Undertryck och filtrering ska hindra smittspridning på nya sjukhuset

Publicerad 4 mar 2021, 06:00

2024 ska universitetssjuk­huset i Linköping stå färdigt med moderna lokaler och den senaste tekniken. Bland annat står smittsäkra och energisnåla ventilationslösningar på agendan.

Byggprojektet kallas Framtidens universitetssjukhus och har pågått sedan år 2010. Om ungefär tre år ska runt 80 000 kvadratmeter nya huskroppar stå färdiga. Och ytterligare 55 000 kvadratmeter äldre byggnader vara anpassade till modern sjukvård.

Pontus Franzén. Foto: David Lagerlöf– Numera känner man stället, säger Pontus Franzén, projektledare som varit med sedan starten.

Tillsammans med kollegan Niklas Petersson, byggledare för VVS, har de genomfört stora förändringar på sjukhusområdet. Byggnader har rivits, byggts på nytt eller moderniserats.

Läs också: De ansvarar för luften i operationssalen 

Planeringen har varit minutiös där mycket handlar koordinering och samordning mellan verksamheter, berättar Pontus Franzén. Byggverksamhet, och även sprängning, har kunnat genomföras utan att störa blåljustrafik och akutsjukvård. Men ingen hade kunnat förutse 2020-talets största händelse – en pandemi.

Niklas Petersson. Foto : David Lagerlöf– Vi har en tank med andningsoxygen som fylls på av en tankbil. Därifrån matas gasen via ett rörsystem till olika vårdplatser. När förbrukningen av andningsoxygen ökade med 250 procent så var vi tvungna att agera, berättar Niklas Petersson.

Så hålls coronavaccinet kallt från fabriken i Flandern till svenska vårdcentraler

En ny tank med 25 000 liter andnings­oxygen installerades vid sidan av den befintliga tanken. VVS-montörer utökade rörsystemet till en provisorisk intensivvårdsavdelning (infektions-IVA) där akuta fall av covid-19 vårdas. Detta för att antalet vårdplatser med andningsoxygen behövde byggas ut.

– För ett år sedan kände ingen till covid-19. I dag talas det ständigt om pandemin och är något som vi anpassar oss efter. Om fem år så är det troligen något annat. Sjukhusområdet är i ständig förändring, säger Niklas Petersson.

Dubbla tilluftsfläktar. Om den ena skulle fallera så växlar den andre upp och kompenserar en stor del av bortfallet. Foto: David Lagerlöf

På IVA-avdelningen är ventilationen speciellt utformad för att förhindra smittspridning. Det gäller inte i första hand covid-19, som i dag klassas som droppsmitta, men däremot en rad andra smittsamma sjukdomar. För att förhindra smittspridning skapas ett undertryck i lokalerna, där mer luft sugs ut än tillförs. Rummen bör vara så täta som möjligt utan håligheter i tätskiktet.

Den utgående luften sugs genom en filtreringsmodul på teknikplanet en våning ovanför. Här filtreras smittopartiklar innan luften släpps ut i det fria. Inte helt oväntat är filtreringsmodulen försedd med karaktäristiska gula varningsdekaler om potentiell smittorisk.

Sjukhusområdets ventilationsaggregat skiljer sig samtidigt åt beroende på ålder och syfte. Aggregaten för intensivvårdsavdelningen och exempelvis operationssalar, separerar från- och tillströmmar, helt och hållet berättar Pontus Franzén. Här finns inga roterande växlar, men istället batteriväxlare utan någon överströmning mellan systemen. Allt för att hindra smittspridning.

När pandemin var som värst ökade förbrukningen av andningsoxygen med 250 procent. En ytterligare tank med plats för 25 000 liter andnings­oxygen installerades. Foto: David LagerlöfI de äldre huskropparna från 1970-talet finns framför allt stora centralaggregat. De drivs via roterande växlar där frånluften hjälper till att värma upp tilluften, vilket alltså inte är optimalt för att stoppa smittspridning. Här finns även dubbla tilluftsfläktar som kan växla upp om den ena skulle fallera.

Under den pågående moderniseringen av sjukhusområdet byts många av de centrala ventilationssystemen ut mot mindre ventilationsaggregat. Dessa placeras på husets teknikplan och betjänar istället individuella våningsplan var för sig.

– Det finns flera fördelar med mindre aggregat. Dels är det mer energieffektiva och lättare att byta ut. Ett mindre aggregat som fallerar riskerar inte att få lika stora konsekvenser för verksamheten, säger Niklas Petersson. 

”Svensk Ventilations vd apropå forskarrrön om covid: ”Vi har redan tagit höjd för aerosolsmitta

Det mest iögonfallande ventilationssystemet används i Tinnerbäckshuset – områdets nybyggda psykiatriavdelning. Huskroppen är ett passivhus och ska därmed vara mycket energisnålt. 

Uppvärmning sker till största del genom att använda värme som alstras av utrustning och personer som vistas i huset. Därtill kommer solceller på taket. På våningsplan med kontor går kvällsdriften igång efter arbetstid varpå ventilationen varvar ner för att spara energi.

Huset har sitt eget moderna ventilationssystem. När vi besöker teknikplanet är kanalsystemet det som först fångar blicken. Kanalernas dimensioner är rejält tilltagna för att luften ska kunna färdas med en så liten energiåtgång som möjligt. 

Luften kommer in via ett uteluftstorn till aggregaten. Precis som med de centrala ventilationssystemen används en del av frånluften för att värma den ingående kalla luften.

– Att inte nyttja varmluft på drygt 20 grader vore slöseri ur energisynpunkt, säger Niklas Petersson. 

FAKTA

Universitetssjukhuset i Linköping

Foto: Sofia Andersson, M&FUniversitetssjukhuset i Linköping har cirka 6 000 medarbetare som erbjuder invånarna i Östergötland vård med spetskompetens inom flera områden. Bland annat är de ledande inom akutsjukvård, bilddiagnostik, patientsäkerhet och barndiabetes.

Universitetssjukhuset behandlar patienter i behov av högspecialiserad vård från hela sydöstra Sverige. Sjukhuset är speciellt utsedd riksenhet för behandling av avancerade brännskador och behandlar patienter i behov av könskorrigerande kirurgi från hela Norden.