Rörmokaren som specialiserade sig: ”Vi är störst i världen på värmepumpar”

Publicerad 12 maj 2021, 06:00

(LÅST ARTIKEL| FÖR PRENUMERANTER) Nu har Ewald Strandberg utvecklat en solhybrid- solcellspanel som kyls ner med bergvärme. Uppfinningen ger 48 000 kilowattimmar per år på äldreboendet i Åseda. Men hur går det till?

Text

I den gamla järnvägskuntpunkten åseda Bor knappt 3 000 personer. Däribland entreprenören, innovatören och centralfiguren Ewald Strandberg. Den 72-årige smålänningens senaste projekt är att han, tillsammans med tre kollegor, bestämde sig för att utveckla en egen solhybrid- solcellspanel som kyls ner med hjälp av bergvärme.

Mer om solhybrider
Inga moderna värmepumpar kan tina permafrosten i Strömstad

Elräkningen drog iväg eter installationen
”Värmepumpen skulle spara el – men det blev tvärtom”

– Två år senare hade vi hittat en lösning. Det kommunala bostadsbolaget Uppvidingehus, som just då byggde om äldreboendet Olofsgården i Åseda, såg en möjlighet att ytterligare sänka sina energikostnader med våra solhybrider. De installerade 165 stycken på ett av taken, säger han.

Varje panel har en effekt på 250 Watt el och 300 Watt värme. Totalt ger anläggningen 48 000 kilowattimmar el per år och 85 000 kilowattimmar per år till köldbärare. 

Jag blev såklart hånad. ”Åseda är för litet, det går aldrig” fick jag höra. Men jag hade bestämt mig, jag skulle bevisa att det gick …

Ewald Strandberg Är ett Känt namn i branschen .Hans karriär började 1966 när han som nyexaminerad rörmokare fick arbete på Åseda Värme & Sanitet, som då var en liten VVS-firma på hemorten.

I början utförde han alla sorters uppdrag, från installation av gas-, el- och oljepanna till avloppsrensning och montering av WC-stolar, men han såg tidigt en framtid där VVS-företag var nischade mot specialområden.  

– Jag förstod att det var bättre att bli expert på ett område än att vara halvbra på mycket. 1977 blev jag delägare och när jag blev ensam ägare bestämde jag mig för att vi bara skulle rikta in oss på värmepumpar, säger han och fortsätter:

– Jag blev såklart hånad. ”Åseda är för litet, det går aldrig” fick jag höra. Men jag hade bestämt mig, jag skulle bevisa att det gick och det är väl den drivkraften som gör att jag fortfarande kastar mig in i olika projekt. 

I dag installerar Åseda Värme & Sanitet i snitt tre värmepumpar om dagen, främst för bergvärme, och ett par luft/luftvärmepumpar i veckan vilket gör företaget till en av landets största installatörer av värmepumpar. 

”Vi är störst i världen… Eftersom Sverige är världsledande inom installation av berg- och jordvärme och vi är störst i landet så måste vi också vara störst i världen.”

Ewald Strandberg spänner gärna bågen högre än så. 

– Vi är störst i världen… Eftersom Sverige är världsledande inom installation av berg- och jordvärme och vi är störst i landet så måste vi också vara störst i världen, säger han med ett finurligt leende som antyder att det är halvt på skämt halvt på allvar. 

Kollegan Patrik Östangård skrattar. Han känner igen jargongen. En halvtimme tidigare presenterade Ewald Strandberg honom som vd och ägare av Sveriges minsta och största radiatorfabrik. Det var ingen lögn. Lenhovda Radiatorfabrik är i dag Sveriges enda radiatorfabrik.

Sedan ett par år tillbaka har Ewald Strandberg och Partik Östangård tillsammans med Per Wickman på Växjöföretaget ERW och Magnus Johansson på Solhybrid i Småland jobbat tätt ihop med utvecklingen av solhybriderna.

Ewald Strandberg började arbeta på Åseda Värme & Sanitet 1966, som nyexaminerad rörmokare. Då var företaget en liten VVS-firma på hemorten. Foto: Joachim Grusell
Ewald Strandberg började arbeta på Åseda Värme & Sanitet 1966, som nyexaminerad rörmokare. Då var företaget en liten VVS-firma på hemorten. Foto: Joachim Grusell

”Jag förstod att det var bättre att bli expert på ett område än att vara halvbra på mycket.”

När Ewald Strandberg hörde talas om solhybrider första gången insåg han genast att det kunde fungera utmärkt som komplement till en bergvärmeinstallation, och i synnerhet i de fall där borrhålen inte räcker till för att tillgodose merparten av fastighetens energibehov eller om det har uppstått permafrost runt borrhålet. 

Efter att ha gjort lite skisser och beräkningar fick Patrik Östangårds fabrik uppdraget att bygga tre modeller av olika material, aluminium, plåt och plast.  

– I stället för att fästa kylningen i själva solcellspanelen ville vi skapa en egen enhet, en kylmodul som vi enkelt kan fästa under solcellspanelerna. Precis som vi trodde visade det sig efter lite olika tester att aluminium hade bäst hållfasthet, säger Patrik Östangård.

Modulens stomme består lite förenklat av sex rektangulära aluminiumprofiler som binds samman av tvärsgående kopparrör vid kortsidorna och sex rör som löper parallellt med varje profil. 

ProfilGruppen i Åseda har tagit fram profilerna som i sig är utformade för att kunna ta emot och fördela kyla över hela ytan.  

– De påminner om golvvärmeplåt. Att tillverka en enda stor platta i aluminium hade blivit för dyrt. Vid montering seriekopplas modulerna och i större projekt kan man med fördel montera alla kylmoduler först och sedan bara haka i solcellspanelerna. Magnus Johansson, vid Solhybrid i Småland, står för solceller och elteknik, säger Ewald Strandberg.

Nästa steg i utvecklingen är att byta ut kopparrören till plaströr, som fungerar lika bra och är billigare. 

När solcellspanelens temperatur stiger sjunker panelens verkningsgrad för varje grad högre temperatur. Genom att kyla ner panelens undersida med kallt vatten från borrhålet och därmed sänka temperaturen ökar verkningsgraden med cirka 0,4 procent per sänkt grad. 

I Ewald Strandbergs system sitter en givare som känner av när temperaturen är tre grader varmare på taket än i bergvärmekretsen. Då startar en energieffektiv 0-10 volts cirkulationspump som pumpar upp vattnet från borrhålet och in i kretsen på taket.  

Utslaget på ett år rör det sig om mellan tio och tolv procent mer elenergi. Samtidigt minskar värmepumpens drift med mellan fem och tio procent

– Studenter från Linnéuniversitetet i Växjö har studerat vårt system. Deras mätvärden för juli månad visar att solcellerna producerar 30 procent mer elenergi med vårt kylsystem. Utslaget på ett år rör det sig om mellan tio och tolv procent mer elenergi. Samtidigt minskar värmepumpens drift med mellan fem och tio procent, säger Ewald Strandberg.

Den småländska solhybriden har väckt stort intresse i forskarvärlden och testas nu i stor skala på KTH i Stockholm. Foto: Joachim Grusell
Den småländska solhybriden har väckt stort intresse i forskarvärlden och testas nu i stor skala på KTH i Stockholm. Foto: Joachim Grusell

När vattnet passerar kylmodulen värms det upp och tar med sig värmeenergin ner i borrhålet. Energin som återförs till berget är nästan dubbelt så stor som den solel som produceras.  

– På äldre anläggningar ökar verkningsgraden och vid nybyggnation behöver vi inte borra så mycket, vilket är bra om tomten är begränsad. 

Konceptet har väckt stort intresse i forskningsvärlden. Forskningsinstitutet RISE har studerat och testat solhybriderna vid sin anläggning i Borås. Nu ska Skolan för Industriell teknik och management vid KTH, Kungliga Tekniska högskolan, studera systemet under en femårsperiod med start nu i vår.

– KTH kom i kontakt med oss genom vårt engagemang i den ideella intresse­organisationen Goda Hus och vill nu undersöka systemet närmare. Totalt har vi och KTH satt upp ett 40-tal solhybrider på KTH:s tak. 

Solhybriderna är fördelade på två anläggningar med olika temperaturer på kylmodulerna. Under studien ska de bland annat mäta vilken skillnad olika temperaturer har för solenergiproduktion. Anläggningarna är anslutna till en varsin tank, men kan nyttja samma värmepump. 

– Det ska bli intressant att kontinuerligt följa deras mätningar, säger Ewald Strandberg.

Förhoppningen är att samarbetet med KTH ska leda till ökad uppmärksamhet och att fler kommuner, organisationer och företag investerar i sol­hybrider. I dag tillhandahålls solhybriderna av Solhybrid i Småland och installeras i många fall av Åseda Värme & Sanitet. Ewald Strandberg sålde av sina sista aktier i Åseda Värme & Sanitet 2017, men gör fortfarande en del uppdrag för de nya ägarna.

För något år sedan byggdes tre hyresrättshus i Åseda där vi undersöker olika sätt att lagra solenergi, och återanvända regn­vatten till WC-stolarna. 

Han har kvar nycklarna till fastigheterna, sin e-post-adress och benämner fortfarande bolaget som ”vi” och ”oss” – vilket han även gör när han berättar om hemorten Åseda.

– Åseda betyder mycket för mig och jag har alltid försökt att hjälpa orten och föreningarna på det sätt som jag kan. För något år sedan byggdes tre hyresrättshus i Åseda där vi undersöker olika sätt att lagra solenergi, och återanvända regn­vatten till WC-stolarna. 

– Jag är även involverad i projekt där vi tittar på om vi kan hämta energi ur bostäders avloppsvatten eller skapa små kretslopp där vatten återanvänds. Det lugna pensionärslivet är inget för mig, jag vill fortfarande vara med och bidra.

Optimism i branschen
6 heta värmepumptrender

Fakta/Åseda Värme & Sanitet

Grundades 1939 i Åseda och är i dag en av Sveriges ledande aktörer inom värmepumpsinstallationer. 1985 blev Ewald Strandberg ensam ägare och 2017 sålde han sitt sista innehav till Jan Johansson och Jim Strömqvist. Under deras ledning har företaget växt från 15 till nästan 30 anställda.

Ewald Strandberg. Foto: Joachim Grusell

Ewald Strandberg

Ålder: 72.

Familj: Frun Ulrika, två barn, ett bonusbarn och fyra barnbarn. 

Bor: Hästgård utanför Åseda.

Aktuell: Innovatör och pensionerad företagsledare som är involverad i flera projekt, bland annat produktion av solhybrider. 

Egna framgångsfaktorer i VVS-branschen: Siktade på att bli specialist inom värmepumpar. Svarade snabbt på offerter och kundförfrågningar och såg alltid till att ha ett stort lager värmepumpar hemma för att kunna hjälpa kunder snabbare än konkurrenter.

Bolags- och föreningsengagemang: Ägare av Smålands Heating , ordförande Åseda Värme & Sanitet , ordförande Föreningen Folkets Hus i Åseda. ordförande Åseda Centrumfastigheter, ordförande Företagarna Uppvidinge olika perioder, styrelseledamot Föreningen Folkets Park i Åseda, mentor för företagare i projektet Nu jäklar, ideellt driftansvarig för badvattnet vid Hälsans hus i Uppvidinge.

Fakta/Småländska solhybrider

  • Solhybriderna har tagits fram av Ewalds bolag Småland Heating, Patrik Östangård vid Lenhovda Radiatorfabrik, Per Wickman vid ERW AB och Magnus Johansson vid Solhybrid i Småland AB. De projekteras och säljs i dag genom Solhybrid i Småland AB och är installerade på olika fastigheter i södra Sverige. 
  • Den största anläggningen finns på det kommunala äldreboendet Olofsgården i Åseda som ger 48 000 kWh el per år och 85 000 kWh per år till köldbärare. 
  • En annan stor anläggning finns på fastigheten Ålycke i Johannishus med förskola och äldreboende. 2018 installerade Åseda Värme & Sanitet bergvärme med 17 borrhål och 104 solhybrider. Installationerna har tillsammans minskat fastighetens energianvändning från 815 000 kWh per år till 235 000 kWh. 
  • Normalt kan vanliga solcellspaneler komma upp i temperaturer runt 60 grader i svenskt sommarklimat. Ewald Strandbergs solhybrider ligger på så låg temperatur som möjligt, mellan 10 och 20 grader, för att få ut mer el.