Logga in

Nya Teknikhandboken 2025: ”Vi har gjort ett stort omtag”

Publicerad
8 dec 2025, 05:00
| Uppdaterad
5 dec 2025

VVS-experten Björn Wettervik är inte avundsjuk på nya rörmokarlärlingar i branschen i dag som måste ha en mycket större bredd än vad man behövde tidigare. Men till hjälp finns Teknikhandboken som nu kommer med en ny version.

avsnitten i teknikhandboken alla borde läsa
”Det görs alldeles för mycket fel vid montering av säkerhetsventiler”

Läs också:
Vilken höjd ska en vägghängd wc monteras på?

Teknikhandboken har precis kommit ut med en ny version och det är debutmedverkan för Installatörsföretagens VVS-expert Björn Wettervik. Han fick mer eller mindre kasta sig in i arbetet med uppdateringen när han började på Installatörsföretagen i mars i år.

– Det var oerhört skrämmande, skrattar han och menar att boken är så respekterad och inarbetad i hela branschen att det är ett tungt ansvar.

Logisk struktur och tydligare avsnitt i nya upplagan

Det var dock inte skrämmande länge, tack vare ett nära samarbete med en av bokens initiativtagare, Rolf Kling.

– Men det var lite tungjobbat, det är ju en bok där avsnitten har byggts på. Vissa grejer förstod man inte riktigt var de kom ifrån, och vi har därför gjort ett stort omtag, säger Björn Wettervik och tar som exempel upp tappvattenavsnittet som han upplevde som splittrat. 

Helt plötsligt stod det om VVC fast det inte var under rätt rubrik.

Så nu har vissa ämnen flyttats till mer logiska avdelningar.

Mått och montering mest användbart i fält

Björn Wettervik kan säga vilket avsnitt som är mest nyttjat av VVS-montörerna utan det är väldigt individuellt utifrån hur länge man har jobbat, vad man har haft för källor för lärande.

– När man kommer ut i arbetslivet tycker man att det är så många som kan så mycket och man lyssnar gärna på alla, men det är inte säkert att alla har rätt i alla lägen, säger han.

Då är Teknikhandboken en bra kompis att ha med sig. Björn Wettervik beskriver den som ett hopkok av lagkraft, branschrekommendationer och hur branschen bör och brukar göra.

Det avsnitt i boken som han själv har haft mest nytta av är Mått- och monteringsavsnittet, dels när han jobbade som rörmokare och projektledare mellan 1993 och 2015 och framförallt som konsult.

– Ofta är det ju bra att ha något skriftligt att visa upp, exempelvis varför man har valt att klamra på ett visst avstånd, säger han.

Teknikhandboken är också bra att ha om man jobbat som servicemontör, och kanske jobbat med samma saker och sedan hamnar på något man inte gjort på länge.

– Då behöver man fräscha upp minnet och kan gå in och titta i boken, om var man bäst placerar en cirkulationspump till exempel.

Inom vilka komplicerade områden inom VVS i dag skulle Teknikhandboken kunna vara mer till hjälp?

– Någonting som ofta diskuteras, som kanske inte är rörmokarens fel ursprungligen, är vattenkvaliteten i värmesystem, hur man ska lufta ur på bästa sätt och så vidare, det är en djungel.

Företagslogga på teknikhandboken fick snurr på försäljningen

Rolf Kling är en av männen bakom Teknikhandboken VVS. Han tyckte 2004 att det behövdes en bok i branschen och hade sneglat på Norge som hade en sådan bok. Dock tyckte han inte att den boken skulle hålla för svenska mått. Tanken var att den skulle bli rörmokarens bästa vän, att man skulle kunna ha den med sig överallt i fickan på verktygsbyxan.

Det var mycket om och men innan Rolf Kling fick ut boken och till en början var den ingen självklar succé. Det var först när man fick idén att sälja den med företagstryck som de fick snurr på det. Storkoncerner som Bravida kunde alltså beställa boken med sin företagslogga och då fick de snurr på det.

I dag har den hög status och används till och med i domstolsförhandlingar.

I uppdateringen av Teknikhandboken VVS har området utvecklats, men det är fortfarande inte speciellt djupt.

– I Teknikhandboken nämner vi saker så att man själv ska kunna forska vidare, säger Björn Wettervik och poängterar att man kan inte få med allting i hela boken, då skulle den bli tjockare än Bibeln.

Andra avsnitt som utvecklats under de senare åren är exempelvis det om säkerhetsutrustning som är ett stort ämne med många förhållningsregler.

– Det är till exempel väldigt svårt att hålla i huvudet hur många böjar det är tillåtet att ha på en skvallerledning.

Komplexare system kräver tydligare riktlinjer

Björn Wettervik tror att Teknikhandboken har blivit en sådan succé eftersom systemen blir mer och mer avancerade.

– När jag började som lärling 1993 var det järnsystem för värmen, ibland koppar. Det började väl i och för sig komma tunnväggiga stålrör som man drog med klämringskopplingar i stället. Men man lödde koppar och det fanns inga plaströrssystem, berättar Björn Wettervik.

Men nu har det hänt hur mycket som helst, anser han. Systemen är mer komplexa, det finns mer material.

– Man måste luta sig mot regler. Man kan inte dra avloppsrör och sätta en klammer var tredje meter och använda ett annat smörjmedel än vad monteringsanvisningarna säger för helt plötsligt började de glida. Man behöver veta de avstånden, det går inte att bara lita på magkänslan som många förr var väldigt duktiga på. Det funkar inte med de nya materialen.

Därför är teknikhandboken viktigare än någonsin

Han är inte avundsjuk på dagens ungdom som behöver ta in en mycket större bredd samtidigt. De jobbar med plastsystem på ett sätt och så ska de helt plötsligt pressa stålrörssystem och måste veta vilken back det är för att det är ett speciellt sorts system.

Läs också:
Teknikhandboken: ”Anger höjder och mått för genomföringar”

– Och sedan ska de på ett annat plaströrssystem som har en helt annan infästningsmetod och andra klamringsmått enligt installationsanvisningarna.