Adnan Ploskić. Foto: Jan Fredriksson

Så stora blir vinsterna – i pengar och hälsa – med bra inneklimat

Publicerad: 10 oktober 2019 Text: Adnan Ploskić

En arbetsgivare kan spara stora pengar på högre produktivitet och minskad korttidssjukfrånvaro. Det konstaterar Adnan Ploskić, verksamhetsutvecklare på Bravida Sverige och forskare på KTH Byggvetenskap, i en analys.

Det finns stora ekonomiska incitament för fastighetsbolag och hyresgäster att få välfungerande installationssystem och god inomhusmiljö.

Arbetsgivare med kontorsanställda får högre produktivitet och lägre korttidssjukfrånvaro med ökad ventilationsgrad och bättre kontroll av rumstemperatur.

Fastighetsbolag skulle också kunna minska energikostnaderna genom förbättrad drift. Välskötta och väl underhållna installationssystem är därmed inte bara fördelaktiga för hyresgäster utan även för hyresvärdar.

Det ligger i bådas intresse att få en större medvetenhet och djupare insyn i hur tekniska installationer kan medföra ekonomiska fördelaktigheter.

Kommunerna klarar inte skolventilationen

Inverkan på korttidssjukfrånvaro och prestation

Arbetsprestation hos kontorspersonal påverkas starkt av rumstemperatur och inneluftkvalitet, det vill säga av den tekniska kvaliteten i kontoret.

Arbetsprestationen faller då andelen missnöjda med inneluftkvaliteten ökar och med rumstemperaturer över eller under 21–22 grader [1].

Prestationen är nära hundraprocentig när andelen missnöjda med luftkvalitet är omkring 10 procent.Figur 1. Inverkan av rumstemperatur och inneluftens kvalitet på arbetsprestation i kontorsbyggnader [1].

Figur 1 visar att när andelen missnöjda med luftkvaliteten ökar till cirka 75 procent faller arbetsprestation med cirka 8 procent.

Minskad prestation med fallande innetemperatur är ännu tydligare. Prestationen faller från maximala 100 procent vid 21–22 grader till cirka 93 procent vid 16 grader. Arbetseffektiviteten minskar alltså med cirka 1,1 procent per grad minskad rumstemperatur.

Korttidssjukfrånvaro och arbetsprestation påverkas också av ventilationsgraden i ett kontor.

Ventilationssystemen är ofta dimensionerade för uteluftsflöde mellan 7 och 10 l/s per person för stillasittande arbete [2]. Med dessa ventilationsflöden är risken för korttidssjukfrånvaro 60 till 70 procent.Figur 2. Inverkan av ventilationsflödet på kortidssjukfrånvaro och prestation hos den arbetande personalen i kontorsbyggnader [1].

Som framgår av figur 2 skulle denna risk kunna minskas till ungefär 36 procent genom att öka ventilationsflödet till 25 l/s per person. Dessutom skulle personalens prestation samtidigt öka med nästan 4 procent.

”Bättre lag behövs för bättre luft”

Stora vinster

Produktionsbortfallet kan bli upp till nära 2 procent vid ventilationsflöde på 7 l/s per person och okontrollerad variation av rumstemperatur mellan 20 och 24 grader. Av figur 3 framgår att produktionen i kontorsmiljöer kan öka till närmare 104 procent genom att öka ventilationsflödet till 25 l/s per person och konstanthålla rumstemperaturen vid 22 grader.

Den relativa ökningen av arbetsproduktion med dessa två åtgärder kan således bli nästan 6 procent.Figur 3. Relativ förändring av produktionsbortfall och produktionsökning med ändrat ventilationsflöde och rumstemperatur i kontorsmiljö [1].

Totala sjukfrånvaron i två stora svenska teknikkonsultföretag varierade från 1,9 procent till 3,5 procent åren 2010–2018 [3, 4]. Av figur 3 framgår att produktionen i kontorsmiljöer kan ökas med omkring 4 procent genom att öka ventilationsflödet från 7 till 25 l/s per person och konstanthålla rumstemperatur vid 22 grader. Dessa två åtgärder skulle därmed i stor grad kunna kompensera för den ekonomiska förlusten som sjukfrånvaro i kontorsmiljöer medför.

Så mycket satsas på bättre inomhusmiljö

Så fördelas kostnaderna

Givetvis ökar även kostnaden i takt med ökad ventilationsgrad och bättre styrning av inneklimat, men dessa kostnader är försumbara i jämförelse med den intäkten ett företag potentiellt kan få genom minskade personalkostnader.

Investeringar i uppgraderingar och förbättringar av installationstekniska system styrs till en stor del av de initiala investeringskostnaderna.

Många gånger är det svårt att få acceptans för en investering om dess återbetalningstid bedöms vara lång. I dagsläget bedöms återbetalningstiden vanligen genom en livscykelkostnadsanalys (LCCA) och paybackmetoden (återbetalningsmetoden). Dessa två metoder kan dock ge en ofullständig bild av återbetalningstiden om de inte tar hänsyn till potentiella ekonomiska intäkter.Figur 4. Fördelningen mellan personal-, drifts- och energikostnaderna i amerikanska kontorsbyggnader omkring år 2000 [3]. EPA = United States Environmental Protection Agency. BOMA = United States and Canada Building Owners and Managers Association.

Enligt figur 4 har undersökningar visat att personalkostnader är dominerade och står för 94 till 97 procent av totala kostnaderna i kontorsfastigheter. Övriga kostnader kommer från drift och energianvändning. Personalkostnaderna är därmed i genomsnitt cirka 100 gånger högre än energikostnaderna.

Det betyder att till och med en måttlig förbättring av inomhusklimat och inneluftskvalitet potentiellt kan minska hyresgästernas personalkostnader avsevärt. Detta faktum försummas tyvärr ofta i vanliga lönsamhetskalkyler.

”Det är överlägset bara man har ett öppet sinne”

Regelbunden och väl utförd service är viktig

År 2014 utförde forskare från IVL Svenska Miljöinstitutet en omfattade undersökning i fyra kontorsbyggnader i Stockholm utan kända problem med inomhusluften [5]. Mätningar visade bland annat att luftfiltren i ventilationssystemen inte klarade av förväntningarna och att endast runt hälften av partiklarna kunde skilja bort av den grövsta storleksordningen.

Detta berodde bland annat på att luftfiltren var igensatta och på dåligt montage så att det uppstod glipor runt filterkassetterna. Detta kan tyckas vara märkligt då driftskostnader är drygt 30 gånger lägre än personalkostnader, som framgår av figur 4.

Detta bör även viktas mot ett annat välkänt faktum att en betydande andel av de hälsoproblem som upplevs i samband med innemiljön i kontor är relaterad till dåligt fungerande ventilation [6].

Det finns därmed ett stort incitament för hyresgäster att kräva en effektiv ventilation och ett välfungerande klimatsystem från sina hyresvärdar.

Forskarna Peter Filipsson och Lars Ekberg har i en rapport från 2018 visat att fastighetsbolaget Vasakronan skulle kunna minska sin värmeanvändning med hela 600 MWh om temperaturverkningsgraden i deras vätskekopplade värmeåtervinningssystem ökades med 1 procentenhet [7]. Alltså, från exempelvis 50 till 51 procent.

Denna måttliga förbättring av värmeåtervinningsgraden skulle ha gett bolaget en kostnadsbesparing på drygt 500 000 kronor, räknat med det genomsnittliga fjärrvärmepriset på 845 kronor/MWh under år 2018.

Detta visar tydligt att både hyresgäster och hyresvärdar tjänar på välfungerande installationssystem.

Effektivare värmeåtervinning ska spara energi

Referenser

[1] Pawel Wargocki et al. Indoor Climate and Productivity in Offices. REHVA Guildebook No 6. ISBN 2-9600468-5-4. Second revised edition 2007. Brussels (Belgium). 2007.

[2] Svensk Ventilation. Nordiskt samverkansprojekt angående: Bra ventilation. 2003-12-10.

[3] ÅF. Årsredovisning. 2010–2018.

[4] Sweco. Årsredovisning. 2009–2017.

[5] Nyteknik. https://www.nyteknik.se/bygg/ventilationenkan-ge-dalig-inneluft-6398039 (28-juni-2019).

[6] Wargocki P. et al. Ventilation and health in nonindustrial indoor environments: report from a European Multidisciplinary Scientific Consensus Meeting (EUROVEN). Indoor Air. 2002; 12: 113–128.

[7] Filipsson Peter och Ekberg Lars. Vätskekopplad värmeåtervinning. Förstudie. Belok. CIT Energy Management AB. Göteborg, december 2018.

Fler nyheter