vi ska ta emot runt 500 skolklasser per år. 300 av dem kommer via Stockholm Vatten och Avfall som vi har ett samarbete med"

Anna Björn, enhetschef för Baltic Sea Science Center

En speciell utmaning i byggnaden har varit att hålla isär ventilationen för fuktig och torr miljö. I taket invid ett av de stora akvarierna syns ett tydligt tecken på hur det går till. Där möter en ventilationskanal i metall ett rött plaströr.

– Rördragningarna får inte rosta, och det bästa materialet för korrosiv miljö är plast, så vi har mycket svetsad plast för att få homogena rör. Byggnaden har olika zonklasser, där den korrosiva miljön är fartygsklassad, berättar Christian Bäckvall.

Rörskarv som stoppar korrosion För att undvika rost krävs även avfuktning av luften. I ett av de två fläktrummen står ett stort fläktaggregat med avfuktningsdel. Mittemot finns ett vanligt aggregat med roterande värmeväxlare. Huvudparten av värmen växlas från luften till en glykolbaserad vätska.

– Ventilationen är viktig. Om vi stänger av den kan huset vittra sönder, säger Christian Bäckvall.

En annan stor utmaning är att rena akvariernas vatten. I ett av de två filterrummen arbetar Jocke Hofsted, driftsättare från Processing, med att få igång proteinskummare och trumfilter. Han har lärt sig en hel del nytt under arbetets gång. Vanligtvis jobbar han med badhus.

– Det här är första gången jag monterar proteinskummare. I början tvekade jag, men när jag läst på var det inte så konstigt, säger Jocke Hofsted.

Proteinskummarna tar bort överskottet av protein, exempelvis fiskbajs, ur vattnet. De skummar även av kolhydrater, fetter och vissa ämnen. I naturen sköts det här av havets vågor, men i akvarier krävs maskiner som efterliknar den naturliga processen.

Luft trycks in i vattnet inuti proteinskummaren. Beroende på luftbubblornas storlek binds olika ämnen till bubblorna och förs bort. I det stora akvariet, med 250 kubikmeter vatten, roterar allt vatten på två timmar – dag ut och dag in, året runt.

Sammanlagt finns fyra proteinskummare, som hanterar vatten med olika salthalt. Östersjöns vatten har salthalter som varierar från nästan helt salt hav, på svenska sydvästkusten, till nästan sötvatten – nära utflöden från älvar längre norrut.

Variationen ska återspeglas i akvarierna. Under bryggan är det sötvatten och i stimfisk- och rovfiskakvarierna 21 promille salt.

I filterrummet finns även trumfilter som tar bort stora partiklar ur vattnet, ungefär som kaffefilter. Sensorer känner av vattennivån i den roterande trumman. Om nivån blir för hög betyder det att trumman behöver rensas, vilket aktiverar spraymunstycken på insidan. Smutsen sprayas ner i en tratt och ut i avloppet.

– En annan stor skillnad mot badhus är att där används ofta klor för rening. Det har vi inte här. I stället renas vattnet med hjälp av ozon, som vid behov doseras in automatiskt i proteinskummarna, säger Jocke Hofsted.

Ozonet snabbar på reningsprocessen, men är samtidigt en utmaning för marinbiologerna.

– Ozon bränner gälar på fiskar och gör att de inte kan ta upp syre, så ozonet får aldrig hamna i vattnet. Därför är det viktigt att alla som jobbar här vet hur ozon luktar och vet exakt vad de ska göra om de känner lukten, säger Anna Björn.

"Jag tjänar 30-40 procent mer i Sverige"

Bakom de små akvarierna på nedervåningen är ventilationskanaler, sprinklerdragningar, vatten- och avloppsrör samlade i en servicegång under en trätrall. Där kan även fiskskötarna arbeta. Akvarierna är platsbyggda och står på en lätt stomme av frigolit. LED-belysning ser till att djur och alger mår bra.

– Ljusets Kelvingrad och spektrum styr. Om vi inte vill ha fintrådiga alger ska vi ha mer blått, annars mer gult, säger Anna Björn.

Akvariet bakom kulissernaVi går upp en våning, bakom kulisserna, och tittar på bassängerna ovanifrån. Härifrån sker matningen av fiskarna och personalen kan dyka från en lång träspång, för att plantera växter eller putsa rutor.

I akvariet ”under bryggan” finns en riktig brygga att sitta på. Bassängen under bryggan delas av en glasruta så att rovfiskar, sutare, mört och abborre kan se varandra men inte röra.

I början av 2019 börjar djuren flytta in i akvarierna. Då måste vattenreningen och kylanläggningen vara injusterade och klara. Att starta de fyra stora bassängerna tar totalt cirka en månad.

Redan nu finns några fiskar på plats, i tre karantäntankar, i väntan på sin permanenta hemvist. All fisk samlas in av fiskare som arbetar åt Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Fisken hämtas från Blekinge, Muskö, Älvkarleby, Hanöbukten och Mälaren. Även mysisräkor, havstulpaner, maskar och kärlväxter kommer att samlas in.

Bredvid karantäntankarna finns en liten låda med en tappkran. Härifrån går det att skicka saltvattenprover till laboratoriet på våningen ovanför. Laboratoriet har en viktig funktion i kunskapscentrets uppdrag. Hit ska skolklasser kunna komma och ha lektioner.

– Målet är att vi ska ta emot runt 500 skolklasser per år. 300 av dem kommer via Stockholm Vatten och Avfall som vi har ett samarbete med, säger Anna Björn.

Christian Bäckvall är glad över att jobba med ett så unikt projekt.

– Det är ett superkul projekt, och jag hoppas kunna komma hit med mina barn och se akvarierna när allt är i full drift, säger han.

 

Fakta Östersjöcentrum

Baltic Sea Science Center/Östersjöcentrum öppnar på Skansen i Stockholm våren 2019. Det nya huset uppförs mellan Skansen-akvariet och marknadsområdet Galejan.

I kunskapscentret finns 12 akvarier med runt 40 olika sorters Östersjöfiskar, ett 15-tal olika ryggradslösa djur, alger och växter.

Främsta syftet med Östersjöcentrum är att öka människors kunskap om Östersjön. Målgruppen är högstadie- och gymnasieelever. Utbildning kommer att ske i kunskapscentrets laboratorium, samt i interaktiva utställningar inriktade på övergödning, miljögifter, fiske och biologisk mångfald.

Beställare: Stiftelsen BalticSea2020 och Skansen

Samarbetspartners: Stockholms universitet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Stockholm Vatten och Avfall.

Entreprenadform: Samverkansentreprenad

Byggentreprenör: SH-bygg

VVS, ventilation, vattenrening, el, brandlarm, sprinkler, styrning: Umia Stockholm

Fler nyheter

Avmattning för grossisterna

18 okt 2019 | Försäljningen ökar fortfarande men tappade fart under det tredje kvartalet. Rörgrossistföreningens nye vd Joacim Nordh ger sin syn på läget och...