Återbruka bafflar: ”Då sprutar det ut damm överallt”

Installationsbranschen måste återbruka mer produkter, menar en av pionjärerna. Men vägen dit är full av lärdomar – som den då tio kylbafflar skulle rekonditioneras i en affärsgalleria.

Kylbafflar, ventilationskanaler och don är några av de saker som västsvenska företaget Kiwi-gruppen hjälper till att återbruka. Ett nyligen avslutat projekt handlade om att rekonditionera och återmontera tio stora kylbafflar i ett köpcenter i Göteborg. Där ställdes de inför en ny utmaning.

– Bafflarna rengörs med tryckluft och då sprutar det ut damm överallt. Det riskerade att trigga brandlarmet, så vi fick införskaffa en dammsugare och suga bort dammet i stället, säger Maggie Westberg, projektledare hos Kiwi-gruppen som erbjudit återbruk i ett år.

”Det blir inte billigare, men det här måste ändå vara framtiden för planeten – om vi ska nå klimatmålen. Vi måste hjälpas åt.”

 Maggie Westberg, projektledare hos Kiwi-gruppen

Läs också:
Därför är det läge att jobba med begagnat material

Finns sedan tidigare:
5 starka renoveringstrender

Arbetet sker mestadels på plats hos kunden. Projekten är skräddarsydda och därför blir det många nya lärdomar. En annan sådan är att beställare vill hålla nere tid och kostnader.

– Därför har vi inriktat oss på att erbjuda rivningar som inkluderar återbruk. För varför inte använda en grön rivning, när den kostar ungefär lika mycket som en vanlig rivning? säger Maggie Westberg.

Inför rivningen inventeras produkterna som valts ut för återbruk.

– Till exempel får det inte finnas hål i ventilationskanaler. Då måste man korta ner dem. Om en kanal är rostig kan den inte återbrukas, säger Maggie Westberg.

Om skicket är tillräckligt bra går man vidare med demontering. Därefter rengörs och repareras produkterna. Frånluftskanaler är ofta väldigt dammiga. De rengörs på insidan med tryckluft och torkas av. Det är också viktigt att se över falsarna, som bör vara nära nyskick.

Kylbafflar måste provtryckas innan de kan användas igen. När allt är rengjort och funktionstestat återmonteras produkterna, och beställaren får en återbruksrapport.

– Det vanligaste är att återbruket sker i fastigheten där produkterna satt innan. Om de ska flyttas någon annan stans blir det ytterligare utmaningar, säger Maggie Westberg.

Hon berättar om ett projekt där kylbafflar skulle rekonditioneras och flyttas till ett annat område i Göteborg. Då blev det viktigt att ha koll på vattenkvaliteten, som kan variera mellan platser och påverka funktionen hos bafflarna.

Trots alla utmaningar blir det ändå en bra kalkyl för kunden, menar Maggie Westberg. Deponikostnaden i ett projekt är i genomsnitt 25 procent lägre och inköpen av nytt material minskar med 25 procent. Totalt sett blir det oftast kostnadsneutralt.

– Det blir inte billigare, men det här måste ändå vara framtiden för planeten – om vi ska nå klimatmålen. Vi måste hjälpas åt, säger hon.

Maggie Westberg hoppas också att byggbranschen snart ska hjälpas åt mer när det gäller återbruksprodukter. Hon har inlett en dialog med Rebygg och Återbruksbyrån om att tipsa varandra om var det finns material.

– Vi kan meddela dem om vi ser fina byggprodukter under en rivning, och de skulle kunna tipsa oss om de stöter på VVS-produkter, säger hon.

Läs också:
Är det sant att man måste ha transportdokument – har du koll på avfallskraven?

Just nu söker Kiwi-gruppen stora mängder ventilationskanaler till projektet Kaj 16 i Göteborg. Vasakronan bygger ett 30 000 kvadratmeter stort kontorskomplex vid Hisingsbrons fäste. Ambitionen är att använda så mycket återbruksmaterial som möjligt. Till exempel önskas cirka 5 000 återbrukade ventilationskanaler av viss längd samt don.

– Till att börja med söker vi kanaler hos rivare i Västsverige, men det är möjligt att vi får utöka till ett större område, säger Maggie Westberg.