Logga in

Hmm … Vem har uppfunnit radiatorn – ryssen, amerikanen eller romaren ?

Publicerad
28 okt 2022, 05:56

När blev radiatorn standard i svenska hem? Och vem är uppfinnaren. Här är (nästan) allt du behöver veta om den värmespridande apparaten.

Vackra och vågformade eller kantiga plåtlådor? Oavsett form har radiatorerna bidragit till att sprida värme i svenska lokaler i över 100 år. Men det var först på 1930-talet som de började bli standard i svenska hem.

De första radiatorerna som började tillverkas i mitten av 1800-talet var i gjutjärn och uppbyggda i sektioner som fogades samman, ofta dekorerade och med fötter. Till en början im­porterades de från USA, men från omkring 1900 började de tillverkas i Sverige. Radiatorer i plåt och smide kom på 1920-talet och 1936 grundades Lenhovda radiatorfabrik som numera är den enda i Sverige.

Läs också:
En självklar komfort har fått en ny roll i hemmen

Läs också:
En hjärttransplantation som sparar på både miljö och pengar

Men vem uppfann radiatorn? De flesta pekar ut den ryska uppfinnaren Franz San Galli, som upphovsman. Han fick patent för en radiatormodell 1857. Ett annat namn är den amerikanske uppfinnaren Joseph Nason som utvecklade en enklare radiatorvariant 1841. Ytterligare ett namn är fisk- och ostronhandlaren Caius Sergius Orata, som under romartiden utvecklade hypokausten för att hålla sina vattendjur vid liv i bassängerna under vintern. En teknik som sedan kom att sprida värme även i bostäder.

Så funkar den

  1. Varmt vatten pumpas in i radiatorn via rör. Värmen från metallen sprids sedan ut till luften. Oftast placerar man radiatorerna direkt under fönster där kallraset är som störst.
    Det finns en mängd olika modeller men den vanligaste i bostäder är panelradiatorer med veckad yta som gör det lättare för värmen att stråla ut.
  2. Radiatorventilen består av en termostat och en ventil som ansluts på tilloppet till radiatorn. Termostatdelen känner av rumstemperaturen med en känselkropp, som expanderar eller krymper beroende på rumstemperaturen. Känselkroppen belastar käglan i ventilen, som öppnar eller stänger beroende på rumstemperaturen. Många termostater har en inställbar maxbegränsning (lämpligt 22 C).

    Både ventiler och termostater åldras och behöver bytas ut med jämna mellanrum, omkring vart 15:e år.

Numera finns panelelement med inbyggt WiFi som du kan styra via app, perfekt om du vill kunna anpassa rumstemperaturen även när du inte är hemma.