Erfarna värmepumpssäljaren: Pancake-tråget visst värd att satsa på

Kylteknikern anser att pancake är en ”pinsamt dyr formgjuten plastbit”. Det fick en värmepumpssäljare att reagera. Han sågar alternativet till uppsamlingstråg och tycker att pancake är bästa skyddet mot is i utedelen.

Kylteknikern Peter Falk anser att uppsamlingslösningen som avleder kondensvattnet och kallas pancake är ”pinsamt dyra”, att man betalar dyra pengar för en formgjuten plastbit och han förordar i stället en annan metod.

Peter Falks svar på frågan
Är det värt att satsa på en pancake till värmepumpen?

Läs också:
4 steg till säkrare installation av värmepumpens inbyggda avfrostning

Det får Felix Berglund, ägare av Luftmiljöbutiken i Stockholm, att reagera. Han anser att pancakevärmetråget i många fall är den mest tillförlitliga konstruktionen på marknaden.

Men varför är den så dyr? Det är ju, som Peter Falk beskriver, bara en formgjuten plastbit?

– Den är inte dyr, den är billig. Andra tråg som finns på marknaden, baljorna med värmekablar i med flera, är så mycket sämre och ofta dyrare, säger Felix Berglund som har jobbat med värmepumpar sedan 1988.

Peter Falk föreslår att man i stället för att satsa på en pancake köper en dyrare maskin som har det inbyggt, exempelvis Daikins XTH-modeller och vissa Toshibamodeller.

”Då krävs förvisso ännu en värmekabel och en slang för att leda bort vattnet men det blir billigare och snyggare”, säger han till VVS-Forum.

– Det är rätt tänkt, med direktanslutning behövs inget tråg, men – så fort vattnet har kommit ut ur maskinen frånsäger sig Toshiba och Daikin allt ansvar, säger Felix Berglund och menar att det här med ”ännu en värmekabel och en slang” kan vara svårt att få till på ett korrekt sätt eftersom det saknas anslutningsinstruktioner.

De nämnda värmepumpstillverkarna går ut med en 32 millimeters-stos ur systemet, de flesta installatörer sätter dit en förminskning som de ska få en slang att passa på, samt värmekabeln, förklarar Felix Berglund.

– Sedan kopplar de det på maskinens styrning som då aktiverar värmekabeln vid avfrostning

och sedan stängs den av den ungefär 10 minuter efter att avfrostningen är klar.

Problemet, enligt Felix Berglund, är att en slang är i princip omöjlig att få helt rak och den kommer så småningom att hänga mellan fästpunkterna, som han dessutom anser ofta har för stort avstånd.

Läs också:
”Snösläden hade inte behövts om det funnits ett riktigt avlopp”

– Det måste hängas upp med typ max 50 centimeter mellan fästpunkterna, gärna tätare. Har du värmekabel och plaströr värms plasten upp och böjer sig av sin egen vikt om det är långt mellan fästpunkterna.

Då samlas det slam och framförallt vatten i slangen.

– Vad händer då när värmekabeln stängs av? Jo, vattnet fryser. Så bygger det på och inför varje avfrostning blir det mer och mer is, säger han.

Följden blir att bottenplattan blir iskall, utedelen fylls med is och trycker sönder kondensorn.

Felix Berglund understryker att värmekabeln är en lågeffektskabel med låg effekt för att inte bränna sönder slangen. Den tinar inte upp is utan klarar bara av att förhindra isbildning, under förutsättningen att den är i ett rör eller slang som är isolerad. Mellan varje avfrostning stänger utomhusdelen dessutom också av sin egen inbyggda trågvärmare också eftersom EU:s energidirektiv kräver att elprodukter är så energisnåla som möjligt.

Luftmiljöbutiken har därför frångått att använda styrningen av värmekabelns avfrostning, i stället sätter de en extern termostat som styrs av utomhustemperaturen.

– Men även om direktanslutningen är välgjord, med ett rör som är isolerat med typ Armaflex, gärna 19 millimeter eller i alla fall 13 millimeter utanpå, och en värmekabel medräknat tiden att införskaffa material och montera – då är du ändå uppe i vad ett tråg kostar och tråg är mycket bättre, anser Felix Berglund eftersom om slangen till tråget sätter igen, då rinner det bara över kanten på tråget.

Felix Berglund tolkar Peter Falks svar i den tidigare artikeln som att han tycker att det är onödigt att hålla varmt mellan avfrostningarna.

– Det behövs absolut så att vattnet inte fryser där emellan. Annars kommer massor av maskiner att gå sönder.

Det Felix Berglund uppskattar med just pancaketråget är att alla tillbehör, de två storlekarna av isolerad slang och värmekablarna från 1–15 meter, är utprovade och testade att det funkar ner till –35 grader. Tråget placeras mellan stativ och utomhusdel, vilket skyddar det mot snö och isbildning. Många andra tråglösningar hänger under stativet.

Läs också:
Roland talar ut – har drabbats av is kring sin egen värmepump

– De andra trågen som finns på marknaden, där är det bara ett tråg utan tillbehör för avledning, resten får du lösa själv.