Tunga värmepumpslyft: ”Du ringer inte ut en kollega som kan hjälpa till”

Kyl- och värmepumpseleven Clara Nilsson har under sin utbildning skrivit en rapport om kylteknikers arbetsmiljö. Mer än hälften av de som svarade hade värk i kroppen och få har fått lära sig om ergonomi vid tunga lyft.

Clara Nilsson, 27, Motala, utbildar sig till kyl- och värmepumpstekniker på Tuc Yrkeshögskola. När VVS-Forum pratar med henne är det bara ett par dagar kvar tills hon börjar sin näst sista LIA-praktik.

Läs också:
Vad tjänar en kyltekniker? ”Ökar med mer kompetens”

Läs också:
Naturliga köldmedier tar över: ”Flera tusen personer behöver omcertifieras”

Hur kommer det sig att du vill bli kyl- och värmepumpstekniker?

– Jag har jobbat som undersköterska och vill inte vara inom fyra väggar och jobba på något äldreboende. Jag kollade på många utbildningar, men det landade i den här som var lite inom bygg. Hade jag valt gymnasieprogram i dag hade jag nog valt bygg. Nu blev det att jag gick vård, byggprogrammet då kändes osäkert och det var inte många tjejer som gick där.

Var ska du göra din praktik?

– På Fröbergs Rör där jag har haft mina andra LIA-perioder. Två personer på arbetsplatsen har kylcert, en som jobbar praktiskt och den andra är chef. Min handledare har låtit mig göra väldigt mycket. Jag har fått sätta mycket luftluftvärmepumpar, felsökt villapumpar, varit med på installationer av bergvärme- och luftvattenvärmepumpar, mycket service hos privatpersoner – riktigt kul!

Vad tycker du är roligast?

– Man får se så mycket olika saker. Alla fel man måste söka och komma fram till vad det kan vara. 

– Under sommarhalvåret är det ganska lugnt, men så fort kylan kommer, när man ska starta i gång igen, då kommer larmen.

”Mer än hälften av de 167 som svarade uppgav att de har ont i kroppen ofta eller ibland.”

Vad tycker du är svårast med kylteknik?

– Det har varit att sätta sig in i allt om köldmedier. Hur man tömmer köldmedium, och hur ett nanometerställ och allt det där funkar, det har varit den klurigaste delen.

Du har också skrivit en rapport om kyl- och värmepumpsteknikers arbetsmiljö under din utbildning, hur kommer det sig?

– Vi har fått i uppgift att skriva en rapport under LIA:n för att känna på lite hur det är att skriva om kylteknik inför det större examensarbetet som kommer senare. Jag valde att göra rapporten innan praktiken för att kunna fokusera helt på jobbet.

Vad hade du för typ av frågor?

– Det var frågor om hur arbetsmiljön ser ut, vilka åtgärder som kan förbättra deras hälsa, om de har mycket kroppslig värk, om de klarar sig på friskvårdsbidraget och om får alla ett sådant och hur många som blir erbjudna att gå en ergonomisk utbildning.  

Vad har du kommit fram till?

– Mer än hälften av de 167 som svarade uppgav att de har ont i kroppen ofta eller ibland. De flesta har friskvårdsbidrag och använder det, vanligast är till gymkort. Flera upplever att bidraget inte räcker till för att förebygga eller lindra belastningsbesvär.

– Mer än hälften gör tunga lyft själva. Och sedan var det en specifik fråga om tunga lyft på hög höjd, för sådana är det ju ofta när man sätter luftluftvärmepumpar. 41 procent använder sig av stege på hög höjd, 28 procent gör det ibland och 31 gör det inte alls utan använder skylift eller byggställning i stället – vilket är den rekommenderade metoden. 

Arbetsmiljöverket förordar att bara använda stege när det är lämpligt vilket det inte är om du måste hantera något med båda händerna, en borrmaskin till exempel.

– Majoriteten har inte fått någon ergonomiutbildning. 

Också tungt
Tyngre och tyngre: ”Nya WC-stolar har blivit ett arbetsmiljöproblem”

En värmepumps utedel kan ju vara rätt tung, får ni tips i skolan kring tunga lyft?

– Ja, de väger 50–60 kilo typ. När vi skulle installera en luftluft i skolan skulle vi inte lyfta upp utedelen själva utan ta hjälp av någon annan. Men det rimmar inte med verkligheten. Du ringer inte ut en kollega för att hjälpa till med att lyfta upp utedelen på stativet.