Mats Ekeberg på Anticimex i Norrköping visar sönergnagd golvbrunn. Foto: Anticimex/iStock

Gnager sönder golvbrunnar

Publicerad: 27 februari 2018 Text: Eva-Maria Fasth

Brunråttorna ökar i avloppssystemen, även utanför landets storstäder. Och råttorna ger sig även på avloppsrör och golvbrunnar.

Brunråttor kan ta sig igenom öppningar på 20 millimeter och äter bokstavligen allt: även plast, elkablar, isolering, rör och golvbrunnar, skriver Länstidningen Östergötland.

Råtthonan är extremt reproduktiv. Om det finns tillgång på mat kan hon föda en kull med sju till åtta ungar var fjärde vecka. Ungarna i sin tur blir könsmogna efter 2–3 månader.

Mats Ekeberg på Anticimex i Norrköping har varit skadedjurstekniker i 30 år:

– Problemet med råttor är lika stort i städerna som ute på landsbygden. Jag har nyss besökt ett radhus här i Norrköping som har råttor i avloppsnätet, säger Mats Ekeberg till Länstidningen och håller upp en väl söndergnagd golvbrunn.

Läs mer: Råttornas julafton

– Nere i Norrköpings avloppsnät finns väldigt stora populationer. I år har jag varit med på några problemjobb där vi filmat nere i avloppen. Det visade sig att de gamla betongrören var söndergnagda. Genom hålen hade råttorna sedan dragit ner singel och annat de hittat vilket orsakat stopp i avloppssystemet.

– Råttorna hade också tagit sig upp i fastigheternas väggar, där de gjort bon. Det verkar som att vi just nu har en väldigt stor ökning av råttor under våra fötter.

Vad kan man göra för att förebygga spridning av råttor?

– Jag brukar ge tre viktiga råd gällande förebyggande åtgärder. Inget tillträde till fastigheter, se till att råttorna inte kan skaffa sig skydd och att man inte ger dem chansen att hitta föda.

När Anticimex kommer in i bilden görs först en grundlig okulär inspektion. Målet är att finna orsaken till varför råttorna kommit in i fastigheten.

Läs mer: VVS-företag inte ansvarigt för råttor

– Finns det inga synliga hål eller gångar misstänker vi att det skett via avloppet. Därefter undersöker vi omfattningen av skador.

– Tidigare användes råttgift. Numera bekämpar vi råttor mekaniskt. Utvecklingen på olika sorters slagfällor har gått framåt vilket är mycket bra eftersom vi vill jobba miljövänligt.

Råttgift har fått hårdare klassificering och går inte längre att köpa ute i handeln.

– Vi som jobbar med de här preparaten måste utbilda oss i användningen för att få behörighet. Dilemmat är att råttor är otroligt smarta. Jag upplever att en ny fälla skapar misstänksamhet. De kan kommunicera med varandra så misstänksamheten överförs från råtta till råtta. Helst ska fällorna vara väl använda och lukta råtta för då går äldre och mer erfarna råttor i dem.

– Förra året utförde vi 412 saneringar mot möss och 619 mot råttor i Norrköpings kommun samt 126 saneringar mot möss och 80 mot råttor i Finspångs kommun, berättar Mats Ekeberg.

Fler nyheter