Från vänster: , Jens Albrektsson, chef för kompetens och utbildning, Jan Siezing, vd och Anita Hagelin, ansvarig för Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl på Installatörsföretagen. Foto: Håkan Flank

Lärlingssystemet måste ses över

Publicerad: 24 november 2016 Text: Eva-Maria Fasth

LÄRLINGSUTMANINGEN. – Systemet är otidsenligt och måste ses över. Det anser Jan Siezing, vd på Installatörsföretagen efter VVS-Forums granskning av situationen för VVS-lärlingar där endast 55 procent i genomsnitt får en lärlingsplats i dag.

VVS-Forum träffar vd Jan Siezing, Anita Hagelin, ansvarig för Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl, och Jens Albrektsson, chef för kompetens och utbildning, på Installatörsföretagen, för att prata om lärlingssituationen som i dag är en av de hetaste frågorna i branschen.

Enligt Arbetsförmedlingen är VVS-montör ett bristyrke, det råder stor brist på VVS-montörer över hela landet. Samtidigt har elever från VVS- och fastighetsprogrammet uppenbara svårigheter att få lärlingsplats, innan branschprovet kan göras. I Arbetsförmedlingens så kallade Yrkeskompass är bedömningen att det på ett års sikt råder ”mycket liten konkurrens om jobben”.

Dagens lärlingssystem är en konstruktion som fack och arbetsgivare ligger bakom. När en lärling blir anställd tar VVS-företaget på sig ett utbildningsansvar och företaget ska skriva ett utbildningsavtal och ett anställningsavtal med lärlingen.

Är det acceptabelt att bara 55 procent får en lärlingsplats?

– Lärlingssystemet som sådant är otidsenligt. Skolan borde ta ett större ansvar, i dag lägger man mer än 25 procent av utbildningsansvaret på företagen, utan att staten skjuter till något. Resultatet ser vi nu – det fungerar inte, säger Jan Siezing.

– Det ser väldigt olika ut i landet, i vissa delar får 100 procent av eleverna lärlingsplats. De som får en lärlingsplats har ofta haft APL (arbetsplatsförlagt lärande) på samma företag. Därför borde eleven, skolan och företag ha ett bättre samarbete inför APL, säger Anita Hagelin.

– Jag tror man ska se 15 veckors APL som en anställningsintervju. Det är ju det APL är i praktiken, där eleven har en chans att visa vad hon eller han kan, säger Jens Albrektsson, som dessutom råder elever att välja olika företag för de tre APL-perioderna för att ytterligare öka sina chanser att senare få en lärlingsplats.

Går det att fortsätta med det lärlingssystem vi har i dag?

– Nej, vad skickar det exempelvis för signaler att inte kräva legitimation av yrkeslärare? Vad skickar det för signal att lägga det fjärde utbildningsåret hos en person som inte har någon pedagogisk kompetens överhuvudtaget? Inför ett branschprov på skolan, som man gör på ETG, Elteknikbranschens gymnasium, och skippa lärlingsåren ute på företag. Det är skolans ansvar att eleverna får en fullvärdig yrkesutbildning, menar Jan Siezing.

Installatörsföretagen kommer inom kort att ha möte med ett gymnasieminister Anna Ekström (S), som tidigare i en intervju med VVS-Forum menat att branschen ”borde ta sig en funderare” när det gäller lärlingssituationen.

Fler nyheter

Så funkar exoskelettet

19 nov 2020 | Mattias Mattsson, VVS-montör på Nytorps Rör, har testat ett exoskelett för att avlasta axlar och armar när jobbar han med tung borrning i bergvägga...