Logga in

Drömmen om VVS-jobbet blev sann efter åratal av kamp

Publicerad
11 maj 2022, 08:57

En fick upp ögonen för branschen på ett oväntat sätt men drömmen om att jobba med VVS såg länge ut att ha krossats. En annan hade jobbat med kontakter som frestade på psykiskt och ville göra något praktiskt och en tredje bytte karriär när han invandrade till Sverige. Vi har intervjuat tre VVS:are om varför de valde att byta yrke i vuxen ålder. 

Sara Boivie från Uppsala är på rätt plats i livet nu. Hon har fått jobbet hon drömt om och i skrivande stund är det bara dagar kvar tills hon får sitt andra barn. Lika tillfreds med alla delar av tillvaron har hon inte alltid varit. 

Läs mer om karriär:
”Unga är rädda för att binda sig till ett arbete livet ut”

Läs mer om karriär:
”Min far sa alltid till mig: vad du än gör, håll inte på med samma sak som jag”

Hon kommer från en familj där många arbetat inom vården och det tedde sig tidigt naturligt även för henne. Mamma tyckte att dottern skulle välja något som gav ett jobb direkt. Hon pluggade vårdlinjen på gymnasiet och blev färdig undersköterska i och med studenten. Direkt efter det började hon arbeta på en förlossningsavdelning.

– Alla i min familj jobbar inom vården eller i butik så det fanns inte i min släkt att man kunde välja någonting inom bygg när man gick i skolan, säger hon.

Sara Boivie hann med flera olika arbetsplatser i universitetsstadens vårdvärld innan hon fick nog av det och testade något nytt.

Hon blev hallvärdinna på en bilfirma ett litet tag. Jobbet bestod i att ta emot kunder och ta reda på vilken sorts modell de var intresserade av för att kunna slussa de hugade spekulanterna vidare till rätt säljare i hallen. Bilhallen blev det kortaste kapitlet i hennes karriärsberättelse. Hon skulle snart få upp ögonen för något helt annat. 

Det var kärleken som blev förlösande för yrkesvalet. Hon träffade en kille som blev hennes sambo. Han jobbade som snickare och det var han som gjorde henne intresserad av byggbranschen. 

Det är så dumt att man blir mörkrädd.

”Det är så dumt att man blir mörkrädd”

Sara Boivie

– Jag hjälpte honom att bygga hans mammas och pappas garage och blev helt såld, minns Sara Boivie. 

– Det var skitkul men jag tänkte att det blir inte kul om vi jobbar ihop, jag kan inte bli snickare jag också. Då sa min sambo att varför blir du inte rörmokare? Vad gör en sådan sa jag, förutom att hålla på med avföring som en undersköterska också gör…

Sambon förklarade att rörmokare gör väldigt många andra saker än “håller på med avföring” och det väckte en nyfikenhet och allt eftersom insikten om vad branschen kan vara växte också en övertygelse om att ha hittat rätt. 

– Jag började läsa om VVS och tänkte att det här är verkligen någonting som jag vill göra, det är allt jag har saknat. Jag får vara kreativ, använda hjärnan och vara en problemlösare, jobba med kroppen, träffa människor. Det var så mycket som bara klaffade. 

Hon sökte till Lernia i Uppsala och kom in. Hon minns särskilt från den tiden hur roligt det var att få lära sig att svetsa. Och att upptäcka hur mycket mer det hela tiden visade sig att det fanns att göra. Det kändes som om det fanns hur mycket som helst att lära sig, hur många arbetsuppgifter som helst att få växla mellan. Året efter var utbildningen klar och det var dags att söka sig ut till ett företag för att fortsätta lärandet. Precis då kom ett dråpslag. Den stora strejken inom byggsektorn våren 2012, månadslång och omfattande tusentals anställda inom bland annat VVS, satte käppar i hjulet för någon som var på väg ut i arbetslivet. 

– Det var kaos bland firmorna och kris. Jag lyckades ändå få jobba på en firma i ett halvår innan de började få svårt att hitta uppdrag, säger Sara Boivie. 

Hon arbetade i vården i många år men släppte aldrig tanken på VVS-branschen. Foto: Peter Knutson.

När hon inte hittade någon plats som rörmokare valde hon att gå tillbaka till vården. Hon kom till en neonatalavdelning, med tidigt födda barn, och blev kvar där. Länge. I runt fem år var hon undersköterska igen. Under tiden försökte hon ibland kallringa upp företag och höra sig för om det kunde finnas någon plats för henne men utan framgång. Trots att hon hade jobb i ett yrke som skrek efter folk och trots att åren började gå så glömde hon aldrig VVS-drömmen.

Hon släppte inte tankarna på att en dag gå tillbaka till den bransch som hade känts så helrätt för henne när hon insåg vad den var. Till slut fick hon chansen som hon gått och väntat på i åratal. En gammal kompis kontaktade henne och bad henne ringa en chef på en firma som sökte lärlingar. Hon tvekade inte en sekund och slog numret så snabbt att arbetsgivaren skrockade att han inte väntat sig att få ett samtal så snabbt.

Sara fick platsen och kände triumf. Både för att hon längtat efter just det men också som ett in your face på gamla kolleger som dumförklarat hennes strävanden och sagt saker som “du kan väl inte byta yrke nu” och “du kan väl inte bli rörmokare, du vet ju ingenting om det”. 

– Det var befriande att få skriva på de där papprena och kunna trycka upp dem i ansiktet på alla som sagt att jag aldrig skulle komma bort ifrån vården.

Hon började på Umia i Uppsala 2017 och gjorde slutprovet i december 2019. Även då var hon gravid. 

– Jag trodde de skojade med mig när de berättade att jag klarat det och känslorna förstärktes av gravidhormonerna så det slutade med att jag och han som hade utbildningen stod och grinade tillsammans. 

Hon beskriver det som att något inom henne lättade, att det här hade varit den sista chansen att faktiskt byta yrke. Det kan vara tufft för någon som redan hunnit komma ganska många år in i en karriär och dessutom är på väg att bilda familj. Nu har det gått fem år och även om hon har kommit in i jobbet bra så känner hon fortfarande varje dag att hon utmanas. Att hon höjt sin lön med 15 000 kronor i och med bytet från undersköterska till rörmokare skadar inte heller. Vad som är roligast – och tråkigast – att göra?

– Jag gillar att ha en utmaning framför mig så det mesta är kul. Men att komplettera badrum är alltid roligt för det ser både du och kunden snabbt vad som har gjorts och man får tänka till. Är det något som är tråkigt så är det att dra stråk, det blir lite enahanda i längden. Det här jobbet har överraskat mig på många sätt, både arbetsuppgifterna som är så varierade och de som jobbar inom VVS. Det är en otrolig gemenskap här.

Hon har visserligen stött på “lilla gumman”-attityder från VVS-kolleger några gånger, men det är oftare utomstående som beter sig konstigt mot henne.

– Jag har kommit hem till kunder för att göra ett jobb och de har sagt att “vi ska ju ha en rörmokare” och då måste jag förklara att det är jag som är rörmokaren. Det är så dumt att man blir mörkrädd. 

Känslan av att ha hamnat helt rätt i yrkeslivet sitter kvar och har till och med utvecklats till att Sara numera är något av en ambassadör för VVS-branschen. Hon tar varje chans hon kan att försöka övertala andra att ta samma språng som hon själv gjort.

– Min pappas bästa kompis har jag fått att byta yrkes, han har pluggat till rörmokare och går som lärling nu. Han har jobbat med allt förut, undersköterska, flyttgubbe, bartender. Mammas kompisars barn är i gymnasieåldern och pluggar till rörmokare för jag har pratat omkull dem. Jag har försökt med många gamla kolleger i vården också men de förstår inte hur jag orkar med det här jobbet. Snälla människa, det är mycket tyngre när Gunnar, 95, kastar sig av och an i rullstolen. Men många är bekväma och vågar inte ta steget, det är jättetråkigt. Det är nyttigt att byta, om man vill förstås, och få ny energi i livet.

Hur ser du på framtiden?

– I framtiden skulle jag vilja gå in på kontor och har mer kundkontakt och kunna styra lite, det tycker jag har blivit väldigt rolig. Det är också en del i viljan att utvecklas, jag vill alltid lära mig saker, jag är som en liten svamp.

Nu ska du snart få barn igen, saknar du jobbet?

– Ja både själva jobbet och kollegerna. Men vi hörs ändå över telefon. Det skvallras och gnälls över att det är någon koppling som läcker eller att man glömt att köpa något. Man får vara med och höra vad som händer på jobbet, det är viktigt. 

Har du några råd till den som också funderar på att byta karriär?

– Jag tycker att man ska prova om man inte är nöjd med sin situation. Våga testa något nytt för du kan alltid gå tillbaka till det jobbet du hade innan. Går man till jobbet med en klump i magen så byt jobb, det finns så mycket man kan göra.

Det finns fler som tycker att den som inte trivs med en karriär ska byta spår. Regeringen tog nyligen beslut om något som kallas “ett historiskt omställningspaket” för arbetsmarknaden. Förslaget går ut på att det ska bli enklare för personer mitt i livet att vidareutbilda sig till något annat och samtidigt ha hyggligt med pengar medan de pluggar. Ett studiestöd ska motsvara minst 80 procent av de flesta arbetstagares lön i form av bidrag och lån. De som redan har yrken kan studera ett år på heltid. Går förändringen igenom i riksdagen ska den börja gälla vid halvårsskiftet.

Rörligheten på arbetsmarknaden har sedan tidigare ökat. Allt fler som redan har haft ett, eller flera, yrken, väljer att byta karriär. Det märks även inom installationsbranschen. Siffror från VVS-branschens yrkesnämnd visar att en växande andel av de som börjar som lärlingar kommer från vuxenutbildningar. År 2015 var den siffran 26 procent och förra året var andelen uppe i 33 procent. 

Helen Steenbuch. Foto: PRIVAT.

Helen Steenbuch hade kanske inte en klump i magen när hon gick till sitt kontor i ett annat karriärsliv men hon började längta efter förändring ändå. I Stockholm jobbade hon först i hotell- och restaurangbranschen och sedan i sex år som skadereglerare på flera försäkringsbolag. Hon satt på ett kontor mellan 08 och 17 varje dag och var den som beslutade om kunden hade rätt till ersättning eller inte. När hon 2016 flyttade till Umeå så kom idén att arbeta med något annat. Inte VVS, dock. Den sortens yrken hade inte funnits på hennes karta, men när någon nämnde den möjligheten fick tanken fäste. 

– Jag kände att jag skulle kunna byta till någonting praktiskt där man dessutom kan tjäna rätt bra. Det kändes som att det kunde vara en okomplicerad bransch på det sättet att jag inte skulle behöva ta med mig jobbet hem om jag inte ville.

Hon var till skillnad från Sara Boivie inte övertygad om att det här var det hon ville ägna sig åt men tänkte testa. Utbilda sig i ett år, vara lärling med betalt i två år. Å andra sidan: byta bransch helt och lämna något man är trygg med? Känna sig rädd för att göra fel och bli dömd som nykomling? Det var inte helt lätt att kasta sig ut på det viset, men hon gjorde det och beslutet visade sig vara rätt. Fem år efter att hon började plugga är Helen Steenbuch kvar i yrket, anställd som VVS-montör på Bravida i Umeå.

– Det är en mycket bredare bransch än vad jag trodde att jag gav mig in på. Jag visste inte att jobbet innebar så många olika delar, jag tror inte att många är medvetna om vad en VVS-montör gör fullt ut. Det är kul att det är så mycket men det blir också utmaningen, att man ska kunna så många saker.

Känns det som att du kommit in i yrket?

– Absolut men jag lär mig hela tiden. Det är inte så fyrkantigt, även om man ställs inför ett moment man gjort förut så kan förutsättningarna göra att man måste lösa det på ett annat sätt. Och man måste kunna tänka själv och snabbt, kunna ta alla beslut där och då när man ser vad som behöver göras. 

Det är många VVS-montörer som gillar att vara just problemlösare, stämmer det in på dig också?

– Ja, gillar man inte problem så kan man inte jobba med det här. Det är det jobbet handlar om ofta, att ställas inför problem och situationer som kräver en lösning, det kommer man inte ifrån.

Har du någon nytta av dina tidigare yrken när du är ute på serviceuppdrag nu?

– Ja, det gäller att ha lite servicetänk och det tror jag att jag har kvar i mig efter att ha jobbat med hotell och restaurang och försäkringar. Jag kan lyssna på andra och ta in sociala situationer.

Hur ser du på framtiden?

– Jag vet fortfarande inte riktigt. Jag jobbar på tills jag inte tycker att det är kul längre eller man känner att man inte har mer att ge. Jag vill inte gå till jobbet och vara ångestfylld, jag vill göra mitt bästa och förtjäna min lön. Jag tar det som det kommer, det är inte bråttom.

Galana Dabala. Foto:

Galana Dabala hann bli orolig för att hans tänkta karriär aldrig skulle bli av. Han arbetade i ett par år på en flygplatslounge och ett lager. Det var inte det som var målet och han undrade hur allt skulle gå. Galana Dabala var utbildad energiingenjör men hade aldrig jobbat med VVS. Att söka sådana tjänster gav inget resultat.

– Jag sökte det mesta inom VVS och energi men det var svårt. Jag hade inget körkort och ingen erfarenhet förutom att ha pluggat, säger han.

Men efter två år inom andra yrken fick han chansen. Då hade han redan börjat misströsta lite.

– I början så tänkte jag att det kommer bara ta lite tid innan jag får jobb inom VVS men mot slutet så kändes det som att det kanske inte skulle bli något, säger han.

Nu besiktigar han ventilationssystem och trivs bra med det. 

– Jag kan ju ventilation och tycker om att göra OVK. Det roligaste är att göra injustering och sätta rätt flöde. Jag har ritat ventilationskanaler och -system och det är intressant att både få konstruera och sedan hantera ventilationssystem i praktiken.

Kändisarna som jobbat med VVS:
Fem stjärnor som började som rörmokare

Framöver vill han fördjupa sig inom energieffektivisering. Utmaningen blir att jobba fram ventilationssystem som både är billiga att använda och hållbara. Tills dess fortsätter han att besiktiga och då har han ibland nytta av åren han jobbade med personliga kontakter på flygplatsloungen. 

– Ibland så jobbar jag i bostäder, vi går in i lägenheter och ska prata med kunder. Då har jag nytta av erfarenheten att ta folk, se vilken typ av person det handlar om och kunna kommunicera på rätt sätt.

Andelen utbildningsavtal där lärlingen har gått vuxenutbildning:

2015: 26 procent

2016: 26 procent

2017: 30 procent

2018: 34 procent

2019: 31 procent

2020: 34 procent

2012: 33 procent

Ett utbildningsavtal med ett företag där en person skrivs in som lärling kan gälla någon som kommer från gymnasiet, en vuxenutbildning eller som ska bli företagslärling.

Källa: VVS-branschens yrkesnämnd