Håll dig ren – och tacka VVS:arna för blandaren

Publicerad

12 aug 2020, 07:00

| Uppdaterad

7 feb 2021

Från utedass till vattenklosett. Hem med värmesystem, varmvatten i kök och badrum. Vilka är morgondagens VVS-innovationer? Vi tittar in bakom duschdraperiet i ett framtidslabb i Göteborg.

Utedass på gården utan rinnande vatten och med gatan som avlopp. Journalisten och författaren Ludvig ”Lubbe” Nordströms radioserie om Lort-Sverige väckte stor uppståndelse och satte bostadsnöden under lupp.

”Rummet var lågt i tak, fylld av en ljum, fet, obeskrivligt lukt, vilken fastnade i gom, näsborrar och hals, så att de med en ens kändes ludna av någon obeskrivlig, osynlig smuts, irriterande slemhinnor och nervspetsar, så att man fick kväljningskramp.”

Lubbe Nordström besöker en statarbostad utanför Norrköping på 1930-talet.

I slutet av 1930-talet var det knappt 18 procent av bostäderna på den svenska landsbygden som hade indraget vatten och ännu färre, 16 procent, hade indraget avlopp, visade en statlig utredning. Det var hög tid att börja bygga folkhemmet.

Sakta men säkert började lort-Sverige förvandlas till ett rent och välfungerande VVS-samhälle.

Läs också:
Så försvann kanten i toan

HSB Living Lab är ett levande labb för nästa generation bostäder på Chalmersområdet i Göteborg. Byggnaden stod klar för inflyttning 1 juni 2016. Tre av våningarna är bostäder för studenter och gästforskare som får delta i projekt där innovationer och tekniska lösningar testas, som minskad vattenanvändning.

Sedan lång tid tillbaka har VVS-utvecklingens fokus flyttats från god hygien till att motverka överförbrukning av vatten. Och här forskar företaget Graytec om hur man kan återanvända vatten från dusch och tvättställ. Gråvattnet samlas upp och renas för att kunna användas igen i duschar. 

– Genom att separera avloppsrör samlas och leds enbart gråvatten från dusch, bad och handfat i ett eget rör. Därigenom kan vi rena och återanvända stora mängder vatten och energi, säger Per Ericson, vd på Graytec, och tillägger:

– Det här visar att återanvändning av gråvatten är en mycket värdefull process. I cirkulära system kan vi kontrollera vattenkvalitet i högre grad än vad som är möjligt i traditionella system.

Graytec har kapacitet att återföra cirka 75–80 procent av allt vatten som används i ett badrum. Men teknisk förmåga krockar med integritetskrav från de boende på HSB Living Lab. 

– Vi kan vi bara återföra renat vatten vid speciella tillfällen där deltagarna är inbjudna och deltar frivilligt, förklarar Per Ericson, som poängterar att testerna visar på en vattenkvalitet som överstiger de dricksvattenkrav som finns i dag.

– Vattnet blir dessutom renare för varje gång det återanvänds. Men regler och förordningar som inte tillåter sådana här installationer har bromsat projektet, säger han och syftar framför allt på plan- och bygglagen.

Läs också:
Här testar de att duscha i grannarnas avloppsvatten

Men det är inte integritetskränkningar eller regler som utgör de främsta hoten för projekten på HSB Living Lab.

– Legionella kan bli ett problem vid cirkulär vattenanvändning. Det gäller att vara uppmärksam på att inte vattnet blir stående någonstans i en viss temperatur (20-45 °C) som gynnar legionellabakterier, förklarar Andreas Karlsson, konsult på Bengt Dahlgren Göteborg AB och projektledare på HSB Living Lab.

Det första kända Coronafallet bekräftades i Jönköping i Sverige den 31 januari 2020. Därefter har ingenting varit sig likt. Hygien- och renlighets­frågor har fått en sällan skådad skjuts framåt, inte bara i den allmänna debatten, utan också i var och ens medvetande. Folkhälsomyndighetens främsta hygienråd är att man ska tvätta händerna noga och ofta. 

Återigen är det VVS-installationen tvättställ med blandare som är helt avgörande för att minska smittspridning av infektionssjukdomar. Samtidigt brottas vi med kraven på minskad vattenanvändning när nästan 70 procent av det inhemska vattnet används till personlig hygien, tvätt och disk.

– Renlighetsivern är en rejäl energi- och vattenslukare och därför måste vi ändra våra vanor, anser Tullia Jack, doktorand i sociologi vid Lunds universitet. 

Hur går då lägre vattenanvändning ihop med ökade krav på högre hygien, som nu under coronapandemin?
– Renhet har en miniminivå. Är det smutsigare än så gör farliga bakterier att man blir sjuk. Men denna miniminivå är mycket lägre än vad många tror, säger hon.

Läs också:
Ny IMD-teknik gör det lönsamt att spara vatten

Sveriges VVS-museum finns i ett industriområde i Bromma, Stockholm. Är det något man vill veta om VVS-teknikens historia så finns svaret här. 

Två pensionerade rörmokare, som tillsammans har över 100 års yrkeserfarenhet från branschen sköter verksamheten på museet – Rolf Levin, chefsintendent, och Anders Andersson, intendent.

Vi frågade dem vilka de största VVS-milstolparna är:

– Rent vatten och avlopp i alla lägenheter och att vi har gått från utedass till vattenklosett. Vattenburna värmesystem i de flesta fastigheter och varmvatten i kök och badrum är också avgörande innovationer. Och tvätt- och diskmaskiner i bostäder, säger Rolf Levin.

Anders Andersson tillägger:

– När det gäller uppvärmning har vi gått från ved-, kol- och kokseldning, via olja och gas, till fjärrvärme, värmeåtervinning, golvvärme och värmepumpar. Dessutom har vi numera komfortkyla och fjärrkyla i lokaler.

Det finns de som tycker att utvecklingen går väl långsamt när det gäller WC-tekniken, men det håller varken Rolf Levin eller Anders Andersson med om. De nämner snålspolande och vägghängda WC-stolar med dold cistern inne i väggen och dusch- och torkfunktioner. 

Men på ett område står det stilla, menar Rolf Levin.

– Det vore på tiden att någon uppfinner en toalett som går att spola med något annat än dricksvatten. Jag vet att det finns försök med att återanvända gråvatten eller regnvatten till toaletten, men det borde göras mer.

Material, presskopplingar och skarvning med sammansatta produkter är områden där installationstekniken verkligen har utvecklats, enligt Rolf Levin.

– Dessutom är mycket prefabricerat i dag. Förr skulle allt göras på plats.

Ett exempel på dagens innovativa installationsteknik är den beröringsfria blandaren. 

Hans Söderström är installa­tionsexpert inom VVS på Installatörsföretagen. Han har en mer pessimistisk syn på utvecklingstakten. Enligt honom är det just VVS inom installations- och byggsektorn som har minst av förnyelse. Men trots allt så finns det en hel del spännande på gång, påpekar han.

Läs också:
Coronakrisen kan öppna ny marknad för bidéer

– Digitaliseringen och uppkopplade komponenter kommer mer och mer i produkter och system. Den uppkopplade blandaren, till exempel, ger inte bara information om det rinner vatten eller inte. Den kan också ge information att den inte används på en lång tid, till exempel för att den är trasig eller för att den boende är sjuk. Blandaren blir en form av ”trygghetslarm”. 

Överhuvudtaget kan sensorer användas till många olika uppgifter, även under projekteringen, menar Hans Söderström.

– Men när ersätter vi dagens radiatorer med annan värmekälla? frågar han retoriskt.

Han nämner flera utmaningar som kommer att påverka framtidens VVS-bransch:

– Samverkan mellan system blir mer och mer viktiga, något som också kan realiseras med utvecklingen av Internet of Things (IoT) inom fastigheterna. Och på resan mot ett fossilfritt byggande måste det ske en utveckling av material för hela installationsbranschen. Även fokusering på livscykelperspektivet ökar och här har vi inom VVS-branschen en viktig uppgift att fylla, säger Hans Söderström.

Han anser också att trenden mot en större samverkan mellan byggnader när det gäller energiförsörjning, styrning av effektupptag och annat innebär att systemtänk får en allt viktigare roll i fram­tidens installationer.

– Vi går mot mer integrerade AI-system (Artificiell Intelligens) som styrs från en massa mätdata och utnyttjande av datorernas smarta program.

På HSB Living Lab fortsätter jakten på vattensnåla lösningar. Vattenbesparande strålsamlare är ett av flera projekt.

– Målet har varit att vattenkonsumtionen skulle minska med 50 procent och att 80 procent av de boende skulle vara nöjda. Men så blev det inte riktigt, säger Andreas Karlsson, som håller i projektet.

Fyra strålsamlare monterades på köksblandare och tvättställ. Strålsamlaren hade två lägen, ett dimläge med maximal vattenbesparing och ett sprayläge med större vattenflöde.

– De boende var i princip nöjda, men den fungerade bättre i badrummet än i köket, säger Andreas Karlsson och hänvisar till några av de boendes kommentarer:

Läs också: Rapport från Water Aid om handhygien

”Det tar för lång tid att fylla en kastrull.” ”Strålsamlaren passar absolut inte för användning i kök.” ”Den gör det svårt att handdiska.”

Desto nöjdare var de boende med strålsamlarna i badrummet.

Totalt minskade vattenanvändningen med 36 procent.

– Att begränsa vattenanvändningen är känsligare än vad man kanske tror. Man får vara väldigt försiktig när man testar detta hos boende. Vissa upplevde begränsningen av vatten i dusch som störande. Man måste jobba mycket med social acceptans, tillägger han.

En annan sak som fick kritik var att det tog lång tid innan vattnet blev varmt. 

– Om en vattenbesparande strålsamlare installeras så är flödet lägre, vilket innebär längre tid innan varmvatten kommer fram till brukaren, förklarar Andreas Karlsson och säger att om man kör ett liknande projekt med vattenbesparande strålsamlare så bör VVC-anslutningen flyttas närmare tappstället.

Förlängda ledningar för VVC innebär dessutom både större värmeförluster och mer material för rör och isolering. Något som man också får ta med i bedömningen för att få ett hållbart system ur ett livscykelperspektiv.

– Den här produkten kanske fungerar bäst i offentliga lokaler, där brukaren i princip uteslutande använder tvättställ för att tvätta händer och sällan väntar in varmvatten, konstaterar Andreas Karlsson.

HSB Living Lab kallas för ”resan mot framtidens boende” och det som vi upplever som hightech i dag kan mycket väl vara vardagsmat i morgon.