Solfångarnas återkomst

Antalet installerade solfångare i Sverige har rasat. Men i Ystad tror man på solvärme och entusiasterna ser en framtid för solfångare i hela landet.

Tio minuters promenadväg från Bornholmsfärjans hamn tronar sportkomp­lexet Ystad Arena med till­hörande badhus, som invigdes i december 2016. De kubliknande byggnaderna med sina svartlackerade fasader sticker ut bland korsvirkeshus och logementsbyggnader.

Om man tittar noga och riktar blicken uppåt mot taket på en av byggnaderna skymtar man dem – de alltmer sällsynta solfångarna.

– Vi har verkligen inte varit duktiga på marknadsföring. Naturligtvis borde vi ha en skylt eller plakett som talar om att här finns 536 kvadratmeter solfångaryta som ger ystadsborna värme och varmvatten, säger Vinko Culjak, ansvarig för solvärmeanläggningen och fjärrvärmechef på Ystad Energi.

Om inte annat skulle ett diplom i entrén som talar om att Ystad Energi AB och Ystad Arena belönats med Solenergipriset 2017 sitta fint.

Läs mer: De fick årets solenergipriser

Det var Vinko Culjak som kläckte idén att installera solfångare på taket till Ystad Arena.

– Man hör hela tiden diskussionen om solceller, en diskussion som bara accelererar. Som fjärrvärmechef har jag funderat över hur vi kan få in solenergi i fjärrvärmesystemet. Jag tyckte det var värt att testa solvärme, med tanke på miljön och att det är ett bra sätt att jobba för framtiden.

Det blir ofta förvirring kring sol­energi. För att uttrycka det enkelt: Solfångare ger värme och varmvatten och solceller ger el.

Vi går förbi handbollsarenan, hemma­plan för Ystads välmeriterade handbollslag, och fortsätter via trappor upp till taket på Ystad Arena. Där glänser sex rader med blåskimrande paneler av 6 x 2,5 meter stora solfångare i solskenet.

De finsktillverkade solfångarna av märket Savosolar har en verkningsgrad på 87 procent, jämfört med 15–20 procent för solceller, har en effekt på 400 kW och levererar 400 MWh i form av både värme och varmvatten till Ystads invånare som är anslutna till fjärrvärmnätet.

Solfångarna är plana med antireflex­behandlat glas och absorbatorer av extruderad aluminium.

Till skillnad från mer traditionella absorbatorer med flera tunna aluminium- eller kopparplåtar med rör för värmebärarvätskan, består de här av tjockare aluminiumplåt med många små kanaler.

Investeringen för solvärmeanläggningen ligger på två miljoner kronor, utan en krona i ekonomiskt stöd. Pay-off-tiden är 10–12 år.

Nedanför oss ligger Ystad centralort och vid horisonten skymtar den sydskånska kustremsan.

– Om vi hade lyckats bygga upp en industri kring solfångare med allt från tillverkning till entreprenörer som jobbar med service med mera, då hade vi fått ner kostnadsnivån, säger Vinko Culjak och tillägger:

– Det är en fördel att koppla solvärmen till fjärrvärmen för då tar man tillvara all energi. Det finns exempel på överdimensionerade anläggningar där man inte har kunnat tillvarata solvärmen maximalt, exempelvis skolor som är stängda sommartid. Överproduktionen leder till att solfångaranläggningen hamnar i ”kokning” och kan då inte leverera någon energi den dagen. Hade de varit kopplade till fjärrvärmen hade all energi kommit till nytta, säger han och medger att produktionen på vintern i princip är noll. Energibortfallet ersätts med biobränsle i form av skogsflis.

Vi kliver in i arenans hjärta – undercentralen, som är ett varmt, kompakt rum där rör, värmeväxlare, expansionskärl, pumpar, reglerventiler, flödesmätare, tryckgivare och temperaturgivare trängs på det minimala utrymmet.

Vinko Culjak visar och förklarar:

– Då reglerutrustningen känner av att solen strålar och det finns tillräckligt med energi så startar en pump för solkretsen på taket. När önskad temperatur har uppnåtts går systemet till driftläge och då startar pumpen för fjärrvärmekretsen. I första läget startar systemet i retur, då värmen från solfångarfältet på taket används till att värma upp returvattnet i fjärrvärmenätet.

– När det finns tillräckligt med energi i solvärmekretsen skiftar undercentra­len till retur/framledning i läget då sol­fångaranläggningen levererar prima värme till fjärrvärmenätet.

I Danmark finns det fyra gånger fler solfångare än i Sverige. En vanlig förklaring till den svenska solfångardöden är att tidigare stöd till installation av solvärme upphörde den 13 december 2011. I Danmark gynnas solvärmen av höjd skatt på naturgas och krav på en minskning av naturgasen i fjärrvärmesystemen.

Några av de första solvärmeanläggningarna, som uppfördes på 1990-talet och 2000-talet, fick investeringsbidrag och EU-stöd.

Att bidraget försvann är inte den enda orsaken till att solfångare hamnat i skuggan av solceller i Sverige.

– Vi blev av med vårt oljeberoende genom att bygga kärnkraft och bygga ut fjärrvärme baserad på biobränsle. Men det skogsfattiga Danmark ersatte oljan med fossil naturgas, säger Jan-Olof Dalenbäck, professor i installationsteknik vid Chalmers Tekniska Högskola och sekreterare i organisationen Svensk Sol­energi.

Han menar att sol­fångartrenden i Danmark har förstärkts av fyra faktorer:

1. Danska fjärrvärmebolag har krav på sig att minska användningen av naturgas med två procent per år. Bygger de en solvärmeanläggning som svarar för tio procent av värmeleveransen kan de räkna det som att de minskat energianvändningen för de kommande fem åren.

2. Förutom de största, ägs danska fjärrvärmebolag av kunderna via samfälligheter. Installeringen av en solvärmeanläggning innebär att de enskilda kunderna inte behöver minska sin energianvändning lika mycket.

3. Det är bara Skåne, Karlstad och Gotland i Sverige som kommer upp i en liknande nivå av solinstrålning som Danmark. De danska fjärrvärmesystemen har lägre temperaturer, vilket innebär att solvärme har ett lite högre energiutbyte i Danmark än i Sverige.

4. Priset på anläggningarna har sänkts, allteftersom det byggs fler anläggningar.

I Sverige finns få, om några, tillverkare av solfångare i dag. Svensk teknikutveckling exporterades till Danmark på 1980-talet. De stora solfångarna som danskarna använder var från början framtagna i Sverige och utvecklades inom Byggforskningsrådets experimentbyggnadsprogram. Fram till år 2000 byggdes världens största solvärmesystem i Sverige. Men i dag är läget ett helt annat i vårt land.

Tillverkningen av svenska solfångare flyttade till Arcon i Danmark redan i slutet av 1980-talet. Tillverkningen av absorbatorer till solfångarna fanns kvar i svensk ägo ett tag, men klarade inte konkurrensen från bland annat tyska företag när marknaden för solvärme tog fart i Europa på 2000-talet.

– Den danska tillverkningen av solfångare har kunnat utvecklas genom att det funnits och finns en nationell marknad. De låga svenska elpriserna tillsammans med en mycket positiv utveckling för biobränsle i de svenska fjärrvärmesystemen, har i avsaknad av stöd gett små möjligheter att utveckla en motsvarande solvärmemarknad i Sverige. Vi har sett samma sak hända såväl inom den tidiga utvecklingen av vindkraft och solceller, det vill säga svensk forskning och utveckling har lett till affärer i utländska företag, säger Jan-Olof Dalenbäck.

Danskarna bygger stort, den i dag största anläggningen i Danmark består av 12 400 solfångare och har en yta på över 150 000 kvadratmeter solfångare, motsvarande 22 fotbollsplaner. Den täcker cirka 20 procent av fjärrvärmebehovet i Silkeborg, en jylländsk stad av Kalmars storlek.

Sammanlagt byggdes den danska solvärmen ut med 62 procent mellan 2015 och 2016 till 1,3 miljoner ­installerade kvadratmeter, och ytterligare 270 000 kubikmeter är projekterade.

Marstal Fjernvarme, på ön Ärö söder om Fyn, är en sådan ständigt expanderande dansk solvärmeanläggning, som först byggdes i en mindre skala på 8 000 kvadratmeter i nära samarbete med Arcon 1996.

Därefter har anläggningen byggts på i omgångar. 2003 blev den en dubbelt så stor anläggning på 16 000 kvadratmeter. 2012–2013 installerades ytterligare 15 000 kvadratmeter solfångare.

Lagring av solenergi har alltid varit en omdiskuterad fråga. När värmebehovet är som störst under vinterhalv­året lyser solen som minst. Marstal Fjernvarme var först med ett stort värmelager på 75 000 kvadratmeter.

I dag täcker solvärmeanläggningen 30 procent av fjärrvärmebehovet i Marstal.

När det gäller mindre solvärmeanläggningar i småhus så har intresset drastiskt minskat i Sverige. Varför?

– Styrande energikrav i byggnader i kombination med avsaknad av bidrag har en avgörande betydelse. De svenska solvärmesystemen utvecklades med syfte att minska vårt oljeberoende. Solvärmestödet infördes 2000 och var ett gemensamt initiativ från Energimyndigheten, Boverket och Svensk solenergi. Det här var under en tid då det fortfarande fanns en hel del oljepannor i småhusen, förklarar Jan-Olof Dalenbäck och tillägger:

– Stödet var prestandabaserat och ställde krav på certifierade produkter för att utveckla systemen, men intresset minskade när ROT-avdragen infördes. Under tiden har vi också fått energikrav i Boverkets Byggregler (BBR) med en systemgräns för köpt energi som lett till att biobränsle, som är det naturliga komplementet till solvärme, kräver ett väsentligt mer välisolerat och en därmed dyrare byggnad för att uppfylla kraven.

Politiken bakom dödsstöten mot solfångare, när bidraget togs bort 2011, är inte så enkel att förstå. Maud Olofsson (C) var energiminister och fick en skriftlig fråga i riksdagen från Jens Holm (V) om vad hon avser att göra för att regeringen ska leva upp till sitt vallöfte om ytterligare insatser för solvärme.

Maud Olofsson svaradeatt stödet för solvärme kommer att fasas ut ”då de senaste årens utveckling avseende kostnaderna för inköp och installation innebär att tekniken börjar bli konkurrenskraftig”.

Vi passar bollen vidare till dagens energiminister, Ibrahim Baylan (S), som låter sin pressekreterare Sami Mashai svara.

Varför togs stödet till solvärmen bort?

– När stödet till solvärme infördes senast handlade det om att sänka kostnaderna för ny teknik. Det var tydligt från början att det skulle vara frågan om ett tidsbegränsat stöd som fasades ut efter tio år. Då bedömde man att kostnaderna sjunkit så att stödet inte längre kunde motiveras, säger han till VVS-Forum.

Enligt energiministerns pressekreterare är det inte heller aktuellt för Socialdemokraterna med något nytt stöd till solvärme.

Men det finns andra som vill satsa på solvärmen.

– Solvärmen har, beklagligt nog kommit i skymundan av solelen, vilket är synd, då det finns stor potential. Det är också därför vi vill se ett planeringsmål för solvärme, precis som vi vill se ett planeringsmål för solel, säger Rickard Nordin, energipolitisk talesperson för Centerpartiet till VVS-Forum.

Han tillägger att partiet nyligen lanserade ett förslag om ”Grönt avdrag”, där solvärmen likställs med solelen.

– I stället för det krångliga solcells­bidrag som finns, med kötider på upp till två år och osäkerhet om pengarna kommer räcka vill vi vidga systemet och ge ett avdrag direkt på fakturan, precis som med ROT och RUT.

Så mycket sämre än vad situationen är i dag kan det inte bli, menar Lars Andrén, vd på Free Energy Sverige AB, leverantör av kombinationsanläggningar med både solfångare och värmepumpar.

– Nu har vi nått den absoluta botten för solvärme i Sverige. Det är ingen som vet varför bidraget till solvärme försvann 2011. Det kom som en klar överraskning och hade inte föregåtts av någon dialog med branschorganisationer, säger Lars Andrén.

– Bidragen till solceller är väldigt generösa i dag. Det borde finnas ett stöd för både solel och solvärme. Vi som jobbar med solvärme tycker att det är ett teknikområde som glömts bort. Potentialen är väldigt stor eftersom 75–80 procent av energianvändningen i ett småhus är värme och varmvatten, säger han.

Hur har Sverige kunnat gå från en av världens främsta solvärmenationer till ett land där få installerar solfångare?

– Jag har jobbat med solvärme i decennier. Sverige var duktiga på solvärme en gång i tiden, faktiskt världsledande under ett par decennier.När bidraget försvann 2011 försvann också marknaden och därmed förutsättningen att driva forskning, innovationer och lönsam tillverkning, konstaterar Lars Andrén, som trots allt är optimist:

– Solvärmen kommer tillbaka, säger han entusiastiskt. Några av våra bästa tillverkare och leverantörer har klarat nedgången och står rustade när det väl vänder, för det kommer det att göra.

Lisa Ossman gruppchef för avdelningen människa, teknik och solenergi på forskningsinstitutet Rise tror att solcellerna redan har slagit ut solfångarna.

– Det är mycket märkligt då det är två helt olika tekniker med olika fördelar, menar hon och tillägger:

– På villasidan ser vi fler system med kombination solvärme och värmepump som kan öppna för en ny marknad. Annars är det främst system med stort varmvattenbehov sommartid som är potentiella kunder. Jag hopas såklart att det får ett uppsving för solvärme är en robust, beprövad och bra teknik för att tillvarata värmen från solen, säger Lisa Ossman.

Intill stadens fjärrvärmeanläggning, inte långt från Ystad Arena, har Vinko Culjak sitt kontor. Han är säker på sin sak.

– Det enda som diskuteras i dag på den privata sidan är solceller och solel. Men här i Ystad är vi inte bara bäst på handboll, utan på solvärme också. Därför är vi extra glada över att kunna kombinera bägge sakerna på Ystad Arena, säger Vinko Culjak.

Fakta/Solfångare

> Solfångare omvandlar solens energi till varmvatten och värme, medan solceller omvandlar solens energi till elektricitet.
> Antalet installerad area för solvärme har minskat från cirka 30 000 kvadratmeter under perioden 2006–2008 till nästan noll i dag.
> De bästa solfångarna har en maximal verkningsgrad på nästan 85 procent. Motsvarande siffra för solceller ligger mellan 15–20 procent.
> Uppskattningsvis finns det cirka 15 000 solvärmesystem i Sverige, vilket är i samma storleksordning som antalet solelsystem.
> Fram till år 2000 fanns världens största solvärmeanläggning i Sverige. I dag finns den i Danmark och omfattar 156 000 kvadratmeter solfångare.