Återställde 30-årigt ventilationssystem till original – sparade 450 000 kWh/år

Systemen för värme och kyla kämpade mot varandra i den 30 år gamla kontorsgallerian. Efter nollställning till originalet förstod driftoptimeraren vad felet berodde på.

Energikonsulten och driftoptimeraren Daniel Strand hade i uppdrag att se över driften av en kontorsgalleria i norra Sverige. När han gick igenom fastigheten, som är ansluten till både fjärrvärme och fjärrkyla, upptäckte han ett stort energislöseri.

”Det är sällan svårt att spara energi. Det finns många lågt hängande frukter – som att stänga av kylbatterier som går konstant…”

Daniel Strand, driftoptimerare

– Ventilationsaggregatet LA154 BV låg på hela 21 grader för tilluft, och det fanns bristfälliga värden och inställningar i flera av fastighetens system och funktioner. Detta fick systemen att motverka varandra, särskilt kylan som gick året om och kämpade mot värmen, säger Daniel Strand.

För att gå till botten med problemen letade han upp originalritningarna för installationerna i det 8 000 kvadratmeter stora huset. Det var viktigt att förstå hur de som uppförde byggnaden för 30 år sedan hade tänkt.

– Det här är en komplex fastighet med mycket teknik, en lyxkåk, och de som byggde hade mycket pengar. Så det finns extremt mycket styrning för värme, kyla och ventilation. Vi behövde förstå hur det driftades från början, säger Daniel Strand.

FTX-aggregatet med vätskekopplad återvinning (LA154) är ursprungligen designat för en tilluftstemperatur på 16 grader. Luften värms sedan till 19 grader via eftervärmningsbatterier på varje våningsplan. Men under årens lopp hade olika driftansvariga plockat bort flera eftervärmningsbatterier. I stället ökade tilluftstemperaturen.

– Vi funderade på varför batterierna tagits bort? Förmodligen var det för att öka luftflödet vid ombyggnationer på våningsplanet. Det funkade okej så länge man körde med varm tilluftstemperatur, men det blev varmt på fel sätt, säger Daniel Strand.

För att han och kollegorna skulle förstå mer nollställde de hela husets system till originalet. Därefter justerade de cirka 1 000 parametrar för ventilation, zonstyrning, kyla och värme. De la också till några nya styrfunktioner som passade i systemuppbyggnaden.

– Vi satt två kvällar och ställde om allt – från rumsreglering till styrning av aggregat. Efter det såg vi problemen tydligare, säger Daniel Strand.

Den höga tilluftstemperaturen drog förstås mycket energi. Dessutom var flera av de vätskeburna värmeåtervinningsbatterierna igensatta och ur funktion. Det gjorde att ventilationsaggregaten tog uteluft rakt in. På vintern kunde det leda till uppvärmning från minusgrader till 21 grader.

Ett annat problem var att huset ofta värmdes och kyldes samtidigt. För att åtgärda det lade Daniel Strand till flera olika pumpstopp. De ser till att kylan inte körs när det är kallt utomhus eller att värmen körs när det är varmt ute.

– Förr gasade de på med allt hela tiden, men nu har vi satt in funktioner som gör att värme och kyla inte kan jobba mot varandra, säger han.

Åtgärderna har lett till stabilare inomhusmiljö och stora energibesparingar för huset. Tidigare drog det cirka 1 400 000 kilowattimmar (kWh) per år. Det har nu minskat till 950 000 kWh/år, alltså en besparing om 450 000 kWh/år. Och arbetet fortsätter.

– Framöver ska vi uppgradera styrningen ännu mer, bland annat byta zonstyrningar och rumsstyrning. Då kommer energianvändningen att minska ytterligare, säger Daniel Strand som även sparat energi i många andra hus.

– Det är sällan svårt att spara energi. Det finns många lågt hängande frukter – som att stänga av kylbatterier som går konstant, och få till allt så att det blir som det egentligen ska vara, tillägger han.