Stockholm ratar hyllad metod mot fettproppar

Bakterier som har fest varje natt och mumsar på fettrester i fettavskiljaren. Så beskrevs den biotekniska metoden 2019. Nu väljer Stockholm Vatten och Avlopp att inte använda tekniken.

Ungefär hälften av Sveriges kommuner använder företaget Bioterias metod med fettätande bakterier för fettavskiljning. I ett reportage 2019 berättade VVS-Forum hur tekniken används i en förskola i Sigtuna.

Kärnan i tekniken är en vätska innehållande bakterier som älskar fett. Varje natt pumpas en lagom dos ut till fettavskiljaren under parkeringen vid förskolan. Där frossar sedan bakterierna i fettresterna från storköket.

”Bioterias bioteknik i fettavskiljare tar inte bort fettet på ledningsnätet, utan är ett miljövänligt alternativ till tömning av fettavskiljare.”

Charlotta Buch, Bioteria

Reportaget 2019:
Glada bakterier fixar fettpropparna

Läs också:
Rekordstor fettklump bakom stopp i avlopp

En fördel som lyfts fram är att mängden fettrester blir mindre. Med det kommer färre slamtömningar, transporter och lägre kostnader.

– Fettproppar i avloppssystem är ett växande problem, det har vi sett många exempel på. Därför är det bra med tekniker som underlättar för verksamheter att avskilja sitt fett. Det gör det enklare för dem att uppfylla kraven vi ställer enligt standarden SS-EN 1825-1 och 2, sa Per Ivarsson, dåvarande affärsområdeschef VA hos Sörmland Vatten till VVS-Forum. Han ville dock inte förespråka en viss teknik.

Även Stockholm Vatten och Avfall, SVOA, har testat metoden med fettätande bakterier på några platser och funderat på att börja använda den i högre grad. Därför gjordes en omvärldsanalys av biotekniska lösningar. SVOA tittade även på hur dispenser från ordinarie slamtömningar kunde utformas och vad det fanns för ekonomiska och ekologiska effekter.

I omvärldsanalysen ingick svar från fyra andra VA-organisationer: Göteborg Kretslopp och Vatten (KoV), Nacka Vatten, Telge Nät (Södertälje) och Lumire (Luleå). 

Slutsatserna blev inte riktigt som förväntat. I rapporten från slutet av förra året ges flera exempel på problem:

• Den biologiska processen har inte kunnat lösa upp fettet i tillräckligt hög utsträckning.
• I några fall har för mycket upplöst fett följt med avloppsvattnet vidare ut i ledningsnätet och stelnat där.
• I några fall har skötseln av avskiljarna inte fungerat, bakterier tillsattes inte tillräckligt ofta.
• Avvikelser från normala förhållanden i en verksamhet påverkar processen som blir mindre robust.
• Det blir minskad mängd biogas från organiskt material till stadens fordon och spisar.

Företaget Bioteria är besviket på rapporten som de tycker är subjektiv och felaktig.

– Största felet är att den blandar ihop biotekniska lösningar med generella fettproblem. Bioterias bioteknik i fettavskiljare tar inte bort fettet på ledningsnätet, utan är ett miljövänligt alternativ till tömning av fettavskiljaren, säger Charlotta Buch, innovationschef hos Bioteria.

– Några slutsatser är också felaktiga. Vi har digital övervakning dygnet runt av våra fettavskiljare och har utvärderat tekniken med flera kommuner i över 30 år. Vår samlade data och underlag visar att biotekniska lösningar inte medför de risker som lyfts här, tillägger hon.

Långtidsstudier i Malmö och Täby har tvärtemot visat att tekniken är ett fullvärdigt alternativ till fettavskiljare utan biologisk rening, och att dispenser från tömningar kan ges.

Annan teknik för fettbekämpning:
Burger King pilottestar ny teknik för värmeväxling