”Låta bli att skratta med kan räcka ganska långt”

Publicerad 8 mar 2022, 10:14

Skitsnack på jobbet är vanligt men – i den råa ärlighetens namn inte särskilt roligt varken för dem som det pratas om eller de som skvallrar, eller hur? Vi har pratat med Amanda Swedsud­de som lär andra hur man motarbetar  diskriminering och trakasserier på jobbet.

Text

Amanda Swedsudde

Efter fem år i installationsbranschen hade Amanda Swedsudde fått nog och sa upp sig.

Det här kan du göra:
5 tips för att mota skitsnacket

På gymnasiet
Hon ville bli VVS-montör men möttes av trakasserier

– Jag hade successivt vant mig vid jargongen men en gräns passerades när kollegor taffsade på mig. Droppen var när chefen kysste mig på en jul-AW inför kollegorna – och ingen annan sa något, berättar hon.

Amanda Swedsudde jobbade fem år i branschen, som elektriker och senare även som elkonsult. Tonen var rå och rätt flirtig emellanåt. Det drevs med de som var nya på jobbet och skämtades om ”kärringarna” därhemma: Hierarkin i arbetslaget var tydlig och därmed också vem som hamnade i skottgluggen. Till exempel skojades det nästan aldrig om de som hade lite högre status i gänget.

Amanda Swedsudde bidrog själv i skämtandet.

– Jag utvecklade en skev kvinnosyn under de där åren. Det fanns till exempel en annan kvinna på bygget som upplevdes osocial och irriterad och som vi skämtade om för att hon var så sur. Men nu inser jag att det var hon som gjorde det rätta. Hon tog ingen skit.

De som har en trygg plats i gruppen på jobbet har större ansvar att säga ifrån.

Amanda Swedsudde funderade inte så mycket över att hon blev särbehandlad som ung tjej. Jag reflekterade inte över att männen hade det lättare än mig utan min upplevelse var att jargongen var hård och jag behövde bevisa mig

Hon kände press att skydda sig genom att hela tiden visa att hon var smart och ”bättre” än de andra, men var samtidigt ändå ett objekt. De sexuella anspelningarna blev allt grövre och gick så småningom från ord till handling.

– En av mina chefer ville knyta mig till sig och pratade om att det var ”han och jag” och att jag skulle bli chef i framtiden. Det var grooming, säger hon.

Efter situationen på julfesten när han sa att han måste kyssa henne – och också gjorde det – sa hon upp sig.

– Jag gjorde ingen grej av det eftersom jag tänkte att jag inte skulle komma någon vart. Då visste jag inte ens att begreppet sexuella trakasserier fanns, säger hon.

Amanda Swedsudde beskriver tiden som följde efter uppbrottet som en tung period.

Hon gick till en psykolog som sa till henne att ”är man en ung, snygg tjej i en mansdominerad bransch så får man ta att det är så här”

– Jag tänkte, hjälp ska mitt liv vara så här? Elektrikeryrket var ju det enda jag kunde och var utbildad till.

Hon började jobba som yrkeslärare och sedan ett år som elkonsult på Sweco med uppdraget att ansvara för det interna arbetet med jämställdhetsfrågor, en insats som hon prisades för. Sedan några år tillbaka är hon tillbaka som yrkeslärare på el- och energiprogrammet på Thorildsplans gymnasium och driver eget företag som föreläsare i jämlikhet, normer och machokultur, bland annat för byggchefer och blivande ledare inom samhällsbyggnadsbranschen.

– Utbildning är grunden för att kunna ha en rimlig diskussion som står över agg och kommentarer som att man är en manshatare för att man är feminist.

Med eleverna handlar det om att prata om de här frågorna hela tiden på ett naturligt sätt för att få flow. Som när vi jobbar i verkstaden till exempel. Det brukar bli jätteintressanta och roliga samtal. Det handlar om psykosocial arbetsmiljö som är minst lika viktig som den fysiska, kanske viktigare. Därför måste vi våga prata om det. Som det är nu lämnar många branschen för att de inte står ut.

Läs också:
Hon visar upp jobbvardagen på Instagram

Kan det vara så att man drar sig för att säga ifrån för att man inte vill vara jobbig?

– Absolut, men att låta bli att skratta med eller bara visa med blicken att man inte tycker att det är okej kan räcka ganska långt. Men de som har en trygg plats i gruppen på jobbet har större ansvar att säga ifrån.