Logga in

Här förvandlas samhällstrender till nya ventiler

Publicerad
2 dec 2021, 08:51

På småländska Esbe utvecklas ventiler och ställdon som ska möta framtidens behov. ”Vi bryter ner trenderna mot vår bransch”, säger innovationschefen Mattias Gruber.

VVS-fabrikanten Esbe, med 115-årig historia, har huvudkontor, tillverkning och utvecklingsavdelning i orten Reftele i Gnosjö-regionen. -På utvecklingsavdelningen, kallad Technology Center, arbetar 15 personer. Tio procent av arbetstiden används till innovationsarbete.

"Småländsk klurighet och förmåga att anpassa sig"
Flexibiliteten blev räddningen för Sveriges enda radiatorfabrik

Gustavsbergs Vårgårdafabrik firar 100 år
Nu har teknisk armatur vuxit om blandarna

– Vi har satsat väldigt mycket på innovation. Det handlar både om helt nya produkter som vi utvecklar mer eller mindre från scratch och att kontinuerligt uppdatera och förfina produkterna som vi redan har, säger Esbes vd och koncernchef Peter Cerny.

För att klassas som innovation ska det handla om en förbättring som har betydelse för kunden.

– Vi kan inte säga att vi har en innovation om inte kunden märker av det. Innovation är en kreativ process, men samtidigt måste arbetet styras upp så att vi får ut det värde som vill ha i slutändan, säger Mattias Gruber, innovationschef och chef för Test center. 

Peter Cerny, vd och koncernchef, samtalar med Annika Möller van der Merwe, montör av pumpgrupper. Foto: Lina Alriksson

Innovationsarbetet på Esbe styrs av fem övergripande samhällstrender som kommer att påverka marknaden under lång tid framöver, upp till 30 år. Det handlar bland annat om teknik och produkter för hållbara energisystem, väl fungerande städer, ökad bekvämlighet i hela brukarledet samt ökat välmående och komfort. Innovationsprocessen går ut på att stegvis koppla ner trenderna till konkreta produktidéer.

Mattias Gruber. Foto: Lina Alriksson

– Framöver kommer marknadsbehovet att förändras och det försöker vi pricka in genom att ta fram lämpliga produkter. Vi bryter ner trenderna mot vår bransch, hur de kommer att påverka systemen för framför allt värme och kyla, men även ventilation, säger Mattias Gruber.

Ofta innebär det inga revolutionerande förändringar av systemen och många gånger om nya kombinationer av sådant som redan finns.

– Men för våra produkter innebär det många gånger helt nya förutsättningar, säger Mattias Gruber, 

Han nämner fjärrvärme som ett exempel, där det förväntas bli mer lågtemperatursystem. 

– Det innebär självklart förändringar för dem som producerar fjärrvärmen, men även våra ventiler som sitter i systemet kommer att behöva agera helt annorlunda än vad de gör i dag. När behovet kommer måste vi ha färdigutvecklade produktkoncept för att snabbt vara på banan.

För att kunna ta fram produktidéer har företaget identifierat tio värdeskapande egenskaper utifrån samhällstrenderna. Till exempel effektiv, multifunktionell, hälsofrämjande och allmängiltig. Egenskaperna, exempelvis effektiv, ska gälla på systemnivå och inte för de enskilda produkterna. 

Första steget i innovationsprocessen är då att utreda hur man exempelvis kan bygga ett effektivare system. Nästa steg är att identifiera vilka produkter som behövs för att systemet ska fungera. 

– Vi tittar på helheten och hur produkterna samverkar med andra komponenter, till exempel pumpar och olika värmekällor, säger Mattias Gruber. 

– Våra produkter är hjärtat i systemet som gör att vattnet hamnar på rätt ställe med rätt temperatur i systemet. Funkar systemet bra sparar det både energi och pengar för användaren, säger Henrik Bäckman. chef för Technology Center samt kvalitets- och miljöchef. 

Mattias Gruber, innovations- och testcenterchef, övervakar en pågående testning av ställdon. Foto: Lina Alriksson

I projektform vidareutvecklas innovationsidéerna sedan till konkreta produkter. 

– Det måste vara minst två personer i ett innovationsprojekt och gärna fler. Gruppsammansättningen är extremt viktig för att få igång diskussioner och att deltagarna kan mötas från olika håll utanför sin normala komfortzon. Med rätt dynamik i gruppen kan det bli magi, säger Mattias Gruber.

Det kan handla om att blanda personer, som har en mer teoretisk infallsvinkel med dem som har en praktisk, i det här fallet ingenjörer med labbtekniker. 

Ett annat sätt är att mixa personer med lång yrkeserfarenhet, med dem som kommer direkt från skolbänken.

– De yngre ställer de till synes uppenbara frågorna som gör att de rutinerade tvingas tänka ett varv till och ifrågasätta vedertagna sanningar. De unga ingenjörerna lär sig av de äldre och på så vis höjer vi hela kompetensen i gruppen, säger Henrik Bäckman. 

Samhällstrenderna och de värdeskapande egenskaperna sätter ribban för vilka idéer som gruppen ska gå vidare med.

– De är ett filter. Alla idéer ska stämma in på de kriterierna. Det ska vara en rak fast bred väg, säger Mattias Gruber. 

Grupperna ska annars styras så lite som möjligt och de ska känna en trygghet i att våga tänka fritt.

Henrik Bäckman. Foto: Lina Alriksson

– Den första idén kan vara tveksam, men när gruppen börjar diskutera den och spinner vidare på den leder det till någon annan och bättre idé. Många av våra innovationer har kommit till på det sättet, säger Henrik Bäckman.

Ett exempel är CRX, en ny-utvecklad regleringsplattform, som har en självinställande reglering med hjälp av en AI-funktion. 

– Ett vanligt problem i dag är att man sätter in för stora ventiler i systemen så att det blir svängningar. Det medför att ställdonet rör sig flera hundra gånger mer än det behöver vilket leder till ökat slitage, berättar Mattias Gruber. 

Lösningen på problemet blev att mäta pendlingarna och att med hjälp av regleringen sedan successivt jämna ut aktivitetskurvan så att ställdonet inte behöver röra sig så mycket.

– Det är en väldigt enkel grej, men kunderna kommer definitivt att märka det för de behöver inte längre bekymra sig över regleringsinställningar. Den kommer hela tiden att fortsätta optimera sig själv och även anpassa sig till årstidsvariationer, säger Mattias Gruber. 

Energianvändningen blir lägre både för att temperaturen blir jämnare och att ställdonen förbrukar mindre el samtidigt som hållbarheten för produkten ökar. 

– Produkten var patenterbar och det överraskade oss för vi tyckte inte att det var någon superoriginell idé, säger Mattias Gruber. 

Esbes produkter som säljs via grossister kan hamna i olika sorters VVS-system och i olika typer av fastigheter. 

– Om vi ska kunna ta hänsyn till alla olika förutsättningar måste vi vara väldigt breda i innovationsarbetet. Det är aldrig bara vår produkt utan det är deras samverkan med hela systemet som är det viktiga, säger Henrik Bäckman. 

Samma produkt ska kunna fungera både i ett hög- och lågtemperaturvärmesystem eller ett kylsystem. 

Blandarfabriken ökar takten
”Vi har slagits för vår produktion här i Mora som är från ax till limpa”

– Då måste vi ha produkter som är allmängiltiga, både mekaniskt och elektroniskt samt att de även är självinställande och adaptiva på något sätt, säger Mattias Gruber.

Långtidstestning av ventiler på Technology Center. Foto: Lina Alriksson
Ämne till ventilhus. Foto: Lina Alriksson

Fakta/Esbe

Grundat: 1906.

Gör: Tillverkar, utvecklar och marknadsför produkter som reglerar vätskeburna system, främst ventiler och ställdon.

Ägare: Grundarfamiljen Skogsfors 80 procent och anställda 20 procent.

Huvudkontor, produktion och utveckling: Reftele.

Dotterbolag: I Tyskland, Italien, Frankrike och Polen, för försäljning, service och marknadsföring. Distributionscentral i Tyskland.

Kunder: Distribution (i huvudsak grossister), OEM (exempelvis värmepumpstillverkare) och “trading partner” (exempelvis agenturföretag)

Omsättning: 480 miljoner kronor (2020). 90 procent är export till drygt 50 länder, främst i Europa varav huvuddelen till Tyskland. 

Anställda: Drygt 220 varav 160 i Reftele.

Utmärkelser: Best Managed Companies 2020 och 2021, Export Hermes 2020.