Trots prishöjningarna: ”Vi ansluter till fjärrvärme där det finns”

Valet mellan fjärrvärme och bergvärme är inte så enkelt, menar energichefer hos två stora fastighetsägare. Det finns några knepiga frågor, och om alla hoppar av fjärrvärmen kan vi få problem med elsystemet.

Många fastighetsägare undviker fjärrvärme om de kan, eftersom priserna ökat kraftigt under flera år. Men fastighetsföretaget Riksbyggen väljer fortfarande fjärrvärme i första hand i sina nybyggda hus.

– Vi ansluter till fjärrvärme där det finns, eftersom det är en relativt enkel och driftsäker lösning. Men vi jämför alternativ, beroende på förutsättningarna på platsen, och ibland blir det bergvärme eller någon annan värmepumpslösning, säger Mari-Louise Persson, miljö- och energichef hos Riksbyggen.

”Om alla hoppar av fjärrvärmen blir det inte bra. Man kan jämföra med Tyskland där elsystemet har haft stora utmaningar med att balansera effekt. Där används batterier och andra tekniska lösningar i stället.”

Mari-Louise Persson, riksbyggen

Ett annat val:
Byter till bergvärme: ”Får en bättre energiklassning”

Läs också:
Brf lämnar fjärrvärmen: ”Bergvärme det solklara alternativet”

Hon menar att valet inte är så enkelt. Priserna på fjärrvärme varierar en hel del mellan olika platser. Och även om bergvärme kan verka bra i ett läge, så är kalkylen inte alltid lätt att göra. Några knepiga frågor är till exempel: Hur är priserna om 20 år? Hur länge håller värmepumpens kompressor? Vad gör vi om värmepumpen havererar vintertid?

– Det finns klara fördelar med fjärrvärme i många städer, eftersom värmen kan komma från kraftvärmeverk som även producerar el. De bidrar till att stabilisera elnätet, och minskar behovet av andra effektreserver på vintern, säger Mari-Louise Persson.

Fastighetsbolaget Vasakronan, med huvudsakligen kommersiella fastigheter, använder också gärna fjärrvärme. Peter Lindström, strategiansvarig energi, menar att den mest hållbara lösningen i centralt placerade hus är en kombination av fjärrvärme och värmepumpslösning.

– Då har vi full flexibilitet att stötta båda nätens (el och fjärrvärme, reds anm) funktioner och använda den energikälla som har lägst klimatbelastning vid varje given tidpunkt, säger han.

Samtidigt är även Vasakronan påverkat av de successivt höjda fjärrvärmepriserna. Det gör att kombinationen fjärrvärme och värmepump inte längre blir lika lönsam.

– I vissa anläggningar kan en elpanna vara mer kostnadseffektiv än fjärrvärme. Det är olyckligt och borde inte vara fallet i centralt placerade fastigheter som redan är inkopplade på fjärrvärmenätet, säger Peter Lindström.

Kommer fjärrvärmen fortsätta ha lika stor betydelse för uppvärmning och varmvatten som hittills?

– Behovet av värmeenergi kommer minska framöver i takt med att fastighetsbeståndet energieffektiviseras. Behovet av högtempererad värme minskar också. Allt detta utmanar fjärrvärmebolagens konkurrenskraft, säger Peter Lindström.

Samtidigt, menar han, kommer troligen tillgången till lågtempererad värme från serverhallar och liknande att öka. Där kan fjärrvärmen spela en viktig roll i att flytta energi.

Även Mari-Louise Persson hos Riksbyggen menar att fjärrvärmen rent fysikaliskt är en smart lösning för att ta tillvara restvärme från industrier och liknande och värma byggnader, och den behövs.

– Om alla hoppar av fjärrvärmen blir det inte bra. Man kan jämföra med Tyskland där elsystemet har haft stora utmaningar med att balansera effekt. Där används batterier och andra tekniska lösningar i stället, säger Mari-Louise Persson.

Läs också:
Fastighetsägare flyr fjärrvärmen för värmepumpar: ”Priset har ökat mer än 60 procent”

Något som försvårar för den som behöver göra ett systemval i dag är osäkerheterna i samhällsutvecklingen, menar hon. Prismodeller förändras för både el och fjärrvärme, det införs effektavgifter, EU ställer nya energikrav, med mera. 

– Det är bra att vara nyfiken och hålla sig uppdaterad kring nya möjligheter, säger Mari-Louise Persson.