82-årige rörmokaren: ”Gör inget utan att ringa mig om ni är osäkra”
Klockan 07.00 bänkar sig Johnny Ehrling, 82, vid Skärgårdens VVS mötesbord med de andra montörerna. Han rycker in när det behövs – och får i uppgift att byta en värmekabel i ett gästhus. Där stöter han på ett oväntat problem.
Kopplingsmissen
Rörmokaren Johnny, 82, om värsta missen: “Jag blev rejält duschad”
"Toppen"
Rörmokaren Johnny om bästa vapnet mot trilskande kunder
ARTIKELN I KORTHET
Johnny Ehrling, 82, jobbar som montör på Skärgårdens VVS, där hans son är vd och två barnbarn är montörer.
Han får ofta ta hand om äldre vattenpumpar som det finns gott om ute i skärgården och är även den som rycker ut till krånglande oljepannor.
Kroppen håller fint tack vare att han har en bakgrund som skidåkare med tuff träning, men hur länge ska han fortsätta jobba? Och vilka jobb gillar han mest?
Det är en strålande sommardag när VVS-Forum hänger med en riktigt erfaren rörmokare ut på jobb i Roslagen – Johnny Ehrling, 82 år med drygt 60 år i branschen. Men först ska vi rulla in på Skärgårdens VVS kontor i centrala Åkersberga för lite förberedelser. I dag ska Johnny Ehrling hjälpa en familj att få ordning på vattnet till gäststugan där sonen bor. Vattnet fryser så fort det blir minusgrader ute och nu ska en ny, fungerande, värmekabel monteras.
Johnny hämtar den tunga kabelrullen på företagets lager och placerar den på arbetsbänken för att förse den med ändavslut, som hindrar vattnet från att tränga in i den. De andra montörerna är redan ute på jobb på öarna med företagets båtar, de har tre stycken. På Skärgårdens VVS jobbar bland annat Johnnys son Daniel Ehrling, som är vd, och Johnnys barnbarn, montörerna Sebastian och Lucas Ehrling.
– Jag älskar att åka ut på öarna men tar inga jobb från de andra anställda utan rycker bara in när det behövs. Är det exempelvis gamla vattenpumpar eller oljepannor som ska fixas ringer de mig, för det är jag bäst på. Jag ser direkt vad som är fel, säger han.

Trots att det inte alltid finns sådana jobb, eller akutjobb som de andra inte hinner med, är Johnny med på morgonmötet varje dag.
– Grabbarna vill att jag kommer. De frågar mig mycket och jag brukar säga till barnbarnen: ”Gör ingenting utan att ringa mig först om ni inte är hundra procent säkra”.
Johnny Ehrling är egentligen pensionär sedan länge men när hustrun gick bort för två år sedan började han jobba mer igen, på deltid.
– Det är jättekul. Jag brukar säga att det är min hobby. Varenda rött hus ute i skärgården har en vattenpump så det finns mycket jobb.
Han berättar om när han för länge sedan jobbade för Kungliga Djurgårdens Förvaltning i Stockholm. Och hur det var att jobba med rörmokeri inom Försvaret och Fortifikationsverket.
Han har också hunnit med att jobba som bilmekaniker och när hans tre morbröder och en moster flyttade till USA tog han jobb som sjöman för att kunna hälsa på sina kusiner. Då var han 18 år och resan till New York tog sju dagar. Numera ger han sig ut till havs med den egna segelbåten så ofta han kan.
– Jag och frugan var ute på sjön jämt så alla mina ungar är uppvuxna i en segelbåt.
Men hur är det med kroppen, håller den för jobbet med knästående och tunga lyft?
– Kroppen håller sig jävligt bra måste jag säga. Jag är gammal skidåkare och har fått träna ganska hårt. Jag brukade göra runt 2 000 knäböj i veckan och har väl en bra grundkondition. Men lite känns det i knäna ibland

Vi rullar in mot orten Svinninge, som tidigare var ett renodlat fritidshusområde men som numera är fullt av stora, nybyggda villor. Huset som Johnny ska jobba i är ett äldre hus som ligger uppe på en höjd med många trätrappsteg att ta sig uppför. Härifrån ser man långt ut över havet.
Mannen och sonen i huset tar emot och visar Johnny det utrensade, mycket lilla, diskbänksskåpet där kabelns ena ände mynnar ut.
– Jag trodde inte att kabeln skulle gå ända fram hit, muttrar Johnny och konstaterar att den nya kabeln måste dras från gäststugan som ligger högre upp, varifrån den gamla kabeln också ska dras bort.
Inne i gästhuset uppstår lite oklarheter om var kabeln kommer in. Johnny letar under diskbänken och i badrummet utan framgång. Efter ett tag berättar frun i huset per telefon att det finns en servicelucka i den lilla tamburen.
Där bakom gömmer sig kabeln bland rör och kopplingar. Sonen hjälper till att dra loss den gamla kabeln.
– Uppåt!, Uppåt! ropar Johnny.
Han kan inte få ner den nya värmekabeln i slangen eftersom serviceluckan är för liten. Han säger att han får återkomma och göra öppningen större. Förhoppningsvis kan han komma redan om ett par dagar, förklarar han och ringer upp arbetsledaren Kalle Witt för att rapportera läget.
– Att fixa en ny lucka på 30 gånger 50 är enkelt, men jag behöver lite mer tid, säger Johnny.
Han kämpar med att få ordning på kopplingarna och se till att allt är tätt så att kunden ska kunna slå på vattnet igen. En sitter som berget, Johnny sliter med en rörtång i varje hand.
När vattnet är på och allt håller tätt rullar vi vidare. Jag frågar vad han tycker om kunder som vill stå bredvid och prata medan han jobbar.
– Det gillar jag. De får gärna hänga över min axel så länge de inte ifrågasätter var jag gör, svarar han.
Vi åker genom grannorten Österskär. Johnny säger att det inte finns ett enda hus där som han inte har jobbat i.
De flesta kunder är trevliga, säger han. Det har hänt att han har fått ta över kunder som någon annan montör kommit på tvären med. Det har också hänt att han lämnat över en kund till någon annan av samma skäl. Men det är ovanligt att det uppstår problem.
– Där bor Bosse Parnevik, säger Johnny och pekar mot en stor vit herrgårdsbyggnad. Han köpte det billigt. Då var det ett riktigt vrak.

Fler som jobbar på öarna:
”Förutom de här två så vägrar alla åka ut i skärgården”
Tillbaka i Åkersberga åker vi ner till bryggan vid ån där firmans tre båtar ligger. Johnny kliver ombord på en av dem.
– Det är här jag trivs som bäst. Förhoppningsvis ska jag ut på en ö på fredag, säger han och ler brett.
Nu är det onsdag eftermiddag och arbetsdagen är över. I morgon ska han kolla upp ett värmesystem som blåser för fullt av någon anledning.
Hur länge har han tänkt att fortsätta jobba? undrar jag.
– Det blir kanske ett år till. Sedan får vi se. Men i sommar blir det inte mycket jobb för då ska jag ut och segla.
Johnny Ehrling
Ålder: 82 år
Bor. Radhus i Åkersberga
Gör: Deltidsanställd montör på Skärgårdens VVS där sonen Daniel är vd och barnbarnen Lucas och Sebastian är montörer. Var innan dess anställd på numera nedlagda Frödins rör i Åkersberga.
Intressen: Segling, umgås med barn och barnbarn.
Nyhetsbrev
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få nyheter, tips och bevakningar rakt ner i inkorgen