Underjordisk ström gör Campus Alnarp självförsörjande på värme

Publicerad 29 sep 2021, 11:00

I vår drar Akademiska Hus igång sin geoenergianläggning i Alnarp som ska spara drygt 90 procent av den köpta värmeenergin.

På marken och i underjorden finns förnybara energikällor med kapacitet att värma upp och kyla ner många av landets bostäder. Campus Alnarps energiförsörjning finns 70 meter under marken, i grundvattenmagasinet Alnarpsströmmen som sträcker sig från Landskrona till Ystad, via Alnarp i Lomma kommun. 

Bergvärme värmer 100 lägenheter
Malmberg installerar geoenergianläggning i Lund

Läs också:
Han gick off grid – för 3,8 miljoner

Det sägs att när Alnarpsströmmen upptäcktes i slutet av 1800-talet så borrades ett stort antal springbrunnar, eftersom grundvattnet stod under tryck och pressades uppåt. Nu används energin från det underjordiska flödet på ett annat sätt.

Geoenergi är på frammarsch i Sverige och är i dag en etablerad teknik. I Sverige finns omkring 580 000 geo­energianläggningar. 

Driftingenjören Jonathan Wurmböck på plats i värmecentralen, dit huvudpumparna ska flyttas. Foto: Jenny Leyman
Driftingenjören Jonathan Wurmböck på plats i värmecentralen, dit huvudpumparna ska flyttas. Foto: Jenny Leyman

På Campus Alnarp, med en av Sveriges största växtsamlingar i den natursköna parken, satsar nu statliga fastighetsägaren Akademiska Hus omkring 50 miljoner kronor på en anläggning som ska förse Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, med både värme och kyla.

Caroline Warnicke
Caroline Warnicke

– Geoenergin finns i marken och är förnybar. Vi tar tillvara på den energin som i det här fallet kommer från sex till sju-gradigt strömmande vatten 70 meter ner i marken, säger Caroline Warnicke, energiingenjör på Akademiska Hus. I systemet har man valt värmepumpar med köldmedium av typen HFO, som har låg klimatpåverkan.

Behovet av köpt värmeenergi i Alnarp beräknas minska med hela 90 procent. Övriga tio procent utgörs av fjärrvärme, som fungerar som spets. Totalt ska behovet av inköpt energi minska med över 35 procent.

Sverige har mycket gynnsamma förutsättningar för geoenergi, Energitillskottet (värme och kyla) från Sveriges geoenergianläggningar uppgick till cirka 24 terawattimmar per år, varav omkring 18 från förnybar värme och kyla från marken.

På Campus Alnarp finns 100 byggnader i varierande storlek och SLU huserar i ett gammalt danskt slott, med ett energibehov på 10 000 megawattimmar om året. 

Kyla och värme säsongslagras i tolv brunnar, så kallade akviferlager. Under sommar kan man hämta upp kylan för att kyla ner byggnaderna och under vintern kan akviferlagret i stället användas för att värma byggnaderna.

I bygget av anläggningen återanvänds fjärrvärmerör till viss del. Foto: Jenny Leyman
I bygget av anläggningen återanvänds fjärrvärmerör till viss del. Foto: Jenny Leyman

Finns det några svaga punkter i anläggningen?

– Vi tycker att det här är ett säkert system, som stärker leveranskapaciteten på campus, men den tekniska komplexiteten kräver att vi har kompetent driftpersonal. 

Hur mycket tjänar ni på investeringen?

– Det är en stor infrastruktursatsning, men med våra avkastningskrav och vårt långsiktiga tänk är det en lönsam åtgärd, säger Caroline Warnicke.

Hon tillägger att den tekniska livslängden på värmepumparna är 20 år, rören håller i minst 25 år och borrhålen i 40–50 år. 

Akademiska Hus har, utöver Alnarp, även anläggningar på campusområden i Stockholm, Karlstad, Lund, Umeå, Göteborg, Gävle och Örebro. 

Fredrik Nyberg
Fredrik Nyberg

Fastighetsbolaget planerar för ytterligare anläggningar framöver.

Universitetsområdet Albano i Stockholm:
Borrhålen ger husen värme och kyla

I dag står geoenergianläggningar för tio procent av er användning av köpt värme- och kylenergi.
Hur ser det ut om tio år?

– Vi arbetar hela tiden med att utveckla hållbara energiförsörjningssystem som möjliggör att vi kan återvinna överskottsenergi och ta tillvara på fri tillgänglig förnybar energi. Hur det ser ut om tio år avgörs till stor del av energimarknadens utveckling, säger Fredrik Nyberg, energi- och teknikchef på Akademiska Hus.

Miljöteknikföretaget Malmberg står för entreprenaden, värd cirka 25 miljoner kronor. Geoenergianläggningen beräknas vara klar våren 2022.

Fakta/Grundvattenvärme

  • Grundvattenvärme är det effektivaste sättet att nyttja geoenergi. 
  • Grundvattnet som energibärare pumpas ur en eller flera brunnar och återförs till grundvattenmagasinet igen efter värmeuttaget. Systemet förutsätter att det finns uttagbart grundvatten inom eller i närheten av fastighetens gränser. 
  • De storskaliga systemen benämns akviferlager och lagrar både värme och kyla på olika ställen i grundvattenmagasinet (akviferen), som då får en varm och en kall sida.
  • Systemen  klarar vanligtvis kylbehovet  med frikyla, utan behov av kylmaskin. 

Källa: Svenskt Geoenergicentrum

Fakta/Borrhålslager

  • Borrhålslager är aktiva geoenergisystem i större skala till större fastigheter och industrier som behöver både värme och kyla. 
  • Borrhålen är tätare placerade jämfört med bergvärme, något som skapar förutsättningar för aktiv säsongslagring av värme och kyla då en större bergsvolym värms eller kyls.
  • Under vintern tas värme ur berget som då kyls ned. Det nedkylda berget används sedan under sommaren för produktion av komfortkyla. Vid uttag av kyla återvärms berget till ursprunglig temperatur. På så sätt utnyttjas energin mer än en gång. 
  • Lagret blir effektivare ju större det är. I de flesta fall är lager-volymen större än 100 000 kubikmeter med ett 30-tal borrhål. Det finns exempel på borrhålslager med fler än 100 borrhål. Avståndet mellan borrhålen i är oftast 4–6 meter. 

Källa: Svenskt Geoenergicentrum

3 andra aktuella geoenergiprojekt

  1. Det nya universitetsområdet Albano/AlbaNova i Stockholm, vars geoenergianläggning ska göra lokalerna självförsörjande på värme, kyla och tappvarmvatten. Anläggningen består av cirka 110 borrhål på 350 meters djup.
  2. I Stångby bostadsområde i Lund byggs en lokal geoenergilösning som ska producera förnybar värme och kyla till samhället. Gebwell levererar värmepumparna till projektet.
  3. I Skäggetorp Centrum i Linköping har geoenergiföretaget Gerox borrat 32 energibrunnar till den nya geoenergianläggningen. Elförsörjningen till värmepumparna kommer delvis från fastighetsbolaget Willhems egna solpaneler.