”Transportbranschens kylteknik har alltid legat i framkant”

Publicerad 10 jun 2021, 06:00 | Uppdaterad 9 jun 2021

Bergkyla, roterande kylmaskiner och termoelektriska processer är framtidens kyllösningar. Det tror experten Jan-Erik Nowacki på Svenska Kyl och Värmepumpföreningen, som ringar in väntade genombrott för tekniken och tipsar om att ta rygg på transportbranschen.

Jan-Erik Nowacki har lång erfarenhet av kylfrågor och tycker att kyltekniken sakta men säkert går framåt. Han målar upp en tydlig tidslinje 5–40 år framåt  för hur han tror att framtidens kylteknik kommer att utvecklas:

Peltierelement, frikyla och syntetiska köldmedier är några kyltrender på frammarsch
Frikyla och fyra andra heta kyltrender

Internationell spetsforskning
Kylan från forskningen värmer Lund

  • Om fem år blir frikyla allt vanligare, inte minst bergkyla för att kyla hus. 
  • På tio års sikt har de fluorerade kolvätena ersatts av naturliga köldmedier. 
  • Om 20 år har den stationära kylbranschen närmat sig transportbranschens kylteknik, som alltid legat i framkant när det gäller att utveckla kompressorer och värmeväxlare. 
  • 30 år framåt i tiden finns alltfler roterande värmepumpar och kylmaskiner med argon som köldmedium. Jouleprocessen, en omvänd gasturbinprocess, utförd i en rotor, gör att man kan få en mycket bättre verkningsgrad. 
  • Om 40 år blir det vanligare med termoelektriska processer, som kan få en värmepump eller kylmaskin att kyla och värma samtidigt. För närvarande är sådana processer bara lönsamma när man ska kyla ölen på stranden.
Jan-Erik Nowacki
Jan-Erik Nowacki

”Det fanns förutsägelser om att husmödrarna skulle ligga döda i drivor i köken när isobutan ersatte freonerna i kylskåpen.”

Hur går det med utfasningen av fluorerade kolväten?

– Redan 1995 åkte jag och andra runt i världen för att övertyga kylföretag att gå över till naturliga köldmedier, som propan och koldioxid. Då trodde jag att utfasningen av halogenkolväten (HFC, HCFC och CFC) skulle vara klar inom tio år, men så blev det ju inte. Köldmedieindustrin håller emot utfasningen av fluorerade kolväten och det lyckas de bra med eftersom de sitter i alla standardkommittéer, säger Jan-Erik Nowacki och tillägger:

– I alla kylskåp har vi numera isobutan som köldmedium. Det fanns förutsägelser om att husmödrarna skulle ligga döda i drivor i köken när isobutan ersatte freonerna i kylskåpen. Men det har inte inträffat. Och jag tror att både värmepumpar och kylmaskiner kommer att gå samma väg och börja använda propan och isobutan. 

Jan-Erik Nowacki pekar på att under hans verksamma tid i branschen, från 1975 fram tills nu, har COP, det vill säga verkningsgraden, ökat med 1,5 procent per år vilket innebär att köldfaktorn i stort sett har fördubblats.

3 viktiga kylfrågor

1. Det är ofta lönsamt att tänka igenom om det finns behov av både kyla och värme.

2. Använd värmeväxlare med små temperaturdifferenser.

3. Använd effektiva kompressorer och försök att tillvarata både underkylning och hetgasvärme.

Du har jämfört kylmaskiner och värmepumpar med utvecklingen av mobil­telefoner. Varför utvecklas inte kyltekniken lika snabbt?

– Det finns ingen gräns för hur intelligent en mobil kan bli. När det gäller kylmaskiner så finns det däremot en gräns. Den fysikaliska begränsningen kan kallas för Carnots COP – efter den franska 1800-talsfysikern Sadi Carnot – och gäller för alla värmepumpar och kylmaskiner. Nu når vi upp till kanske hälften av den gränsen. 

Efterfrågan på kyla förutspås öka med 35 procent fram till 2050. Vad innebär det för branschen?

– Väldigt mycket. Dels har vi sannolikt ett varmare klimat att vänta på grund av växthuseffekten, dels har nästan hela världen redan i dag behov av kyla. Det är bara vi och några andra som bor nära polcirkeln som be­höver värme. 

Varmare somrar har gjort att husägare med luft/luftvärmepump styrt om den till kyla. Dessutom har det blivit alltmer populärt med golvkyla, där slingorna till golvvärmen ställs om till kyla. Vad tycker du om det?

– Det finns ett problem med golvkyla om kylan i golvet kommer under daggpunkten i luften så kondenseras vatten på eller i golvet. Man måste vara väldigt noga så att det inte kondenseras vatten i konstruktionen, för att undvika fuktskador, säger Jan-Erik Nowacki och förklarar att även luft/luftvärmepumpar, när de producerar kyla, bildar kondensvatten.

Här hanteras kylaggregatet med en direktverkande kol­dioxidlösning i kopparrör
Därför kyler Knivsta nya passivhus-ishallen med koldioxid

– Vattnet ur den luft som kyls ner ska förslagsvis hamna utanför huset eller förångas bort igen, tillägger han.

Fakta/Kylteknik

HFC CFC och HCFC är kolväten där vissa väteatomer har ersatts med klor eller fluormolekyler. De blir då mindre brandfarliga.

Naturliga köldmedia är till exempel propan, koldioxid och ammoniak, utan klor och fluor.

Frikyla – kalla bergvärmehål och djupa vatten kan ge kyla som i princip är gratis. Både Ikea och Stockholm Exergi utnyttjar det.