Sommarstugan får vattentoa – spolar med vatten man redan använt

Grundvattenbrist på ön – hur gör man då om man ändå vill ha en wc? Man installerar ett reningsverk och pumpar tillbaka och återanvänder det tekniskt renade vattnet. 

En inramad skylt i 30-talsköket signalerar ”Vattenbrist – diska aldrig under rinnande vatten”. Familjen som använder den gamla sportstugan på Runmarö i Stockholms mellanskärgård som fritidshus är mycket noga med sin vattenkonsumtion – något som deras senaste projekt på sjötomten vittnar om.

Mer om enskilda avlopp
Koppla inte backspolningen till avloppet

Läs också:
Quiz: Har du tillräcklig koll på enskilda avlopp?

Här ser det prydligt ut men bara för några veckor sedan var det uppgrävt kaos där gullvivorna nu svajar i vårvinden.

– När Värmdö kommun gjorde en inventering av de enskilda avloppen på ön fick vi nedslag, berättar Katarina Swahn som har ägt huset tillsammans med sin man sedan 1995.

Trots vurmandet för att spara vatten var de lite trötta på Separetten med den tunga hanteringen och sugna på en wc. Nästa generation som tar över huset kommer kanske inte alls vara roade av att kånka runt på fulla Separettunnor. Nu när de ändå behövde installera ett nytt enskilt avlopp, skulle man inte kunna använda vattnet från minireningsverket till att spola i toaletten? I stället för att bara låta det rinna ut på backen?

”När man som grävmaskinist stöter på berg kan man ta en dialog med kunderna och vill de ha sitt reningsverk längre ner åker jag hem och hämtar en borrmast som jag har byggt själv och lägger på två ton sprängmattor.”

grävaren i projektet, mathias wikström

Och vid VVS-Forums besök står det faktiskt en sprillans ny Ifö-stol i sin förpackning i stugans allrum.

– Det kommer att bli helt annorlunda att ha en riktig vattentoa, särskilt på vintern! säger Katarina Swahn entusiastiskt när hon visar runt i huset.

Även i det lilla badrummet finns en skylt om att spara vatten.

– Jag ska göra tusen sådana skyltar, det kommer bli ännu mer aktuellt, säger hon och syftar på grundvattenbristen har blivit ett större problem de senaste åren.

Vi går ut och Katarina Swahn öppnar locket till det fyrkantiga reningsverket från Topas som sticker upp cirka 20 centimeter över mark. Bland virrvarret av slangar, rör och behållare finns flera fyrkantiga små bassänger varav en är benämnd slamtömning. Reningsverket är i sin tur kopplat till en annan tank på 1,3 kubikmeter med runt lock cirka tre meter från reningsverket. Det är i den tanken det tekniskt renade vattnet hamnar och som sedan ska pumpas tillbaka i en separat ledning till husets toalett för spolning. Ett femtiotal meter längre bort syns också toppen av den nya fristående fyra kubikmeter stora regnvattentanken. Från stupröret på huset är ett rör nedgrävt till den.

Läs också:
Fem saker att tänka på vid installation av enskilda avlopp

– Regnvattnet kommer vi främst att använda till växthuset, men också som stöd om det renade vattnet inte räcker till, säger Katarina Swahn.

Om avloppet skulle bredda, om något skulle gå sönder, finns också en bädd av infiltration och efterpolering. Det kommer också, i värsta fall, gå att använda brunnsvattnet till att spola i toaletten, men den lösningen kommer att nyttjas i undantagsfall.

Att gräva ner reningsverket och tankarna var egentligen inga konstigheter, men det var berg i marken och reningsverket ”väldigt högt, två meter”, enligt Mathias Wikström som varit grävare i projektet.

– När man som grävmaskinist stöter på berg kan man ta en dialog med kunderna och vill de ha sitt reningsverk längre ner åker jag hem och hämtar en borrmast som jag har byggt själv och lägger på två ton sprängmattor, säger Mathias Wikström.

Han skjuter med så kallad Simplexladdning vilket ger mindre vibrationer. Den metoden kallas för spräckning och inte sprängning, berättar han över telefon.

I detta fall slutade dialogen med familjen Swahn med att en spräckning genomfördes och reningsverket kunde sänkas ner ytterligare 80 centimeter i marken och det slapp bli en stor onaturlig kulle på tomten.

”Jag kör ju ner tunnan och så står jag väl med någon skopa.”

Katarina swahn

– Det är första gången jag är med och gör en sådan här installation med en tank som fångar upp vattnet och pumpas upp till toaletten som spolningsvatten för wc, säger Mathias Wikström.

Han tycker att projektet är intressant och att fler borde göra så här i och med de torra somrarna och det låga grundvattnet.

– Egentligen är det helt galet att spola bort skit med dricksvatten.

Och apropå skit så har familjen fått dispens att ta hand om slamtömningen själva. Katarina Swahn guidar upp till ett helt vanligt sopkärl, ett sådant som brukar stå utanför förortsvillor. Hon öppnar locket och blottar en metallplatta med två hål som är täckta med dukar av den sort man brukar använda till saftkokning.

Läs också:
De 5 vanligaste felen i enskilda avlopp

– Det här vet vi inte hur man gör än, men det får Topas guida oss i, säger Katarina Swahn och förklarar att slammet läggs i dukarna och så silas det av. Det som blir kvar måste komposteras i 18 månader. Vattnet som rinner ner hälls tillbaka i reningsverket.

Men då måste du forsla slammet från reningsverket upp hit till tunnan?

– Nej men jag kör ju ner tunnan och så står jag väl med någon skopa, kommenterar Katarina Swahn obrytt proceduren.

Inget är driftsatt vid vårt besök men inkommande vatten från tanken med det renade vattnet är framdraget upp till huset och röret ligger i en prydlig spiral i väntan på att kopplas in.

Läs också:
Cirkulärt avlopp: ”Helt vanliga toaletter i husen”

– Det är första gången vår rörmokare gör en sådan här installation, så han funderar fortfarande på exakt hur han ska lösa det, säger Katarina Swahn som också just nu behöver en elektriker för att saker och ting ska kunna fortgå.

Som det ofta blir i spännande installationsprojekt: Fortsättning följer.