Varningen: Vattenskada i modulhus kan sluta med rivning

Publicerad

21 Oct 2026, 05:08

| Uppdaterad

19 Oct 2026

Bränder och vattenläckor kan få oväntat stor spridning i modulhus. Nu pekar försäkringsbolaget If på det gröna byggandet som en ”cocktail som innebär en mängd risker”.

De senaste åren har byggandet i den gröna omställningens tecken tagit ordentlig fart. Volymhus (också kända som modulhus) och konstruktioner i korslaminerat trä (KL) ökar kraftigt. En framfart som har sina baksidor, enligt försäkringsbolagen.

Läs också:
Nya byggmetoder kan ge nya vattenskador: ”Gäller att se upp”

Läs också:
Vattenledningen var dåligt isolerad – det nya modulhuset började röra sig

Lina Sundgren som är riskingenjör på If Skadeförsäkring i Malmö har de senaste tre åren jobbat mycket med vilka risker den gröna omställningen medför.

Traditionella byggnader i tegel, stål och betong är i regel mer motståndskraftiga än till exempel modulhus mot både vattenskador och brand. De har stommar som inte brinner och är lättare att torka ut vid vattenskador.

– Med det förändrade klimatet ser vi en ökning av exempelvis stormar och skyfall. Därför är den gröna omställningen viktig – men vi måste också göra detta smart. Och inte rusa för fort, framhåller hon och önskar sig en hållbar utveckling som också är robust.

”Vi flyttar bara problemet till förvaltningsledet”

Som det ser ut nu blir det främst hållbarhet under byggtiden.

– Tar vi inte hand om riskerna flyttar vi bara problemet till förvaltningsledet, anser Lina Sundgren och poängterar att man missar att göra en livscykelanalys som även beaktar hur länge de här byggnaderna står i jämförelse med mer traditionellt byggda flervåningshus.

Hon menar att försäkringsbolagen de senaste åren har fått många frågor om varför man ser utmaningar med vissa typer av konstruktioner, och att försäkringsbolag inte anses stödja den gröna omställningen.

– Detta håller jag inte alls med om – vi belyser riskerna som behöver hanteras. Vi är inte generellt emot träkonstruktioner, vi försäkrar ju dem i dag. Nya risker som identifieras behöver hanteras för att vi ska få ett hållbart samhälle på sikt.

Vatten och brand sprids i hålrummen

Hon tar som exempel upp bränder som skett senaste åren i flerbostadshus av volymhuskonstruktion. Hade det varit en så kallad robust konstruktion hade branden och vattenskadorna antagligen fått mindre spridning. De vertikala hålrummen, luftspalterna, som uppstår mellan modulerna gör att bränder – och vattenläckage – snabbt sprids på stor yta.

Problematiken är att det som förväntas bli en mindre brand/mindre skada leder till totalskada av byggnaden. Det är troligen alltså mest kostnadseffektivt att riva det och bygga nytt snarare än att renovera.

– När du har haft en brand eller vattenskada gäller det att komma åt de skadade delarna snabbt. Annars står träet i vattnet och det börjar mögla.

Tyvärr kan det ta tid, konstaterar Lina Sundgren. Polisavspärrningar, evakueringar och försäkringstagarens beslut om åtgärder kan fördröja hanteringen.

Branschorganisationen Svenskt Trä har i dialog med försäkringsbolagen skapat ett branschregelverk, en vägledning som har varit ute i snart ett år, för hur man kan förbättra robustheten i de här byggnaderna.

– Vägledningen rekommenderar till exempel att förstärka vindarna och förtäta de vertikala hålrummen i modulhusen, det tror jag kan minska i alla fall hur bränder sprider sig, säger Lina Sundgren.

Läs också:
”Ventilationskanaler sprider bränder på farliga sätt”

Vill se fler hybridlösningar

Själv tror hon att det som också behövs är hybridlösningar som konstruktioner med både trä och betong.

– Nu byggs risk på risk. Du vill ha massiv träkonstruktion och biobaserad isolering. Hur fungerar den med vattenskador och glödbränder? Och sedan sätter man solceller på ett brännbart tak. Och ett batterienergisystem med en brandrisk. Den här cocktailen innebär en mängd risker som behöver beaktas var för sig för att förhindra stora skador, säger Lina Sundgren.