Avloppsvärmeväxlaren var en reservlösning – så har det gått efter fem år

Det var egentligen en reservlösning. När det inte gick att ha bergvärme satsade byggherren på avloppsvärmeväxlare. Det var fem år sedan. Hur har det gått? 

Den miljösmarta fastigheten Docenten med 122 lägenheter i Uppsala hade inte tagits i bruk än när VVS-Forum gjorde ett reportage våren 2021. Det handlade om satsningen på avloppsvärmeväxlare, som SKB, Stockholms Kooperativa Bostadsförening, lät installera efter att ha fått nej till att borra för bergvärme. Förhoppningen var att energikostnaderna skulle sänkas med ETX-värmeväxlare. Där lagras spillvattnet först i bufferttankar och sedan kollektortankar där värmeväxlaren återvinner energi mot en värmepump. 

Läs också:
Avloppsvärmeväxlare: “Intresset har börjat vakna ordentligt med de höjda energipriserna”

Läs också:
Avloppsvärmeväxlare: Därför blir återvinningen sämre i verkligheten

Men det fanns, och finns, skepsis mot metoden också. Så hur har det gått, såhär fem år senare? Väldigt bra, tack, hälsar Kjell Lundqvist, driftingenjör på SKB.

– Bättre än vad vi hoppats på. Det har sparat väldigt mycket energi och man är förvånad över att det fanns så mycket att hämta, säger han.

– Vi har två andra jämförbara fastigheter med bara avloppsvärmeväxlare, ingen värmepump, där det går kallt vatten genom utgående avlopp. I ett hus med 100 lägenheter sparar vi 17 megawattimmar per år, i ett annat med 128 lägenheter hämtar vi hem 15 megawattimmar per år. Men här i Docenten spar avloppsvärmeväxlaren 166 megawattimmar per år.

Hur kommer det sig att effekten blivit tio gånger så stark i det här huset jämfört med de andra flerbostadshusen? 

– I Docenten ackumulerar vi allt avloppsvatten i stora tankar som kyler ned det under en kontrollerad process, det gör vi inte i de andra anläggningarna. Här slipper vi en massa spill, säger Kjell Lundqvist. 

I takt med att folk flyttat in i huset har fastigheten kunnat ta vara på allt mer avloppsvatten. Men hur länge räcker den energin totalt?

– Vi har solceller som ger ett visst tillskott också och så tar vi ju vara på avloppsvärmen. Men vi får köpa in el ändå, till värmepumparna och vi får köpa in fjärrvärme, så det är inget nollenergihus. Men vi har väldigt bra siffror för att vara ett flerbostadshus, säger Kjell Lundqvist. 

Tveksamheten inför tekniken delades inledningsvis även hos SKB, men de har blivit överraskade.

– Det finns en generell skepsis mot att kyla avloppsvatten och så kände vi också till en början. När man kyler det blir fettet stelt och det uppstår beläggningar och så, men vi har inte haft sådana problem. Vi har inte sett avlagringar och tappad effekt i den anläggningen vi har. Plus att vi har ett serviceavtal med dem som installerade allt, de tar ansvar och optimerar där det behövs vilket gör det väldigt problemfritt för vår del.

Några baksidor måste det väl finnas?

– Man hade velat ha allt i ett särskilt utrymme, inte i själva undercentralen. Just när man ska in och jobba med systemet så känner man av mycket avloppsluft, ett eget utrymme med egen ventilation hade gett lite schysstare arbetsmiljö om man säger så.

Har ni räknat på hur mycket pengar systemet sparar?

– Vi tar hem ungefär 166 megawattimmar per år, ligger priset på 1500 kronor per timme så blir det ungefär 250 000 per år vi sparar på att kyla avloppsvattnet. Minus installationskostnaden så borde det ändå bli lönsamt efter några år, säger Kjell Lundqvist. 

Läs också:
Här ska det vaskas kilowattimmar ur avloppet

Med den här erfarenheten i bagaget blickar SKB mot att använda samma lösning i fler lägenhetsfastigheter. 

– Vi kikar på nyproduktion som ska komma igång före årsskiftet och håller tummarna för att få med den funktionen där, säger Tobias Enback, som är driftchef på SKB.

– Vi ser också över befintliga fastigheter, helst där möjligheten att gräva ned tankarna skulle finnas också. Det är svårt med utrymme i lite äldre fastigheter, men vi kikar på det.