Fossilfritt bygge kräver nytänk av installatörerna

Publicerad 30 apr 2021, 06:00

Förskolan Hoppet i Göteborg ska bli Sveriges första nästintill fossilfria bygge. Eftersom det inte finns helt fossilfria ventprodukter har entreprenören Ventab hittat andra sätt att minimera klimatbelastningen, som nya metoder, material och återbruk.

Nya byggreglerna ritar om kartan för hur energiprestandan ska räknas
”F-ventilation har dykt upp som en dark horse”

Experten reder ut hur det är med kvaliteten
Vågar vi installera lågprisfilter?

Förskolan Hoppet på Hisingen ska stimulera innovation, generera kunskap och skapa bättre förutsättningar för fossilfritt byggande. Målet är att så långt det är möjligt bygga en förskola med fossilfria material och metoder. Det gäller hela livscykeln från råvaruuttag till byggarbetsplats och drift. 

– Det är en stor utmaning som kräver helt nya material, metoder och processer, konstaterar David Steen, projektledare på Ventab, som är ventilationsinstallatör i projektet. 

Inom ventilation saknas helt fossilfria material så Ventab har fokuserat på metoder och lösningar. Det har bland annat inneburit att minimera transporter i alla led samt mängden material som används. 

David Steen, projektledare på Ventab.

”Den största utmaningen har varit att hitta återbruk. Många äldre produkter kan innehålla miljöfarliga ämnen som gör att de fått väljas bort.”

David Steen, projektledare på Ventab.

Under projekteringen har klimatpåverkan av olika material, produkter och system utvärderats. 

– Klimatpåverkan har sedan tillsammans med andra faktorer som funktion och kostnad fått styra valen, säger David Steen. 

Traditionella spirorör ersätts med mineralullskanaler, som i stället för metall främst består av glas, sand och soda. 

– Med dessa kanaler slipper vi både utvinna nya råvarumaterial och tillverkningsprocessen för plåt. De sparar på så vis stora mängder koldioxid, säger David Steen.

Minerallullskanalerna av fabrikatet Climate Recovery har aluminiumfolie både invändigt och utvändigt. Kanalerna fungerar som ett förisolerat system och kommer att användas i storlekarna 315 millimeter och mindre. Det innebär ungefär hälften av det totala ventilationssystemet i förskolan.

– Det finurliga är att minerallullskanalerna levereras plattpressade och vakuumförpackade i 2,4 meters längder. Därmed får vi med betydligt mer kanaler under samma transport. Vi får med nästan alla kanaler i en transport, i stället för fem, sex, säger David Steen.

Förisolerade kanaler gör även att Ventab kapar arbetsmomentet med att isolera kanalerna i efterhand. 

Hållbarheten är dock inte densamma som för traditionella kanaler.

– Stålkanaler håller i all evighet. Livslängden för minerallullskanalerna är 25–30 år. Dessutom är de väldigt ömtåliga. Det gäller att tänka till både vid transporten, montaget och att teknikdiscipliner efter oss inte gör hål för då får vi byta ut den längden.

Jarl Bengtson från Climate Recovery demonstrerar hållbara kanaler för Ventabs (fr v) Mikael Holmstedt, Bo Sjöfjord och Bo Malmström. Foto: Sören Håkanlind
Jarl Bengtson från Climate Recovery demonstrerar hållbara kanaler för Ventabs (fr v) Mikael Holmstedt, Bo Sjöfjord och Bo Malmström. Foto: Sören Håkanlind

Byggherren Göteborgs stads lokalförvaltning har som krav att varje teknikdisciplin ska använda minst en återbrukad produkt. Ventab kommer att använda återbrukade kanaler och olika typer av luftdon.

– Den största utmaningen för oss har varit att hitta återbruk som lämpar sig för objektet. Många äldre produkter kan innehålla miljöfarliga ämnen som gör att de fått väljas bort, säger David Steen. 

– Vi kan utan problem använda “dumma” takdon, som inte har någon elektronik i sig utan bara ska blåsa ut luft. Kanaler är svårare eftersom det finns höga krav på renhet och täthet för dem.

Andra knäckfrågor är vem som tar ansvar för demontering och lagerhållning samt säljer de återbrukade produkterna? Och hur hanteras garantier exempelvis om det finns förslitningsskador? Det är också ofta svårt att få dokumentation på material som utgått ur sortimentet.

– Vi måste skapa förståelse hos kunden för att kostnaden förskjuts från material till arbete. Att återbruka betyder inte att det blir billigare. Vi tar bort en kostnad för inköp, men ersätter och kanske fördubblar den med timkostnaden för montören som ska demontera, rengöra och sätta upp materialet igen.

David Steen är övertygad om att det snart kommer att finnas leverantörer som specialiserat sig på återbruk av bygg- och installationsmaterial. 

– Det kommer att bli som loppis fast för vent- och rörprodukter. Vi kan gå dit och peka på vad vi vill ha. 

– I framtiden ser jag att största käpparna i hjulen för återbruk är ekonomi, osäkerheten kring skicket på materialet samt att slutkunden vill att vi ska använda nya produkter.

En stor del av förskolan är byggd i massivt limträ. Foto: Sören Håkanlind
En stor del av förskolan är byggd i massivt limträ. Foto: Sören Håkanlind

Ur slutkundens perspektiv finns också estetiska begränsningar för återbruk. 

– Brukarna vill ha i regel ha nytt och fräscht. Alla vill inte ha missfärgade don, som har blivit gula av solljus. Det blir inte snyggt att varva don med olika färgnyanser. 

David Steen tror ändå att det kommer bli vanligare med återbrukade produkter i projekt framöver, framför allt om fler stora beställare börjar ställa krav på det.

– Jag tror att många beställare och entreprenörer fått upp ögonen för att använda befintliga material genom återanvändning från rivnings- och ombyggnadsprojekt. Möjligheterna förbättras om återbruket redan är med i projekteringen. Just nu befinner vi oss i ett teststadium, som vi får utvärdera. Vi måste se till att det blir enkelt, kvalitetssäkert och inte för dyrt.

För att minska sin klimatpåverkan i förskoleprojektet använder också Ventab HVO, en sorts biodiesel, till alla transporter. Till hjälpmedel och redskap används samma bränsle eller el. 

– En annan sak är att vi inte ska avropa smågrejer hela tiden utan beställa stora lass. Vi har också försäkrat oss om att vi kan skicka tillbaka material som inte används i projektet till leverantörerna. Och när vi monterar försöker vi att använda allt material som är på plats för att det ska bli så lite spill som möjligt. 

Liksom andra ventilationsfirmor får Ventab i en del projekt helt eller delvis använda montörer från underentreprenörer. De kanske bor i Karlstad och jobbar måndag till torsdag. 

Personräkning och väderprognoser styr ventilationen
I Vilhelmina Folkets hus kunde Ecoclime installera alla sina energisparande lösningar

– I det här projektet har vi bara Ventabfolk och vi valde de två montörer som bor närmast bygget, Den ena montören kan se förskolan från sin balkong, säger David Steen med ett skratt.

Praktiskt handhavande med Ventabs Mikael Holmstedt, Bo Sjöfjord, Bo Malmström och instruktören Jarl Bengtson från Climate Recovery. Foto: Sören Håkanlind
Praktiskt handhavande med Ventabs Mikael Holmstedt, Bo Sjöfjord, Bo Malmström och instruktören Jarl Bengtson från Climate Recovery. Foto: Sören Håkanlind

Projektfakta

  • Lokalförvaltningen i Göteborgs stad ska utreda och så långt som möjligt bygga en fossilfri förskola som ska stå klar 2021. Det är ett undersökande byggprojekt som prövar sig fram med olika processer och material och ett led i att skapa förutsättningar för att nå stadens mål om att bli en klimatneutral stad år 2050. Målet är att fram till dess minska sina konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser med 75 procent. 
  • Byggherre: Lokalförvaltningen i Göteborgs stad
  • Totalentreprenör: Derome
  • Byggentreprenör: RA Bygg
  • VVS-projektör: Ingenjörsbyrån Andersson & Hultmark
  • Elprojektör och miljöstöd: Bengt Dahlgren
  • Installationssamordnare: Time IT
  • Vent- och styrinstallatör: Ventab
  • VS-installatör: Installationsbolaget
  • Elinstallatör: El Otto