Logga in

Solfångaren – så funkar den

Publicerad
9 mar 2022, 10:25
| Uppdaterad
10 mar 2022

FÖR PRENUMERANTER. En kvadratmeter solfångare i Sverige producerar lika mycket värme som man får om man eldar cirka 40 liter olja. Men hur funkar den egentligen? Experten förklarar.

Text

Solfångare genererar varmvatten och värme genom att omvandla solenergi, till skillnad från solceller som istället ger elektricitet. Det finns olika modeller, de vanligaste är plana solfångare, vakuumrörsolfångare och koncentrerande solfångare.

Europas största solfångarpark
Storskalig solvärme testas i Härnösand

Medvind för Absolicon
Genombrott för svenska solfångare

Joakim Byström var fascinerad av matematik och solenergi redan som barn och han ritade sin första solfångare när han var elva år.

En solfångare kan uppfylla hälften av det värmebehov som ett hus har men under vinterhalvåret behöver den vanligtvis kompletteras med en annan värmekälla. 

Tidigare har solfångare varit vanligast på hustak. Nu kommer även stora fält av solfångare för fjärrvärmenätet. 

Joakim Byström, vd för Absolicon, såg som aktiv i miljörörelsen, ett behov av att ersätta fossila bränslen med solenergi. 2002 startade utvecklingen av koncentrerande solfångare med stöd av Energimyndigheten och idag har företaget installationer i hela världen. Nu finns flera aktörer på marknaden.

Absolicons solfångare producerar värme och ånga upp till 160 grader. En kvadratmeter solfångare i Sverige producerar lika mycket värme som man får om man eldar cirka 40 liter olja. 

Stor tillverkning och bra effekt
Alplandet är världsledande på solfångare

Fem fakta om funktionen

  • Med hjälp av en solfångare tas solens värme upp i koncentrerad form på solfångarens rör.
  • Därefter värms en värmebärande vattenbaserad vätska upp av solfångarens svarta ytor. Den uppvärmda vätskan överförs sedan till huset, där den ger ifrån sig värmen till en ackumulatortank. 
  • Reflektorn gör så att ljuset kommer till röret som är i mitten. Mottagarrörets uppgift är att ta emot solstrålningen som sedan blir till varmt vatten.
  • Slutligen skickas värmen ut till solfångaren igen och kan lagras och användas till att värma upp både vatten och radiatorer i hushåll.. Förloppet fortsätter likt ett kretslopp.
  • Eftersom solfångarna genererar mest värme under sommarhalvåret kan de behöva kompletteras med exempelvis värmepump, ved eller pelletsvärme under vintern.