Logga in

Kontrollantens ojämna kamp

Publicerad
22 feb 2018, 06:00

Ventilation i flerbostadshus och lokaler kontrolleras i en obligatorisk ventilationskontroll, OVK. Men det finns en rad problem med systemet, visar vår granskning. För trots genomförda kontroller tvingas människor leva i hälso­farlig innemiljö.

OVK-besiktningsmannen Hans ”Hasse” Larsson är 68 år, men far kors och tvärs över Storstockholm med sin Ford Focus 2008 års modell.

Det råder kris i OVK-kontrollantfrågan. Många av kontrollanterna är äldre och få yngre väljer den här yrkesbanan.

Boverket vill sänka kraven för yrkes­erfarenhet, kanske för att överhuvud­taget få någon att axla rollen.

Läs mer: Underkänd OVK hos över hälften av bostadsföretagen

Medelåldern är hög bland de alldeles för få certifierade funktionskontrollanter som finns i Sverige.

– Hantverksyrken har inte den rätta klangen. Vem vill hålla på och krypa runt på tomma vindar och dra kanaler, säger Hasse Larsson, som är egen företagare med firman Lännersta Fastighetsservice.

Vi lyckas haffa honom på en däckfirma i Trollbäcken i Tyresö söder om Stockholm, där själva kontorsdelen ska OVK-besiktas.

Byggnaden, som däckfirman är inhyst i, är byggd 1936 och det var först 2006 som ett frånluftssystem installerades.

Läs mer: Så ska OVK förbättras

Ett frånluftssystem ska inspekteras vart sjätte år. Hasse Larsson har förberett sig och gått igenom de tidigare OVK-protokollen för att se vilka ettor och tvåor som tidigare besiktningar gett.

Hasse Larsson ställer fram trapp­stegen, ”kompisen”, som han alltid har med sig.

– Det blir mycket travande upp och ner på den här, konstaterar han medan han snabbt tar sig upp på stegen för att göra en ”krokmätning” i en frånluftskanal i det minimala köket.

– Vi gör OVK-besiktningar för att folk ska må bra och för att kontrollera att allt fungerar som det ska. Men ibland hjälps det inte ändå.

En detalj som få känner till är att man ska öppna fönstret när man sätter på spisfläkten, det vill säga för att verkligen få forcerad ventilation.

– Jag skulle vilja se den person som öppnar ett fönster i köket när hon eller han steker pannkakor, säger Hasse Larsson och tillägger att det ibland finns driftinstruktioner vid spisfläkten i nybyggda hus.

Ulrika Dahl gräddar raggmunk, då brukar det bli osigt. Men spisfläkten fungerar bra. Foto: Christian Rhen

Undervisningsrådet Ulrika Dahl, 51 år, bor i ett flerbostadshus byggt 1981, på trendiga Skånegatan nära Nytorget på Södermalm i Stockholm.

Hon flyttade in i sin tvårummare på 67 m2 i juni 2017 och var smått euforisk över att äntligen få komma in i Stockholms innerstad, efter 24 år i Högdalen.

– Jag tycker det är underbart att bo här, med allt folkliv och alla små affärer. Samtidigt kände jag på en gång att det är något som inte riktigt kändes bra i den nya lägenheten. Det var dålig luft och alldeles för varmt. Jag kunde inte sova. I 50-talshuset i Högdalen hade jag inga sådana problem.

Läs mer: OVK allt sämre

Ulrika Dahl fick helt enkelt välja mellan att öppna fönstret nattetid mot Skånegatan och stå ut med buller från festande människor, uteserveringar och bilar, eller att låta fönstret vara stängt och svettas.

När det blev höst började Ulrika Dahl frysa, ventilationen gjorde att det blev dragigt i lägenheten, nästan blåsigt.

– Mina kompisar som kommer hit och hälsar på fryser också och brukar fråga om det finns raggsockor eller varma filtar att låna. Dessutom bullrar ventilationen med höga fläktljud. Fastighetsskötaren var här och stängde igen två ventiler i går, men det hjälpte bara lite, säger Ulrika Dahl och tillägger att flera av grannarna också har klagat på att det är för kallt.

Därför har fastighetsskötaren stängt av hennes ventilation helt och hållet.

”En godkänd OVK behöver inte innebära att ventilationen är bra.”

Britta Permats, Svensk Ventilation

Ulrika Dahl uppmätte själv 15–17 grader i vardagsrummet. Temperaturen inomhus behöver vara minst 20 grader, mätt med väggtermometer, för att inte bedömas som olägenhet för människors hälsa, enligt Folkhälsomyndigheten.

Fastighetsskötaren har dessutom tagit bort termostaten på radiatorerna, så Ulrika Dahl kan inte justera värmen alls. Orsaken skulle vara ”klåfingriga hyresgäster”, i stället sköts värmen automatiskt.

Men OVK kontrollerar bara att fläktarna snurrar, inte hur människorna i rummet upplever inomhusklimatet.

– Jag har ingen aning om vad OVK betyder och har inte heller sett något anslag om det i porten. Däremot har jag läst i Familjebostäders information till hyresgästerna att man inte ska täppa igen ventilerna, suckar hon.

Läs mer: Kraven på OVK-kontrollanter sänks

Enligt hyresvärden Familjebostäder är senaste OVK utförd i november 2017, utan anmärkningar.

Varför upplever Ulrika Dahl då att ventilationen är dålig, när OVK:n är godkänd?

Det finns flera svar på frågan. Britta Permats, vd på Svensk Ventilation är en av de mest kunniga på området. Så här säger hon:

– En godkänd OVK behöver inte innebära att ventilationen är bra. Man tittar på ventilationssystemet med utgångspunkt från när det installerades, inte hur det fungerar i dag.

– Det kan handla om ventilationssystem från 1970- och 1980-talen. Många känner inte till det här. Jag har pratat med rektorer på skolor där man nöjt sig med att OVK är godkänd, trots att exempelvis antalet elever är mångdubbelt fler och att ventilationen inte är dimensionerade för det, förklarar Britta Permats som vill utveckla OVK till att också handla om innemiljö och energieffektivisering.

– OVK måste utvecklas och fungera bättre. Det får inte fortgå så här. Systemet har funnits i många år och ändå ser vi de här bristerna där många fas­tighetsägare inte gör OVK eller struntar i anmärkningarna, menar hon.

Smutsiga kanaler och don är de vanligaste anmärkningarna vid en OVK-besiktning. Foto: David Lagerlöf

De flesta bostäder i Sverige har dålig luft. 60 procent av alla lägenheter och 80 procent av alla villor uppfyllde inte de svenska kraven för luftomsättning. Det visar världens största studie kring hur inomhusklimatet påverkar barns hälsa, den så kallade Värmlandsstudien från år 2000, Dampness in Buildings and Health.

Samma studie visar att omkring 700 nya fall av barnastma årligen orsakas av brister i inomhusmiljön. Över en miljon svenskar lider av sjukdomssymptom som de anser beror på en undermålig inomhusmiljö.

När vi befinner oss inomhus ska ventilationen vara ett skydd mot föroreningar och stark värme.

”En godkänd OVK är ingen garanti för ett bra inomhusklimat.”

Ur rapporten ”Moderniserad ventilationskontroll”.

Den obligatoriska ventilationskontrollen, OVK, infördes 1991 för att kontrollera att ventilationssystemen fungerar i enlighet med de krav som finns. Men en godkänd OVK behöver inte betyda att ventilationen är bra.

En alldeles färsk rapport, ”Moderniserad ventilationskontroll” från forskningsinstitutet Rise, Energimyndigheten och IQ Samhällsbyggnad, riktar hård kritik mot dagens OVK-system.

”En godkänd OVK är ingen garanti för ett bra inomhusklimat”, konstaterar rapporten.

Riksdagspolitiker har flera gånger motionerat om att förbättra OVK. Senast var det centerpartisterna Ola Johansson och Per Lodenius som ville att OVK även ska innefatta radonmätning.

Men regeringen har inte tillkännagivit några initiativ för att ändra OVK-systemet.
Det finns 1 500 certifierade funktionskontrollanter som ska kontrollera miljontals ventilationssystem i olika tidsintervaller.

Det är i princip en omöjlig uppgift. Därför handlar det ofta mer om nedslag, då kontrollanterna ibland upptäcker byggnader som helt saknar en funge­rande ventilation.

Vid OVK:n av en välkänd byggnad med över 2 000 anställda i Stockholm upptäcktes att fläktarna gick för fullt, men att man missat att ansluta ventilationen.

Bristande tillsyn är en sådan sak som rapporten ”Moderniserad ventilationskontroll” slår ner på.

Det är kommunerna som har tillsynsansvaret för OVK. Men hur tillsynen sköts ser väldigt olika ut från kommun till kommun.

VVS-Forums granskning av landets 20 största allmännyttiga bostadsföretag visar att nästan vart tionde ventilationssystem i de 20 största allmännyttiga bolagens bostadsbestånd är underkända.

Funktionskontrollant Hasse Larsson mäter luftflödet vid OVK-besiktning. Foto: David Lagerlöf

 

En annan faktor som spelar in är att OVK-tillsynen är en minuspost i kommunernas ekonomi.

”Vi borde få ta betalt för tillsynen för att vi ska kunna ha de resurser som krävs.”

Lina Ström, bygglovshandläggare i Ludvika.

Efter ett rättsfall, avgjort 1999, får inte kommunerna längre ta betalt av fastighetsägarna för tillsynen och den administrativa hanteringen.

Läs mer: Fick fakturera mer för tillsyn av innemiljön

Men i Dalarna tar man OVK på allvar.

– Vi borde få ta betalt för tillsynen för att vi ska kunna ha de resurser som krävs, säger Lina Ström, bygglovshandläggare på Samhällsbyggnadsförvaltningen, verksamhetsområde Miljö och Bygg, i Ludvika, en kommun med 27 000 invånare och drygt 3 200 allmännyttiga hyreslägenheter.

Kommunen skickar cirka 500 påminnelsebrev med vitesförelägganden per år till fastighetsägare som inte gör OVK och har gjort så under flera år.

Varför är ni så tuffa i Ludvika?

– Nu har vi satt ner foten. Just nu har 50 fastighetsägare fått föreläggande med vite, och 200 till riskerar att få det. Här har miljö- och byggnadsnämnden vitesförelagt 200 fastighetsägare som nu hotas av böter om de inte åtgärdar ventilationssystemen.

– Vi har jobbat hårt sen 2013 med OVK och skickat otroliga mängder brev per år för att påminna fastighetsägare om OVK. Både vi tjänstemän och politikerna tycker att OVK är en viktig fråga som vi ska prioritera så mycket vi kan. Det handlar ju om människors hälsa och även om byggnaders hälsa. De som bor och vistas i byggnaderna ska kunna må bra, säger Lina Ström och tillägger:

– Men vi får tyvärr inte behålla vites­beloppen som utdöms. Pengarna går direkt in i statskassan. Det är naturligtvis inte bra.

De vanligaste felen som upptäcks vid OVK är att luftflödena är mindre än de flöden som beräknades när ventilationssystemet installerades, samt smuts i fläktar och kanaler.

VVS-Forums tekniske redaktör Jan Fred­riksson förklarar det så här:

– Uteluftsintag ska placeras i den renaste miljön och uteluften kan behöva filtreras. Först då kan tilluften kallas för friskluft. Ventilationen ska också motverka att lukt och föroreningar sprids. Därför tillförs friskare luft i de rum som är renast och förs bort där det är smutsigast, säger han och tillägger:

– Spiskåpor och köksfläktar tillhör ventilationen och ska effektivt fånga upp matos vid spisen. Om de inte gör det kommer inte allmänventilationen stoppa spridning. Ofta är temperaturen högre i köket än i angränsande rum och flödet genom en öppen dörr däremellan blir stort. En temperaturskillnad på några tiondels grader ger ett större luftflöde än vad som tillförs en hel lägenhet.

Ventilationen skyddar byggnader genom att hålla undertryck inomhus så att fuktig inomhusluft inte läcker ut i byggnadskonstruktionen och orsakar fuktskador.

Helt klart är ventilation ett komplicerat system som påverkas av yttre faktorer, som öppnade fönster och dörrar.

Konsulten Jan Forslund, författare till boken ”Bästa inneklimat till lägsta energikostnad” menar att fokus bör ligga på klimatskärmen och otätheter mellan lägenheter:

– Till exempel på stora fönsterpartier och balkongdörrar i vardagsrum som gör att sovrum blir sämre ventilerade. Frånluftssystem, som finns i många befintliga flerbostadshus i dag, kan få så kallade tjuvdrag, om kanalerna är otäta.

– Dessutom krävs det mycket energi för fläktarna. F-system med tallriksdon med ett litet tryckfall är mer känsliga för störningar. Ett öppet fönster i en lägenhet en stor andel av luftflödet. Samtidigt blir fläktarnas drivenergi och kanalläckage mindre.

Mätinstrument för bland annat luftflöde, temperatur och fukt som används  vid OVK. Foto: David Lagerlöf

Det är kallt hemma hos 77-åringen, som vi kan kalla Sven. Två fönster är öppna och ute är det minus fyra grader.

– Jag har alltid minst ett fönster öppet för att få frisk luft, förklarar Sven, som lider av den obotliga lungsjukdomen KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom, och pekar på olika sprayer som står uppradade på arbetsbänken i köket.

– Det är inte alls bra att bo i en sådan här miljö, suckar han och menar att hans tillstånd har förvärrats sen han flyttade in i tvårumslägenheten för sju år sen.

Sven är inte rädd för att utmana vare sig fastighetsägare eller myndigheter. Som före detta egen företagare är han van att styra själv.

Ihärdig som en terrier har han bitit sig fast vid sin sak i kamp för en bättre innemiljö. I fem år har kraftmätningen pågått – en kamp som har lönat sig. Sven har fått rätt av Mark- och miljödomstolen – ventilationen i hans lägenhet saknar godkänd OVK.

”Det finns indikationer på brister i inomhusmiljön i den aktuella lägenheten, som i sin tur kan medföra olägenheter för människors hälsa”, menar Mark- och miljödomstolen och tillägger: ”Ärendet är inte tillräckligt utrett.”

Därmed får de två tidigare instanserna, länsstyrelsen och kommunen, bakläxa av Mark- och miljödomstolen.

Än mer svidande kritik levererar domstolen när det gäller den obligatoriska ventilationskontrollen, OVK:

”I målet har framkommit indikationer på dålig luftkvalitet i den aktuella lägenheten. Mark- och miljödomstolen finner därtill anledning att ifrågasätta genomförd OVK /…/ Mark- och miljödomstolen anser därför inte att den enligt nämnden godkända OVK:n eller utredningen i övrigt, är tillräcklig för att utesluta eventuella brister i ventilationen som kan befaras medföra olägenheter till följd av dålig luftkvalitet.”

Gör om och gör rätt, manar domstolen, eller på juridiskt språk: ”Länsstyrelsens och nämndens beslut ska därför upphävas och ärendet återförvisas till nämnden för fortsatt handläggning.”

– När allting är uppåt väggarna så överklagar jag, säger Sven och sätter sig vid datorn och visar en diger mailväxling med myndigheter och rättsliga instanser om inomhusmiljön i hans lägenhet.

– Det har säkert varit ett helt fotbollslag här inklusive reserver som har varit hemma hos mig och undersökt ventilationen, säger han, reser sig och pekar på det som skulle ha varit ett tilluftsdon i vardagsrummets tak, men nu består av ett filter ditsatt med silvertejp.

Sven drar med fingret över det svartblanka TV-bordet. Det blir ett streck efter fingret på den dammiga ytan.

– Jag torkade rent bordet för två dagar sen. Tipset om att tejpa fast ett filter fick jag av sotarmästaren själv, när han var här och undersökte ventilationen, säger han och tar fram en 5-liters plastpåse fylld med damm.

– Det här är vad som kommer in från tilluftsventilen, menar Sven.

Kommunen har gjort en utredning av dammet i Svens lägenhet och kommit fram till att det inte finns ”onormal dammförekomst”.

Men även där blir nämnden tillrättavisad av Mark- och miljödomstolen som anser att ”utredningen är bristfälligt genomförd”.

Närmast väntar en liknande process igen, som Sven redan gått igenom, där nya utredningar av inomhusmiljön i tvårummaren ska göras.

OVK-hanteringen i det här ärendet skulle kunna ta plats i Joseph Hellers Moment 22-roman.

Fastighetsägaren hävdar att OVK är godkänd i fastigheten och får stöd för sin sak av kommunen samt länsstyrelsen.

Men den övre instansen Mark- och miljödomstolen ifrågasätter genomförd OVK. Så nu är processen tillbaka på ruta ett med nya kontroller.

Hyresgästen Ulrika Dahl pekar på en ventil som fas­tighetsskötaren har stängt. Foto: Christian Rhen

VVS-teknikern Mats Kindlund och VVS-projektören Ulrika Brown på Energiverket i Stockholm, har specialiserat sig på projekteringar och injusteringsberäkningar för värmesystem.

”Nästan alltid när man säger att det är fel på värmen i ett hus är det egentligen fel på ventilationen.”

Mats Kindlund, VVS-tekniker på Energiverket. 

De jobbar ofta med bostadsfastigheter som ägs av bostadsrättsföreningar och privata hyresvärdar.

– Värmen och ventilationen hänger ihop och båda måste fungera bra och rätt för att miljön ska bli bra, säger Ulrika Brown.

– Ofta kommer vi in när allt har gått åt helvete och ingen vet varför, säger Mats Kindlund och berättar att han ofta får spola ur systemen för att det blivit för mycket smuts i rören.

Värme- och ventilationssystemen är helt avhängiga av varandra, menar Mats Kindlund.

– Nästan alltid när man säger att det är fel på värmen för att det är kallt i ett hus är det fel på ventilationen. Det är inget som folk i första hand tänker på.

– Ett annat problem är när en hyresgäst proppar igen ventilerna med trasor och bomull i sin lägenhet. Det påverkar luftflödet och värmen i grannens lägenhet. Då är cirkusen igång, det är väldigt lätt att sabba en godkänd injustering, säger han och tillägger:

– Det värsta man kan se i dag när det gäller ventilation och värme är nyproducerade hus byggda under 1990- och 2000-talen. Där har många boende problem med kallras, drag och höga luftflöden på grund av stora fönsterytor och radiatorer som tar in luften baktill och där värmen kommer ut väldigt lågt.

Mats Kindlund pekar också ut golvvärme i kombination med mekanisk frånluft som en bov i dramat, något som är populärt i nyproduktion.

– Tilluften kommer från taket och så har du knappt någon värme som möter den kalla luften. Det är väldigt svårt att få det här systemet att fungera överhuvudtaget.

Ett annat problem med nya hus är att det knappt går att forcera flödet i spisfläkten utan att öppna fönstret, konstaterar Ulrika Brown.

Trångt om utrymmet blir det ofta vid OVK-besiktningar. Foto: David LagerlöfTillbaka på däckverkstan i Trollbäcken mäter Hasse Larsson av luftflödet direkt i kanalen. Flödet ska vara ”10 liter per näsa” eftersom vi befinner oss på ett kontor i en bilverkstad. Han bedömer antalet personer efter stolar runt fikabordet, fem stycken.

Det blir totalt 50 liter luft per sekund och m2

Men värdet måste korrigeras och Hasse Larsson tar upp en sliten, liten grön bok ur en av hantverkarbyxornas många fickor och bläddrar fram märket, Systemair.

– Det är olika korrektionsfaktorer för varje system, suckar Hasse och tar upp det stora, trattformade instrumentet, en luftflödesstos av typen Swemaflow 236.

Tack vare teleskophandtaget och en digital display är det mycket enklare att mäta luftflöden, men den här gången går det inte eftersom kablar och lister gör att luftflödesstosen inte kan sluta tätt. I stället kör han en tryckmätning.

I det minimala omklädningsrummet upptäcker Hasse Larsson något som kommer att generera en anmärkning i OVK-protokollet. Ett stort hål med rör och kablar i går direkt in till oljepannan i pannrummet.

– Här kommer det in lukt och emissioner från brännolja. Fastighetsägaren måste brandtäta detta så fort som möjligt.

Men Hasse Larsson kommer ändå inte att underkänna däckverkstans OVK. För det ”krävs riktigt allvarliga fel”.

– Fast det är ju inte särskilt ovanligt att felen fortfarande inte är åtgärdade när man kommer tillbaka efter tre år, konstaterar Hasse Larsson luttrat.

Fakta/OVK

> Syftet med OVK är att visa att inomhus­klimatet är bra och att ventilationssystemen fungerar. Kravet på OVK har funnits sedan 1991.
> Kontrollen ska göras av en certifierad kontrollant. Kontrollanten ska också ge förslag på hur energiåtgången kan minskas för ventilationen, utan att det ger en sämre inomhusmiljö.
> OVK görs i regelbundna intervaller: Tre år för bland annat förskolor samt flerbostadshus och lokaler med FT- eller FTX-ventilation. Sex år för flerbostadshus och lokaler med S-, F-, FX-ventilation
> Vid varje OVK ska det kontrolleras att ventilationssystemet inte innehåller föroreningar samt att ventilationssystemet fungerar på det sätt som är avsett, det vill säga när det installerades.
> Fastighetsägaren ska sätta upp OVK-intyget på väl synlig plats i byggnaden.
> Byggnadens ägare ska se till att fel och brister som upptäcks vid OVK åtgärdas omgående. Om det inte sker kan byggnadsnämnden förelägga ägaren vid vite att åtgärda bristerna.