Lösningen blev 86 borrhål: ”Vi gör värme av kylans returtemperatur”

Publicerad

15 Jun 2026, 05:00

| Uppdaterad

12 Jun 2026

Stora fastigheter återvinner kyla och värme med bergvärme. Bonnierhuset i Stockholm är en av de fastigheter som hoppat på den senaste trenden. Så här har det gått.

Läs också:
Tekniken bakom Bonnierhusets smarta lagring i borrhålen

Läs också:
Borrade 86 hål med eldriven borrigg i innerstadsgarage i bruk 

– Alla pratar om kyla!

Energikonsulten Stefan Silfvercrantz uttalar orden med emfas där vi står i Bonnierhusets garage. Våra fötter är placerade på ett av 86 borrhål. Faktiskt en ganska speciell plats att stå på – det är ovanligt att en kommersiell fastighet i huvudstadens innerstad lagrar värme och kyla i berget.

Det menar Patrik Liversten som är miljö- och teknikansvarig på Bonnier Fastigheter.

Fenomenet att minska fjärrvärmebehovet och förvara spillenergi från gym, serverhallar och kyldiskar i så kallade energibrunnar i berget i stället för att blåsa ut den via fläktar på taket är egentligen inte så nytt, enligt Stefan Silvfercrantz och nämner som exempel att fastighetsbolaget Vasakronan jobbat med energiåtervinning i sina fastigheter sedan början av 2000-talet.

”124 kilowattimmar per kvadratmeter och år hade ni innan. Nu ligger det på 31.”

Energibrunnar gör kylan nästan gratis

– Men det som har lett till att det nu har blivit en boom är nog kostnadsutvecklingen för alternativa energislag. Och kraven från EU och banker att göra mer energirenoveringar och energieffektiviseringar.

Stefan Silfvercrantz förklarar att det enorma behovet av kyla täcks mer eller mindre gratis genom energibrunnarna.

– Till vintern, när värmesäsongen drar i gång, har man föruppvärmda hål som driver värmepumparna väldigt energieffektivt.

Bonnierhuset är en aktör i den här boomen eftersom de vill minska energiförbrukningen drastiskt.

– Energiklassificeringen var dålig, vi konstaterade att den bara måste upp, säger Patrik Liversten som började tittade på alternativa metoder för att få stopp på energiläckaget. Det här var precis före pandemin, 2019.

– Ventilerade vi ut för mycket av energin? Kunde vi ta vara på den på ett bättre sätt?

Hur illa siffrorna såg ut 2019 har Patrik Liversten inte i huvudet, men David Hermansson, verksamhetschef på Energy Machines, som också är med oss på plats, har gjort läxan och kollat upp siffrorna inför VVS-Forums besök.

– 124 kilowattimmar per kvadratmeter och år hade ni innan. Nu ligger det på 31, säger David Hermansson. 

Systemet vill ha mer kyla för att kunna göra värme

Energy Machines är företaget som Bonnierhuset anlitade för att implementera geoenergisystemet. 

Anläggningen har nu varit i drift sedan oktober 2024 och fjärrkylan har man klippt helt, medan det finns kvar lite fjärrvärme som spets.

Under sommaren levereras komfortkyla, medan kylbehovet för restaurang, gym och serverrum tillgodoses året runt.

– Men med det här systemet vill vi ha mer kyla för att kunna göra värme. Vi gör värme av kylans returtemperatur, förklarar Patrik Liversten.

Vi lämnar garaget och går till fastighetens hjärta: energicentralen där kylvärmepumparna bor. Stämningen är upptrissad när vi närmar oss dörren och Patrik Liversten låser upp. Förväntningarna är något i hästväg och önskad effekt uppstår.

Kylvärmepumparna är – lägligt nog för VVS-Forums Tema Kyla – i färd med att producera just kyla och en av de fyra 2 x 4 meter stora maskinerna lyser diskoblått. Hade de producerat värme hade de gett ett rött sken. Genom maskinernas plexiglasväggar syns scrollkompressorerna som i ett akvarium.

Nibeprofilen Fredrik snygg och Stefan Silfvercrantz samtalar om ämnet
”Normalt sett har vi bara ventilerat bort spillenergin”

”Man har laserfokus på sitt område. ’Jag ska fixa kyla till den här fastigheten.” Man löser det utan att tänka holistiskt och utvidga systemgränserna.”

David Hermansson guidar och visar hur hela systemet funkar med hjälp av skärmar på väggen.

Han pekar på ritningen av den blålysande kylvärmepumpen med det charmiga namnet KVP004. På skärmen indikerar en grön färg att den är i drift. 

– Kylvärmepumpen hämtar energi från antingen byggnaden eller borrhålen – det vill säga kyler. Här ser vi hur den kyler ner från 11,7 till 7 grader på kalla sidan. På varma sidan kommer det in 30,8 och går ut 39. Det är det jobbet den gör, säger David Hermansson.

Traditionella är att blåsa bort överskottsvärme på taket

En så här stor anläggning så här centralt är unikt, anser David Hermansson och menar att för dem som jobbar i branschen, är det här med värme- och kylåtervinning vardag.

Men för gemene man, inom fastighetsbranschen till och med, är det inte det. 

Det traditionella är fjärrvärme och kylmaskiner som blåser bort överskottsvärmen på taket.

Liknande projekt
Arenans överskott försörjer simhallen: ”Vi har i princip byggt en termos”

– Man har laserfokus på sitt område. ”Jag ska fixa kyla till den här fastigheten.” Man löser det utan att tänka holistiskt och utvidga systemgränserna, säger David Hermansson.

Stefan Silfvercrantz ser en stor potential i innerstan. 

– Vi har bara nått någon procent av fastigheterna där det här är möjligt.