Bytte ventilation från F till FX: ”Det värsta läckage jag sett”

Uppgraderingen från F- till FX-ventilation i 1960-talshuset bjöd på flera överraskningar för installatören. Det som från början handlade om bytet av fläktaggregat blev till något mycket mer omfattande.

Byte från F- till FX-ventilation var en viktig åtgärd när bostadsrättsföreningen Bofinken i Solna ville förbättra energiprestandan i sina sex hus byggda på 1960-talet. Men när installatören började arbetet uppdagades ett avsevärt större renoveringsbehov än väntat.

”Det är bra att få ordning på problemet. Vi vill ju spara energi här.”

André Eklund, Enstream

Mer om ventilation:
Ska man välja FX eller FTX?

Läs också:
Då ska man inte välja roterande värmeväxlare

– Vi mätte flödet genom fläktarna och såg att de drog väl över 2 000 liter per sekund. Det var alldeles för mycket. Flödet här borde vara mellan 1 300 och 1 400 liter per sekund, säger André Eklund, vd för Enstream.

Han anade direkt att det höga flödet kunde bero på läckage. När han och kollegorna tittade närmare på ventilationskanalerna blev föraningen bekräftad.

– Det är nog det värsta läckage jag någonsin har sett. Läckfaktorn var cirka 40 procent. Normalt är den runt 10 procent, säger André Eklund och förklarar hur han tror att det blivit så:

Vid rensning av kanalsystemet under årens lopp har personer krupit in efter bästa förmåga – legat och klivit på kanalerna. Det har gjort att plåten tryckts ner, vilket efter hand orsakat glipor mellan plåtarna.

Utöver byte av fläktaggregat blev det nödvändigt att riva ut alla plåtkanaler och dra nya. För bostadsrättsföreningen sköt kostnaderna i höjden.

– Det blev en chock för oss och jag arbetar fortfarande med att ta reda på vems ansvaret är för att det blivit så här, säger föreningens ordförande Tadeusz Tad Gruber.

Renoveringen av de sex flerbostadshusen, med 350 lägenheter, betalas delvis med hjälp av ett EU-bidrag om 60 miljoner kronor. Det ska täcka även fasadrenovering, nya fönster och tilläggsisolering. För att få bidraget krävs en rejält minskad energianvändning.

– Det fanns egentligen inget annat val än att byta ut kanalerna. Annars hade vi inte klarat kraven, säger Tadeusz Tad Gruber.

André Eklund håller med om att det var dags att ta tag i problemet. De tidigare fläktarna var jättestora. Troligen hade de bytts ut någon gång och då tog man i så det knakade, i stället för att ta reda på varför så mycket luft behövde dras ut ur huset.

– Det är bra att få ordning på problemet. Vi vill ju spara energi här, säger han.

Borde inte det överdrivna flödet i fläktarna uppdagats tidigare, vid till exempel obligatorisk ventilationskontroll, OVK?

– Nja, vid en OVK ser du bara luftflödet i lägenheterna och det har nog varit jättefint. Flödet vid fläktarna är något helt annat och kräver separat mätning och driftkontroll, säger André Eklund.

De gamla fläktarna på vindarna är nu borta, alla kanaler utbytta och hustaken isolerade med ny lösull. De nya FX-aggregaten sitter på taken som även försetts med flera nya serviceluckor.

André Eklund öppnar en dörr på ett aggregat och visar frånluftsvärmepumpen med sina kyl- och värmebatterier. Att ha allting samlat här på taket var inte det enda alternativet. En konsult föreslog att ha värmepumpen i källaren och enbart ett traditionellt frånluftsaggregat på taket.

– Men vi tyckte det var bättre att ha allt samlat på taket. Då slipper man värmeväxling i systemet. Den sker i stället direkt här i maskinen och då ökar värmepumpens effektivitet med cirka 15 procent, säger André Eklund.

För att kunna ha värmepumpen på taket krävdes dragning av rör för vätska hela vägen upp. Den mest praktiska dragningen blev via hisschakten, men det var inte självklart att få det accepterat.

– Man vill inte alltid ha vätskemedia i hisschakt på grund av risken för läckor. Därför har vi byggt in de här rören, som ett schakt i schaktet. Vid en läcka rinner vätskan ut i botten nedanför hissen, säger André Eklund som också berättar att installationen i hisschakten utfördes från hisstaken. 

Ett annat val:
Brf lämnar fjärrvärmen: ”Bergvärme det solklara alternativet”

Uppgraderingen av ventilationen har blivit mer än dubbelt så dyr som i den ursprungliga budgeten. EU-bidraget täcker inte längre hela renoveringen, utan föreningen får skjuta till egna medel. Men det är värt det, tycker Tadeusz Tad Gruber.

– Vi hade ett F i energikartläggningen och ventilationen har en stor del i det. Nu siktar vi på bättre klassning, säger han.