Logga in

Huvudentreprenör kan få hela löneansvaret

Publicerad
27 jun 2017, 14:39

Ansvaret för att de 16 000 utländska arbetare i svensk byggsektor får sin lön utbetalad kan skjutas till huvudentreprenören, enligt ett regeringsförslag i dag.

Entreprenörsansvaret ska gälla för såväl utstationerade, utländska arbetstagare som för anställda i Sverige. Det föreslår regeringen i dag där huvudentreprenören blir ytterst ansvarig för att arbetstagare i en entreprenadkedja får ut sin lön.

Byggsektorn inklusive installationsbranschen är gränsöverskridande och arbetskraftsintensiv. Det förklarar varför hela 43 procent av all utstationering av arbetskraft inom EU sker i byggsektorn. Inom byggbranschen i Sverige finns det uppskattningsvis drygt 16 000 arbetare som är utstationerade från andra länder.

Det här blir lägstalönen för utstationerade

Regeringen föreslår i dag att ett entreprenörsansvar införs inom bygg- och anläggningsverksamhet ”där byggnader eller anläggningar uppförs, sätts i stånd, underhålls eller rivs”.

”Det är principiellt olyckligt att låta en beställare ta över ansvaret för en underentreprenörs löner. Det är ett problem att man inte kan säkerställa att löneskulden kommer från att beställaren inte skött sig.”

Mats Åkerlind, tillförordnad vd på Sveriges Byggindustrier.

Enligt huvudförslaget blir huvudentreprenören ansvarig för att VVS-montörer, elektriker och byggnadsarbetare i en entreprenadkedja får ut sin lön. Entreprenörsansvaret innebär att en byggarbetare som inte fått lön för sitt arbete, ska kunna kräva in lönen från en annan entreprenör högre upp i entreprenörskedjan.

Byggnads tycker att regeringen lägger sig i det som arbetsmarknadens parter kan sköta själva och redan håller på och reglerar.

– I Sverige gör vi  upp mellan parterna i kollektivavtal, säger Johan Lindholm, ordförande i Byggnads till VVS-Forum. 

Sveriges Byggindustrier (BI) har tidigare kritiserat förslaget för att ”avskaffa den svenska modellen”.

– Det är principiellt olyckligt att låta en beställare ta över ansvaret för en underentreprenörs löner. Det är ett problem att man inte kan säkerställa att löneskulden kommer från att beställaren inte skött sig, säger Mats Åkerlind, tillförordnad vd på Sveriges Byggindustrier till tidningen Arbetet och tar som exempel ett företag som har flera huvudentreprenörer som uppdragsgivare.

Om en av uppdragsgivarna inte betalar för sig och företaget inte har råd att betala ut sina löner, kan de anställda kräva in pengar från den huvudentreprenör som faktiskt sköter sina utbetalningar. Något som är orättvist, enligt Mats Åkerlind.

– Om jag vore anställd och ville ha min lön skulle jag vända mig till den uppdragsgivare som skötte sig bäst, säger han till Arbetet.

Han menar också att lagstiftningen bryter mot den svenska modellen med partsuppgörelser. Enligt honom finns redan ett kollektivavtalsreglerat system för entreprenörsansvar, samt en fond där den som inte fått sin lön utbetald kan få ersättning.

– I nuläget har vi en lösning som bägge parter tycker är bra och som fungerar. Det här riskerar att underminera den lösningen, säger han och tycker att en bättre lösning varit att i stället låta den statliga lönegarantin omfatta också utstationerade.

Men regeringen lämnat också öppet för ett alternativt förslag att endast arbetsgivarens direkta uppdragsgivare ha ett sådant ansvar. Båda förslagen bedöms vara förenliga med EU-rätten.

En arbetstagare som inte får lön för det arbete han eller hon har utfört i en bygg- eller anläggningsentreprenad ska kunna få betalt i enlighet med lönefordran från en annan entreprenör i entreprenadkedjan.

På EU-nivå är frågan om utstationering och huvudentreprenöransvaret också högaktuell. EU-kommissionen har föreslagit en översyn av utstationeringsdirektivet och EU-parlamentets rättsliga utskott röstade nyligen för att ändra reglerna kring utstationering så att de också baseras på arbetsmiljön. De nya reglerna för utstationering ska tas upp i parlamentets sysselsättningsutskott i juli.

Lagen om entreprenörsansvar och den föreslagna ändringen i utstationeringslagen i Sverige träder i kraft den 1 juni 2018.