Svaret på hur energispillet kan minska: kortare rör

Nya energieffektiva bostadshus har gång på gång visat sig dra mycket mer energi än beräknat. En stor bov i dramat är rördragningen, visar en studie. 

Nya energieffektiva flerbostadshus använder ofta upp till 50 procent mer energi än beräknat. Det beror inte bara på de boendes vanor, utan även på valen av rördragning.

”Om man isolerar rören enligt branschstandarden för teknisk isolering är det svårt. För att halvera värmeförlusterna behöver isoleringen fyrfaldigas.”

Per Kempe, rise

Läs också:
Riksbyggen efter avslöjandet av isoleringsmissarna i Umeå: ”Vi gör om i schakten”

Läs också:
Experten om VVC: ”Viktigt att returen är minst 50 grader”

– Man måste göra bra dragningar så att det inte behövs så många löpmeter rör, säger Per Kempe, senior forskare i installationsteknik på Rise.

Rörens längd påverkar i hög grad värmeförlusterna i systemen för varmvatten och VVC. Det konstaterar Per Kempe i en förstudie från Bebo: Ändrade arbetssätt för att minska energigap i nya flerbostadshus.

Arbetet med att minska rörlängderna behöver påbörjas redan innan arkitekten gjort klart planlösningen för bygglov. På så vis kan placeringen av tappvattenschakt optimeras. Bra isolerade varmvatten- och VVC-rör har en värmeförlust runt 50 kWh per löpmeter och år.

Per Kempe berättar om ett fem år gammalt studentboende där förlusterna från varmvatten- och VVC-systemet var extremt höga. De små lägenheterna hade egna tappvattenschakt med separat matning. I sådana fall får man inte ha dolda skarvar, så det blev väldigt många löpmeter rör under bottenplattan, i isoleringen. 

– Enligt energiberäkningen skulle VVC-förlusterna vara tre kWh per kvm och år, men fastighetsägaren uppmätte 28 kWh. Med en annan rördragning hade förlusterna minskat till åtta kWh per kvm och år, säger han.

Ett bättre alternativ hade varit att spegelvända varannan lägenhet, så att de kunde dela schakt. Dessa borde också placerats mot korridoren med tappvattenstråket ovanför bottenvåningens undertak. Det hade resulterat i betydligt färre löpmeter rör och lägre värmeförluster, enligt Per Kempe.

Problematiken med långa rör är vanlig i hus med smålägenheter och lamellhus utan källare som har fördelning under bottenplattan. Varmvatten- och VVC-rören dras då i isoleringen mellan fördelningsskåp och tappvattenschakt. Extra isolering av rören skulle kunna minska förlusterna, men det finns ofta begränsningar i utrymme.

– Om man isolerar rören enligt branschstandarden för teknisk isolering är det svårt. För att halvera värmeförlusterna behöver isoleringen fyrfaldigas, säger han.

Ibland löper även kallvattenrör nära de varma rören i schakt och bottenplatta. Det är olämpligt, menar Per Kempe. Vanligtvis ger värmeförluster från varmvatten- och VVC-rör temperaturer över 25 grader i schaktet. Risken är att kallvattnet efter ett tag får samma temperatur som schaktet. Men enligt BBR-kravet får kallvattnet inte vara över 24 grader efter åtta timmar.  

– Så det är viktigt, även med tanke på risken för legionella, att minimera värmeförlusterna. Alternativt kan man ha separata schakt, säger Per Kempe.

Höga VVC-förluster leder också till högre returtemperatur för fjärrvärme. Det kan behövas 65 grader för att kompensera för VVC-förlusterna. Om uppvärmningen sker med värmepump behövs mycket spetsvärme.

Läs också:
Hemligheten med nya tekniken: Framledningstemperatur under 70 grader

Energianvändningen är ofta låg i nya flerbostadshus. Då blir detaljerna i projektering, utförande, injustering, idrifttagning och drift extra viktiga. Flera små energigap om några kWh/m2, år vardera kan tillsammans bli ganska omfattande 10–15 kWh/m2, år. Därför rekommenderas att inte använda schablonvärden, utan göra egna beräkningar.

– Man måste ha koll på det här i dagens energisnåla byggnader. Det är bra att räkna på värmeförlusterna för att optimera systemen, säger Per Kempe.