Isoleringsveteranen har fått nog: ”Yrkesstoltheten sjunker”

Han har varit med i 40 år och sett yrket förändras på många sätt. Nu varnar isoleringsveteranen för utvecklingen i branschen.

Jan Larsson är vd på Hansson och Ekman Isolerings AB och har en lång erfarenhet som montör. Han har arbetat både med konventionella isoleringar i fastigheter och på industrisidan i snart 40 år och har sett det mesta. 

Läs också:
”Jag är trött på trånga schakt – kan jag påverka det?”

Läs också:
”Man får försöka vara en gummiman”

Han är kritisk till hur isoleringen fortfarande blir styvmoderligt behandlad trots att den borde vara högt upp på dagordningen i en tid där klimat, hållbarhet och energibesparing är ständigt omtalat. Det han ser ute på olika sorters uppdrag känner många isolerare igen sig i:

– Jag upplever många gånger att isoleringen inte är med i projekteringstänket. Man vill lägga på ordentligt med isolering i energispartider, det blir jättebra. Men frågan är om det är realistiskt det de föreskriver, vad är det för mening om verkligheten säger något annat, att man inte får plats med det man föresatt sig?

Källorna till frustration när man kommer ut och ser hur planerna krockar med förutsättningarna i verkligheten kan vara många.

– Ofta finns inte rätt plats för undertaken på grund av isoleringstjockleken, det blir inte tillräckligt fri höjd. Rören ligger för nära bjälklagen, schakt och slitsar är inte utformade för tjockleken och det går inte ens teoretiskt att få dit dem, säger han.

Jan Larsson minns isoleringen han la på 80-talet. Det kunde vara 20–30 millimeter han arbetade med. Nuförtiden är måtten uppe på 80–100 millimeter och fastigheternas installationsutrymmen har inte hängt med i förhållande till hur materialet har förändrats. Anledningen till det stavas enligt honom pengar.

– Varje kvadratcentimeter utrymme man kan få extra i nybyggnationer är värd en hel del medan installationerna anses sakna värde för marknaden, säger han.

Vad krävs för att förändra den inställningen?

– Skulle det bli så i framtiden att man helt enkelt kan förevisa att i den här fastigheten förbrukar vi inte mer än si och så många kilowatt och att det ger effekt på priset så kommer fler vara intresserade av att fullfölja åtaganden. Det måste synas, i dag finns negativa ekonomiska incitament som inte syns. En beställare kan betala pengar för något han inte får på grund av att ingen kontrollerar att handlingarna följs.

Han vänder sig i första hand emot projektörer som inte ser till att deras planer också är förankrade i verkligheten: ”det är som att beställa en stor fet Mercedes men till ett garage som bara klarar en folkvagn”. 

Men han är också kritisk till vad han ser som en sjunkande yrkesstolthet på det här området, där folk inte försöker göra något åt att det inte går att utföra isoleringsarbetet korrekt. Han tror inte att det finns många projekt som är hundraprocentiga i dag.

Läs också:
”Väggarna är för små för att vi ska få plats med våra installationer”

Kortsiktigt kan entreprenörer tjäna pengar på att inte göra något väsen av det men på lång sikt skadar det inte bara slutanvändarna utan själva branschen, varnar han. 

– De flesta vill göra rätt men det är lite obekvämt att tala om att det inte går. Jag upplever att många gånger så städar man undan avvikelserna och det kommer inte fram att det inte är rätt utfört. Man mörkar det. 

– Alla entreprenörer som håller på med isolering måste tala om att jag kan inte göra rätt här och det måste man göra på papper, skriva en inlaga, annars kommer det aldrig fram och blir något resultat.