Foto: privat Illustration: Boverket

Energideklarationerna missar målen

Publicerad: 02 oktober 2019 Text: Jan Fredriksson

Energideklarationer är dyra, dessutom är resultaten obegripliga för lekmän och leder sällan till energibesparing. Det är Anders Granlunds erfarenheter när många befintliga byggnader deklareras igen.

Det är drygt tio år sedan kraven på energideklarationer infördes och nu ska många byggnader gås igenom för andra gången. Men sedan dess har reglerna ändrats och blivit mer svårtydda.

Jakten på den försvunna isoleringen. ”Man blir ju ledsen, men det är tyvärr så här verkligheten ser ut”

Anders Granlund, verksam i det egna företaget Underhållsplanering i Trelleborg, är kritisk mot dagens sätt att beräkna energianvändningen. Det kan möjligtvis vara till nytta för nya fastigheter, men inte för äldre. Och i synnerhet inte för äldre bostadsrättsföreningar.

– För befintliga fastigheter, vilket är det stora flertalet i Sverige, så blir det inte intressant att räkna på vad det normalt används i en sådan fastighet. Vi vill ju jaga energianvändning i de gamla husen och förklara var det försvinner många kilowattimmar, säger Ander Granlund.

Han menar att bostadsrättsföreningar ska kunna budgetera för energianvändningen eller försöka minska den. Men det går inte med dagens beräkningsmetod för primärenergital.

– I Skåne ska energianvändningen divideras med 0,9, i Luleå med 1,5. Men fastighetsägaren har ju inget val, det går inte att flytta huset till Luleå för att få lägre användning.

Klimatsystem ska inspekteras

Sedan ska energianvändningen också multipliceras med en faktor beroende på energislag.

– Det slutar med att de uträknade kilowattimmarna inte känns igen. Det går inte att härleda till vad som står på energifakturan, säger Anders Granlund.

Numera ska också varje byggnad energideklareras trots att de kan ha gemensam värmecentral. Det gör att kostnaden kan bli relativt stor för en liten bostadsrättsförening med få lägenheter men med många byggnader, menar Anders Granlund.

– Många bostadsrättsföreningar blir smått förbannande när de hör vad det kostar och de blir inte heller särskilt glada när de ser vad de får för pengarna.

IMD. Sågade energikrav gör come-back

I kommersiella fastigheter ska inte verksamhetelen räknas in.

– Där försvinner otroliga mängder. Man ser inte till helheten en fastighetsägare kan värma medan butikerna kyler. Det borde intressera VVS-branschen att ta helhetsgrepp på fastigheterna, säger Anders Granlund.

Anders Granlund ser en lösning.

– I dagens IT-samhälle borde energibolagen tvingas lämna över mätvärden till ett annat organ där allt registreras per fastighet, säger han.

Annan fastighetsdata finns hos andra myndigheter som sedan skulle kunna användas för beräkning av energiprestanda. Fastighetsägare skulle via den samlade databasen se de egna uppgifterna och jämföra sig med andra. De skulle även kunna se energianvändning per timme, dygn, månad och år.

Fler nyheter