Varnar för ”miljöbomb” med nya avloppsregler

Publicerad 24 jun 2021, 09:01

Att enskilda fastighetsägare inte längre ska kunna tvingas ansluta sig till kommunala VA-nät välkomnas av branschen. Som samtidigt varnar för att förändringen riskerar att bli en “miljöbomb”. 

Riksdagen har genom ett så kallat tillkännagivande riktat ett skarpt förslag till regeringen att fastighetsägare med enskilt avlopp inte ska kunna tvingas att koppla upp sig till kommunala vatten- och avloppsnät, förutsatt att deras avlopp klarar gällande miljö- och hälsokrav. Ett tillkännagivande hör till ovanligheterna och är inte juridiskt bindande, men praxis är att regeringen följer sådana förslag.

Läs också:
Vem stoppar de olagliga avloppen?

Läs också:
”Inför rotavdrag för enskilda avlopp”

En anledning till förslaget är att det ofta uppstår konflikter mellan fastighetsägare och kommunala företrädare när personer som investerat mycket pengar i egna avlopp tvångsansluts till kommunens system och måste punga ut med betydligt mycket större summor. 

Beskedet välkomnas av Caroline Harrå på branschorganisationen VA-fakta, där VVS-fabrikanternas råd, Svenska rörgrossistföreningen och Maskinoperatörerna ingår. Hon varnar samtidigt för följderna.

– Det finns många enskilda avlopp som är i toppskick och renar vatten på ett bra sätt. Det är positivt med förslag som inte kräver att fastighetsägare betalar två gånger. Men det finns också för många enskilda avlopp som går vind för våg när det som står på spel är både vår miljö och hälsa. Därför finns ett behov av bättre kontroller, säger hon. 

Frågan aktualiseras av en ökad utflyttning från städerna, särskilt under pandemin när många har både levt och arbetat i sina fritidshus och fler väljer att göra om dem till permanentboenden.

– En positiv effekt kan bli att områden en bit från våra stadskärnor blir mer tillgängliga att bo i och att man öppnar för sätt att bo och bygga där trögheten bakom ett kommunal avloppssystem blir löst. Ett enskilt avlopp kan du installera på två dagar, säger Caroline Harrå. 

Men å andra sidan menar hon och resten av rådet att nya regler riskerar att göra eget vatten till en “miljöbomb”. Eftersom det saknas ett enhetligt system för hur och när avloppen ska kontrolleras. Rådet förespråkar därför en standardisering som de jämför med bilprovningen. 

– Vi går inte in i detalj på den tekniska sidan om hur det ska göras, men det behövs grundläggande kontroller och parametrar som garanterar att vattnet som släpps ut i naturen är tillräckligt rent, säger hon.

Men kommunerna utför redan kontroller, räcker inte det?

– Det finns inte några enhetliga regler för det. Vissa kommuner har nog mycket större koll än andra och det är väl bättre om samma regler gäller för alla oavsett vilken kommun man bor i. 

Vilka följder skulle de nya reglerna få för branschen?

– Det skulle få konsekvenser för 800 000 husägare som i dag har ett enskilt avlopp. Det finns 1 200 entreprenörer som arbetar med att installera små avlopp. Gräventreprenörerna skulle med största sannolikhet få gräva fler enskilda avlopp. 

En sådan entreprenör är företaget Sjöliv, som bland annat installerar små avlopp i Stockholms skärgård. Jennie Buske ansvarar för frågor om avlopp och VA-utredningar på företaget och skulle välkomna en uppstramning i regelboken och större resurser till kommunala kontroller. 

Läs också:
”Tidigare har Sveriges kommuner i princip haft monopol på avlopp”

– Problemet är att det är så olika i varje kommun, det finns ingen standard och dessutom saknar många kommuner resurser att genomföra tillsyn på nyare anläggningar. De fokuserar på anläggningar som lades ned för 50 år sedan vilket är bra men det finns väldigt många nyare anläggningar som antingen är installerade på en bristfällig projektering eller är konstruerade på sätt som inte fungerar i verkliga driftförhållanden. De behöver också inventeras, säger hon. 

 Vad bör göras för att åtgärda det?

– Jag tycker att man ska ställa krav på teknik och funktion på anläggningen, för det finns en uppsjö av olika anläggningar och tillverkare. Nu godkänns allt som är CE-märkt, men den märkningen säger egentligen ingenting och det blir ett problem när inte heller tillsynen och uppföljningen fungerar som den ska.

Skulle en “bilprovningsmodell” vara bra?

– Ja, absolut. Det skulle verkligen behövas en standardisering så att det inte ser olika ut i varje kommun.