”I böcker finns ingenting sådant här tidigare”

Publicerad 28 apr 2021, 12:00

Hallå där Peter Olofsson, chefredaktör för tidningen Energi & Miljö, som tillsammans med författaren Kjell E Genberg skrivit en deckare i VVS-miljö.

Rörmokeri är inte så vanligt i fiktionen om man bortser från en tv-spelsfigur som kanske inte har så mycket med branschen att göra egentligen?

– I böcker finns ingenting sådant här tidigare, det är fascinerande att ingen tänkt på att skriva någonting på det här viset. Men det kanske inte finns något intresse. När en författare ska hitta en hjälte så blir det gärna en privatdetektiv eller en polis eller så.

Läs mer om VVS-museet:
Svenskarna fick lära sig lägga rör – av engelsmän

Läs om samlingen på VVS-museet:
1800-talsbadkaret hade inbyggd kamin

Är du själv deckarfantast?

– Jag har nog varit det mer än jag är eftersom man aldrig har tid att läsa nu för tiden. När jag väl läser så är det inte de här nya författarna som man knappt kan namnet på utan lite äldre, 50-70-tal, som är av intresse för mig.

Hur fick du idén att skriva en kriminalroman med rörmokeri som tema?

– Jag kom med i en grupp som arbetar för att marknadsföra Sveriges VVS-museum och då kom det till mig att man skulle kunna skriva en bok om gammalt bös som de har på museet. Jag tycker att det är ett skojigt, intressant och viktigt museum men just att skriva en bok hade vi inte diskuterat egentligen, det bara blev så. Jag kontaktade Kjell E Genberg och vi började skriva.

Mordvapnet i boken är en kloppa, varför blev det just en sådan?

– Vi pratade om vad man skulle kunna välja på museet som skulle kunna användas för att slå ihjäl en människa. Huvudpersonen är en kvinna i 60-årsåldern som är tämligen späd och vi ville ha något som hon kunde använda på ett enkelt sätt. Då tyckte vi att det var spännande att ta något som många knappt känner till.

Så det var aldrig aktuellt med en rörtång?

– Skiftnycklar och rörtänger, det hade varit lite för enkelt och trist att ha som mordvapen. Men en kloppa, varför inte? Då får vi återuppliva handhavandet av dem även om de inte är direkt behövda av rörinstallatörer i dagsläget. Men den tillverkas fortfarande av åtminstone två företag som finns i Sverige vill jag minnas.

En tigersåg kanske hade varit något?

– Det blir lite för blodigt. Det kan man säga är en av grejerna med vår bok, att det inte är en blodig historia. Visst hamnar det lite blod på kloppan men det här är mer en småputtrig trevlig deckare där man till och med kan känna sympati för mördaren. Det är ett medvetet drag att det inte ska vara för mycket blod.

Testa dina kunskaper i vårt quiz:
Vad kan du om VVS-historia?

Boken utspelar sig delvis bland föremålen på VVS-museet men är det några VVS:are med i handlingen?

– Nej, det är inte några rörmokare med på det viset. Det kan bli till en uppföljare kanske. Det närmaste man kommer är intendenten och folket på VVS-museet som i boken pratar om verktygen och folket i branschen.