Logga in

Nibechefens egna lösningar: Husen kopplas samman med kulvertsystem

Publicerad
22 sep 2025, 05:00
| Uppdaterad
19 sep 2025

En swimmingpool som förbättrar kyleffekten och markrör för tilluft som samsas med avloppsrör. Det är några av de ovanliga åtgärder som Nibes fastighetschef Fredrik Snygg gjort för att sänka sin familjs bostads energiförbrukning med 24 000 kWh.

Text

Frågor och svar

Vad har Fredrik Snygg och hans familj för värmesystem?

De cirka 550 kvadratmetrarna samt utomhuspoolen värms upp med en bergvärmepump i en hybridlösning med jordvärme.

Hur kan en installation av en swimmingpool förbättra kyleffekt?

Familjen använder frikylan från borrhålen dels till att kyla fläktkonvektorer och dels till att kyla ett kylrum i varmgaraget, som kan användas som viltkyl på hösten när borrhålen är kallare. Kyleffekten förbättrades 2011 när familjen byggde poolen eftersom den belastar borrhålet under sommartid.

Varför har Fredrik Snygg lagt ett markrör för tilluft i schaktet för avloppsrören?

I det 2,5 meter djupa schakt som är grävt för avloppsrören ligger också ett cirka 30 meter långt markrör med 200 millimeter i diameter för tilluften. En vinter när utetemperaturen uppmättes till –16 grader visade temperaturen på tilluften som kom in i huset plus 2 grader.

Värmen från avloppet kan spela en viss roll, men det är framförallt nyttjandet av markens naturliga värme som gjorde att lufttemperaturen ökade med plus 18 grader under den här sträckan, vilket innebär att familjen inte behöver något eftervärmningsbatteri.

Fredrik snyggs lösningar i detalj
Bergvärmepumpen, molntjänsterna och golvvärmen – här är värmepumpchefens 5 val

en annan värmepumpschefs val
Värmepumps-vd:n: ”Vi har en fantastiskt låg energiförbrukning”

På en gård i idylliska Lehult, drygt 20 minuter från Nibekoncernens huvudkontor i Markaryd, bor Fredrik Snygg med familj sedan 23 år tillbaka. Nästan lika många år har Fredrik arbetat inom Nibe-koncernen – först som innesäljare, sedan som distriktschef, och nu de senaste elva åren som regionansvarig för kommersiella fastigheter vid Nibe Fastighet.

– Yrkesmässigt har det varit en spännande resa, där Nibe har gått från Nibe Villavärme till en global koncern. När vi tog beslutet att satsa på kommersiella fastigheter var jag ensam säljare. Nu har jag 13 kolleger och fler ska det bli.

 Fredrik Snyggs Nibe-resa

• Efter åtta år som entreprenör, servicetekniker och arbete i projektledning inom kyla och ventilation i kommersiella fastigheter sökte sig Fredrik 2002 till Nibe där han redan under anställningsintervjun fick träffa Nibes legendariske vd Gerteric Lindquist.
• Första tiden fick Fredrik lära sig produktsortimentet (villa) och dimensionera värmepumpar som skulle ersätta oljepannor. 2003 klev han ut på fältet som distriktschef/säljare med ansvar över ett stort distrikt i södra Sverige.
• 2014 gick han över som ensam säljare för kommersiella fastigheter och var med och startade upp det som idag är Nibe Fastighet. Företaget har tagit stora marknadsandelar genom åren och har nu 14 säljare med Fredrik som regionansvarig. Fredrik är aktiv på Linkedin där han ständigt publicerar uppdateringar om nyheter och kundbesök.

”Vi satte in golvvärme på alla tre våningsplan, men under delar av året är det så varmt att vi knappt behöver ha den på.”

– Privat har vi också gjort en häftig resa med att energieffektivisera vår gård, berättar Fredrik Snygg när han tar emot i det stora boningshuset.

När familjen flyttade in i 1700-talsgården, värmdes den upp med en kombipanna med olja och ved. Fredrik Snygg, som då ännu inte jobbade på Nibe, valde då att investera i jordvärme med 600 meter slang som han grävde ner själv på åkern. I en omfattande renovering byggdes gårdens brygghus om till gäststuga. I dag är den kombinerad med hemmakontor medan det gamla stallet blev varmgarage med jakt- och hundhus plus en lägenhet på övre plan. Byggnaderna fick golvvärme och sammankopplades med ett kulvertsystem.

Fredrik Snygg och hans bergvärmepump. Foto: Joachim Grusell

– Sedan dess värmer vi upp cirka 550 kvadratmeter samt vår utomhuspool med en bergvärmepump i en hybridlösning med jordvärme. Frikylan från borrhålen använder vi dels till att kyla fläktkonvektorer och dels till att kyla ett kylrum i varmgaraget, som kan användas som viltkyl på hösten när borrhålen är kallare.

– Ett bra exempel på hur olika delar samverkar är att kyleffekten förbättrades 2011 när vi byggde poolen eftersom den belastar borrhålet under sommartid.

mer om nibe
Nibechefen om raset: ”Aldrig varit med om en så snabb svängning”

Den 10 oktober 2010 utbröt en brand i boningshuset när familjen inte var hemma och det anrika huset brann ner till grunden. Fredrik ritade ett nytt hus i samma stil, men med mer öppen planlösning och mycket ljusinsläpp.

– Materialmässigt blir det en annan energieffektivisering än i ett gammalt hus, men sedan ville vi bygga huset med stora fönsterpartier vilket inte är helt optimalt energimässigt. Vi satte in golvvärme på alla tre våningsplan, men under delar av året är det så varmt att vi knappt behöver ha den på.

”Ett trevligt minne är från besiktningen när besiktaren stod i sovrummet och frågade om jag kunde starta ventilationen. Jag svarade att den är i gång och vi blåser in 20 liter per sekund”

– Fördelen med att bygga nytt är att du kan installera modern teknik, som FTX-ventilation med ett stort kylbatteri på vinden, som gör att det inte blir så varmt trots stora fönster.Fredrik visar runt i huset som är byggt med tjocka innerväggar och tyngre innerdörrar för att dämpa olika ljud. I alla rum och på varje stam, förutom vid aggregatet, är separata ljuddämpare installerade, för lägsta möjliga ljudnivå.

Läs också:
Inifrån nya fabriken: Så monteras nya frånluftsvärmepumpen

– Ljudet är något vi har jobbat med. Ett trevligt minne är från besiktningen när besiktaren stod i sovrummet och frågade om jag kunde starta ventilationen. Jag svarade att den är i gång och vi blåser in 20 liter per sekund.

Teknikväggen. Foto: Joachim Grusell

I mitten av huset, bakom köket och i anslutning till entrén, löper en teknikvägg från vind till källare med ventilationskanaler, elanslutningar, värmesystem och ett egendesignat tvättnedkast.

– Trots att teknikväggen är en smart lösning är det få husfabrikanter som erbjuder det. Det är likadant med klassiska pannrum. Nu har vi bergvärmepumpen i varmgaraget, men jag ritade in ett pann- och teknikrum i källaren där vi har installerat ventilationsaggregatet, tilluftsanslutningen, elcentralen och centraldammsugaren, säger Fredrik Snygg och visar upp sitt pann- och teknikrum med uteluftskanalen som går ut via källargolvet.

Markrör för tilluft sticker upp. Foto: Joachim Grusell

I planeringsstadiet fick Fredrik Snygg idén att nyttja det 2,5 meter djupa schakt som skulle grävas för avloppsrören och lägga ett cirka 30 meter långt markrör med 200 millimeter i diameter för tilluften. Resultatet blev mycket bättre än vad han trodde på förhand. Under en sällsynt skånsk vargavinter då utetemperaturen uppmättes till –16 grader visade temperaturen på tilluften som kom in i huset plus 2 grader.

– Värmen från avloppet kan spela en viss roll, men det är framförallt nyttjandet av markens naturliga värme som gjorde att lufttemperaturen ökade med plus 18 grader under den här sträckan, vilket innebär att vi inte behöver något eftervärmningsbatteri.

Markrör för tilluft samsas med avloppsrör i schaktet. Foto: Joachim Grusell

– Vi sparar mycket energi och sänker effektbehovet genom att inte behöva tillföra stora mängder värme för att få upp luften till plus 18 grader. På sommaren är det tvärtom. Plus 28 grader utomhus har sänkts till plus 17 grader när tilluften kommer in till aggregatet.

– Givarna sitter i aggregatet vid respektive kanalanslutning med undantag av tilluftskanalen där givaren är installerad efter kylbatteriet. Med aggregatets rotor återvinner vi en del fukt som bonus till värmeåtervinningen.

När Fredrik Snygg vid ett tillfälle publicerade ett inlägg på Linkedin om sin speciallösning fylldes snabbt både kommentarsfält och inkorgen av positiva kommentarer och frågor. En vanlig fråga som han har fått är om det inte finns risk för kondensutfällning och tillväxt av oönskade bakterier i markröret.

”Genom att dela upp paneler i öst och väst höjer vi egenanvändningen och sänker toppeffekten. 2020 förbrukade vi 34 410 kWh och tre år senare hade det sänkts till 10 000 kWh netto.”

– För att undvika sådana scenarier monterade jag en renslucka vid inkommande uteluft och lade markröret med fall ut mot intaget. Vid rensluckan i vårt pann- och teknikrum kan jag enkelt spola och rengöra röret, men efter 13 år är röret fortfarande torrt och rent så någon spolning har aldrig behövts.

– Jag satte dubbla filter, ett vid intaget och ett i aggregatet, och såg till att markröret var ordentligt isolerat när det monterades. 

I försök att ytterligare sänka energikostnaderna installerade familjen termiska solfångare på boningshuset, som dock visade sig vara av dålig kvalitet. Tanken var först att byta ut vakuumrören och få i gång systemet, men Fredrik valde i stället att satsa på elproduktion och installerade 24 solcellspaneler i ostlig riktning på ett utestall i december 2020.

– Det blev starten på det som vi kallar energijaktresan, och i etapp 2 installerade vi 36 paneler mot väster. Genom att dela upp paneler i öst och väst höjer vi egenanvändningen och sänker toppeffekten. 2020 förbrukade vi 34 410 kWh och tre år senare hade det sänkts till 10 000 kWh netto.

Solcellerna går att övervaka från en väggpanel. Foto: Joachim Grusell

– 2024 ökade det lite då vi numera laddar elbil och styr hårdare mot elpriset. När vi styr mot elpriset med väderstyrning köper vi ström till rätt energikostnad vid rätt tillfälle för att avlasta nätet, men det kostar en högre energiförbrukning totalt när man ska köra ifatt ett underskott.

Läs också:
Elbolaget: Ställ in värmepumpen för att hålla effekten i schack

I gårdens alla byggnader sitter trådlösa givare och smartpluggar som hjälper familjen att styra förbrukningen. Redan 2011 började familjen använda Nibes molntjänst Smart Price Adaption (SPA), via Nibes Myuplink, för att styra och övervaka värmepumpen.

Nibe Myuplink. Foto: Joachim Grusell

– När elpriset höjdes för några år sedan exploderade intresset för Myuplink i Norden. Den är otroligt lättanvänd. Om du inte vill nörda ner dig mer räcker det med att bocka i att du önskar väderstyrning och elprisstyrning. Du behöver inte vara ingenjör för att spara pengar.

– Värmepumpen är smart och väntar med att värma upp varmvatten tills elen är som billigast, likadant är det med vår pool. Jag har en ölkyl som stängs av under topparna och diskmaskinen, som vi programmerar manuellt, körde i gång klockan 10:00 i dag. Fredrik Snygg berättar att han bromsar och gasar uppvärmningen till max för att nyttja dagar med lågt elpris innan vädret och priset ställer om igen. En av husets begränsningar är golvvärmen som slår av om det blir för varmt, vilket motverkar energi- och effektlagring i betongplattan.

– Här för jag dialog med golvvärmeleverantörerna för att ta fram framtidens smarta styrning. Hade jag byggt nytt hus 2025 hade jag dessutom sett till att få kylning genom golvvärmesystemet, en lösning som länge har varit vanlig i Schweiz och Tyskland.

Läs också:
Roland Jonsson:  ”Effekttariffer är som fortkörningsböter”

– Nu följer jag debatten kring effekttaxa med stort intresse då jag tror att effekt kommer få större betydelse för kostnaden än kWh. Jag har märkt att många tror att värmepumpen är en effekttjuv när den i själva verket drar lika mycket effekt som en kaffekokare.