3 skäl till finska handduschens frånvaro i Sverige

En självklarhet i Finland men i Sverige rynkar många på näsan åt handduschen – trots att den skulle minska användandet av toalettpapper och vara behändig vid menstruation. Forskaren Josefin Persdotter har djupdykt i frågan.

Josefin Persdotter, sociolog, har ett pågående forskningsprojekt där hon jämför finska och svenska toalettstandarder och dess effekter. Huvudfokus är vid menstruation men även andra typer av hygienbehov.

fler teorier om finska handduschen
Men vad är det här för lattjo liten pryl?

Om det nu ändå mot förmodan ska installeras en handdusch – kolla in denna fråga
Behöver man ha golvbrunn på en liten gästtoalett med bara wc och tvättställ? 

– Under mitt arbete fick jag nys om att Finland har den här handduschen i badrummen. En enkät jag gjorde visade att folk hade ganska många små vardagliga problem som skulle kunna lösas med handduschen, berättar Josefin Persdotter.

Till exempel vittnade kvinnor som använde binda om en känsla av obehag samt en slajmig, störande upplevelse. Dessutom tvingades många kvinnor använda mycket mer toalettpapper under menstruationen.

– Det upplevdes också besvär med lukt som många oroade sig över. Det hanterar man ju ofta med att duscha – men då måste man ju duscha hela kroppen, säger Josefin Persdotter. Några av deltagarna i enkäten mindes lyckligt lägenheter som de hade haft där duschen gick att nå från toaletten vilket underlättade hygienbestyren.

Men varför är då denna rengörande produkt inte så vanlig i Sverige?

Josefin Persdotter är inte färdig med sitt forskningsprojekt än, men här är vad hennes efterforskningar hittills tyder på. 

1. Badrum inne senare – bättre teknologi

Finland – i snitt – fick wc och badrum inomhus 20 år senare än Sverige och då fanns mer lätthanterliga kranar på marknaden. Dessutom tycks finländare generellt ha byggt mindre badrum med kortare avstånd mellan toalettstol och tvättställ. 

Först kom den så kallade Aravakranen, en blandare med lång pip som gick att använda både över handfat och wc, och sedan senare i slutet på 60-talet infördes handduschen. 1972 kom den med engreppskran.

2. Mindre badrum – kortare avstånd mellan wc och tvättställ

Josefin Persdotter menar att det kan vara så enkelt att det längre avståndet mellan badrumsmöblerna åtminstone delvis kan förklara svenskarnas motstånd mot handduschen. ­Beteenden är ju som bekant inte så enkla att förändra, och sådana strukturella hinder kan ha stor effekt.

– När jag själv har berättat att jag varit i Finland och uppskattat handduschen i offentliga miljöer har folk reagerat med förvåning och tyckt att det är ohygieniskt och äckligt, säger Josefin Persdotter.

3. Finsk tv-reklam om handduschen

En annan bidragande orsak till handduschens popularitet i vårt grannland kan ha att göra med att att Finland som enda land hade tv-reklam redan på 70-talet vilket gjorde att marknads­föring kring handduschen nådde väldigt långt.

I Sverige har inte produktreklamen haft samma effekt. Oras hade på 90-talet en marknadsföringskampanj där man försökte sälja handduschen med sloganen ”Lubbe Nordström skulle ha jublat”. Företaget åsyftade reportageserien Lort-Sverige från 1938 om de bostadssociala bristerna i det svenska samhället.

Läs också:
Får jag dra ett rör genom en duschvägg?

– Då sa man ju lite grann att svenskar är äckliga. Jag är inte så förvånad att den inte funkade, det var nog ett marknadsföringsmässigt felsteg, anser ­Josefin Persdotter.